Arbetsliv

Faktatext i Ekonomihandboken där du kan läsa om arbete och arbetslöshet. Våra liv är ett enda långt arbete. Om vi ser samhället som en samling människor som har en viss gemensam styrka, en mängd resurser som de kan använda, så är det obegripligt varför några skulle behöva tvingas till arbetslöshet. Alla behövs ju. Det märkliga är att nästan alla också arbetar. Jorden runt. I varje land genomförs nästan lika många timmar oavlönat arbete som avlönat...

Stockholmskällan innehåller mer än 30 000 bilder, kartor, dokument samt mängder med faktatexter som främst handlar om vanligt folks historia under 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Här finns också massor med skolanpassade övningar i bl.a. källkritik. Syftet är att materialet på sajten ska kunna användas i historia- och svenskundervisning, men även i andra samhällsorienterande eller estetiska ämnen. Stockholmskällan drivs av Stockholms stad.

Artikel i tidningen Släkthistoria där Mats Karlsson berättar om vallonerna. Att härstamma från vallonerna är snudd på lika fint som att vara adlig. Men så var det inte innan vallonmyten tog form för drygt hundra år sedan.

Artikel i tidningen Släkthistoria där Ulla M Andersson berättar om livet förr. Livet i det gamla bondesamhället var slitsamt men erbjöd också många tillfällen till uppsluppen avkoppling från vardagen. Här presenterar Släkthistoria en översikt över hur, var och när man festade på svensk landsbygd i äldre tider...

Föreläsning (16:04 min) där läraren Mattias Denkert förklarar hur arbetsmarknaden fungerar. Här berättas bland annat om Sundsvallsstrejken 1879, kollektivavtal, fackförbund, arbetsgivarorganisationer, lagar på arbetsmarknaden, medbestämmandelagen, lagen om anställningsskydd (LAS), osv.

Kort genomgång (2:36 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om skråväsendet. Vad var skråväsendet egentligen?

Avsnitt på Stockholmskällans webbplats där du bl.a. hittar källmaterial om fackföreningar och arbetsrätt på 1800-talet. Vad krävs för att vi ska ha demokrati? Att vi får träffa vem vi vill och bilda föreningar. Till exempel föreningar som arbetar för att förändra samhället, som politiska partier och fackförbund...

Historiska lönedatabasen (HILD) innehåller den viktigaste svenska officiella lönestatistiken för åren 1865–1990. HILD innehåller tabeller med digitaliserade lönedata (excel-filer) och originaltabellerna som skannade bilder (pdf-filer). Statistiken är uppdelad efter ekonomisk sektor/näringsgren, län/storstäder, yrke/anställningskategori och kön. Databasen drivs av Göteborgs universitet.

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Jonas Lindström och Jan Mispelaere. I vilken utsträckning fick tjänstefolk, tillfälliga arbetare, bruksarbetare och byggnadsarbetare under 1600-talet ut sina nominella löner i pengar? I vilken mån fick de varor eller någonting annat? Utifrån brev, domböcker och räkenskaper från tre olika arbetsplatser i 1600-talets Sverige visar uppsatsen att skillnaderna var stora, också på individnivå. Lönerna var inte enhetliga eller traditionsbundna, utan flexibla och förhandlingsbara...

Artikel i tidningen Världens Historia där du kan läsa om några äldre yrken. När tekniken har gått framåt har många yrken blivit överflödiga. Vem vill betala för en väckare när väckarklockorna kommit? Men det finns fler skäl till att arbeten blivit överflödiga. Här berättas om åtta yrken som försvunnit: mjökbud, bödel, flottare, växeltelefonist, väckare, råttfångare, arbetsplatslektör och munskänk.