Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil. Även om vi ofta betraktar arbetet som slit och ibland som något "nödvändigt ont", så är arbetet en viktig del av våra liv. Vi tillbringar en stor del av vår tid "på arbetet" och vissa delar av vårt sätt att leva formas av våra arbetsmönster, så är det idag och så har det alltid varit.
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material med anknytning till arbetsliv och olika yrken förr i tiden.
Ge dina elever en lärorik historisk upplevelse och ta dem med på en resa genom Sveriges historia.
Elektricitetens intåg i hemmen förändrade för alltid människans sätt att leva. I vardagen ändrade elbelysningen dygnsrytmen. Och i hemmet försvann tunga uppgifter i hushållsarbetet, vilket fick en enorm betydelse – inte minst för kvinnorna.
Koll på cashen är ett undervisningsmaterial i privatekonomi för gymnasiet. Materialet är webbaserat och innehåller fyra fristående filmer: "Budget", "Avtal", "Skuld" samt "Spara och låna".
Beslutsfattarna är ett rollspel som vill väcka frågor om vad man behöver veta när man ska gå ut i arbetslivet. Vilka lagar och regler gäller? Vilka grupper finns på en arbetsplats och vad har de för makt/möjligheter/viljor?
Materialet ger en bild av hur dagens arbetsmarknad fungerar, vad man ska tänka på som arbetstagare och förklarar saker som den svenska modellen och hur lön sätts. En ökad förståelse för samtiden ges också genom en historisk beskrivning och en internationell utblick.
Materialet tar upp hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats och på skolor. Med internationella utblickar och en historisk tillbakablick.
Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan när de är barn och de flesta tycker inte att det är något konstigt med det. Men så har det inte alltid varit. För 400 år sedan, på 1600-talet, var det till exempel bara några få av pojkarna som gick i skolan. För flickor fanns det inga skolor alls. När man läser om hur barn hade det i skolan förr så upptäcker man snart att skolor kan se ut på många olika sätt och att den skola vi har idag fungerar på ett annat sätt än skolan gjorde förr...
Under 1800-talets sista decennier och sekelskiftet 1900 skedde stora omvälvningar både i Sverige och ute i Europa. Industrierna var på frammarsch, landsbygdens folk flyttade till städerna där fabrikerna fanns. En nyrik medelklass av fabrikörer och handelsmän växte fram. Den sociala klyftan mellan arbetsgivare och arbetare var enorm, fattigdomen och trångboddheten ökade i städerna. Svår missväxt 1868-1873 och kris för sågverken och järnbruken på 1880-talet medförde att emigrationen till Amerika kulminerade. Men när man föreställer sig livet under den oskarianska epoken, som Oscar II:s långa regeringstid 1872-1907 brukar kallas, tänker man kanske främst på övermöblerade bostäder med plysch, fransar och pynt, på stora middagar med många rätter, pomp och ståt...
Det är en gråkall, långtråkig oktoberdag 1847. De 150 läkarstudenterna på den obemärkta läkarutbildningen vid Geneva College i de lantliga västra delarna av delstaten New York har lektion i anatomi. När så skolans rektor, Charles Lee, kliver in i föreläsningssalen, har eleverna inget som helst emot avbrottet - och när de får höra vad han har att säga blir de förtjusta. "Mina herrar, jag har den mest häpnadsväckande förfrågan som jag måste be er att ta ställning till", förklarar doktor Lee. "En ung dam vid namn Elizabeth Blackwell har ansökt om att få börja studera vid vår institution." Det blir helt tyst i salen...
Kvinnofrågan är en benämning på den kamp för ökad jämställdhet som tog fart under 1800-talet. I Sverige kvarstod mannens privilegierade rättigheter längre än på många andra håll i Europa. Detta berodde främst på den sena industrialiseringen. Det var ju jordägarna (adel och bönder) som hårdast försvarade den ojämlika arvsrätten och giftorätten. Bondesamhällets härskare var husbonden med sitt lagstadgade ansvar för kvinna, barn och tjänstefolk. I ansvaret ingick också länge rätten att aga. Idealet om den undergivna kvinnan hämtade stöd från religiösa skrifter som Gamla testamentet, Paulus förkunnelse och Luthers hierarkiska hustavla, där målsmansrätten slogs fast. Kvinnans roll var makans och moderns, något som också understöddes av flera av dåtidens vetenskapliga teorier som ville bevisa hennes brister i fysiskt, intellektuellt och moraliskt avseende...
Under medeltiden var hantverkarna och köpmännen anslutna till olika skrån som hade hand om fackliga och ekonomiska frågor. Vid sidan av skråna fanns gillen som var sociala sammanslutningar som kan beskrivas som en social parallellorganisation till skråväsendet. Medan skråna var till hantverkarna eller köpmännen, var gillena även till för deras familjer och för gesäller och lärlingar inom yrket...
För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?
Gymnasieläraren Mattias Axelsson pratar om hur avtalsrörelser fungerar i Sverige och om stridsåtgärder som strejk och lock-out.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om arbetslöshet. Vad är arbetslöshet och varför har vi arbetslöshet? Vad gäller för att få A-kassa?
Mattias, Julia och Kristoffer går igenom hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Vi pratar om kollektivavtal och lagar.
Klas Eklund förklarar (3:59 min) vilka som tillhör arbetskraften, hur arbetslösheten beräknas och när den kan leda till problem för samhället. Klippet är producerat av Ekonomifakta som ägs av Svenskt Näringsliv.
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om skråväsendets avskaffande 1847. När skråväsendet avskaffades rämnade hantverkarnas sociala skyddsnät, bönhasarna fick inte längre jagas från staden och industrialismen lockade lärlingarna till fabrikerna. Att hantverket inte dog ut har vi facit på, men hur lyckades det klara den fria konkurrensen och den sociala utsattheten?
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om äldre tiders yrken. Promenerar man runt på en kyrkogård går det att beskåda många stolta yrkestitlar – barnmorska, mästerlots och kanske en och annan hemmansägare. Men vad kommer det att stå på framtidens begravningsplatser?
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om kvinnor på bygget - då och nu. Det har varit svårt att locka kvinnor till arbeten som hantverkare på byggen. Många försök har gjorts genom åren, men dagens lärlingsutbildning har inneburit ett genombrott...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om hur elen ändrade folks vardag. Elektricitetens intåg i hemmen förändrade för alltid människans sätt att leva. I vardagen ändrade elbelysningen dygnsrytmen. Och i hemmet försvann tunga uppgifter i hushållsarbetet, vilket fick en enorm betydelse – inte minst för kvinnorna...
En flippad film (15:14 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om arbetslivets grunder. Här berörs arbetsmarknaden, lön, fackförbund, avtal, arbetsmarknadens parter, kollektivavtal, LAS, MBL, A-kassa och olika former av arbetslöshet.
På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med samhällsekonomi och privatekomomi. I det svenska välfärdssamhället skulle alla få det bättre: en skola för alla, trygga jobb och bekväma hem. I filmerna som gjordes under folkhemsåren skildrades ofta arbetarrörelsen, social ingenjörskonst och funktionalismen som den moderna livsstilens fundament. Idag skulle vi kanske snarare beskriva denna tid som en kamp för grundläggande mänskliga rättigheter: rätten till skola, arbete och bostad.
För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi och historia.
Artikel på Försvarsmaktens webbplats där du kan läsa om genus och militärt arbete i Sverige under 1900-talet fram tills idag. Kvinnor har alltid spelat en viktig roll i krig och konflikter. Ändå skulle det dröja till 1989 innan de fick lönearbeta inom försvaret på samma villkor som män. Vi tar hjälp av forskaren Fia Sundevall för att kartlägga den långa vägen mot en jämställd militär. Från damkommittéer till lottor, bilkårister och blå stjärnor.
Genomgång (10:40 min) av NO-SO-läraren Jonas Ekblom om några förklaringsmodeller till arbetslöshet. I klippet får du kunskap om de tre vanligaste förklaringsmodellerna till varför arbetslöshet uppkommer samt hur man eventuellt skulle kunna se på lösningarna av dessa.
Pedagogisk genomgång (29:00 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om den svenska arbetsmarknaden. Här berörs begrepp, historisk bakgrund, strukturomvandlingar, sektorer, facket, arbetsmarknadskonflikter, lön, skatt, utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden, diskriminering m.m.
Övergripande presentation (3:46) från SO och IKT-kanalen där det berättas om hur det fungerar när arbetsgivare och arbetstagare förhandlar om nya avtal.
Pedagogisk genomgång (6:08 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om LAS (Lagen om anställningsskydd), MBL (Medbestämmandelagen) och AML (Arbetsmiljölagen).
Pedagogisk genomgång (14:30 min) av gymnasieläraren Anders Larsson som ger en introduktion till arbetsmarknadens och arbetslivet grunder. Här berättas om fackförbund, kollektivavtal, LAS, MBL, arbetsmiljölagen, arbetsdomstolen, a-kassa, arbetslöshet med mera.
Film (7:30) gjord av Konsumentverket om produktionskedjor och om arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i andra länder. Filmen ger en övergripande introduktion till området produktionsvillkor i andra länder. Den förklarar hur en varas produktionskedja kan se ut och varför det är viktigt (som entreprenör och som konsument) att skaffa sig kunskap om och ställa krav på de olika delarna i kedjan. Den ger exempel på vilka missförhållanden som kan finnas och hur det går till att göra en riskanalys. Intentionen är att visa att de val vi gör har betydelse för hur de som tillverkar och transporterar varan har det. Förhoppningsvis väcker det förståelse och intresse hos blivande entreprenörer...
OBS! Här finns mer material kring produktionsvillkor i andra länder för unga entreprenörer
Artikel på släktforskarsajten Släkt och bygd där du kan läsa om en träskomakares vardag under 1800-talet. I vår tid då många nya yrken introduceras, skadar det kanske inte att ägna en tanke åt de yrken som så gott som rent försvunnit, t ex träskomakarens, vagnmakarens och bysmedens. De var dock på sin tid mycket betydande för den allmänna folkförsörjningen...
Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Om hushåll, inkomst, utgifter, skatt samt relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...
Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...
Avsnittet handlar om olika boendeformer och vad de innebär för individen samt sambanden mellan socioekonomisk bakgrund...
Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.
Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.
Hantverk är handens verk, handens arbete. Under hela människans existens har hantverk varit...
Slaveri innebär att en människa görs till en annan människas egendom. Slaveri har förekommit i hela...
Under medeltiden fram till 1800-talet var alla företagare och affärsmän i Europa tvungna att vara...
Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...
Utvinning av järn ur järnmalm började troligtvis redan under 2000-talet f.Kr. Exakt var den här...
Arbetarklassen innefattar merparten av alla arbetare och syftar i marxistisk teori på de...
Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....
En arbetsmarknadskonflikt eller arbetskonflikt är en konflikt mellan arbetsgivare och arbetare. En...
Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information. Resultatet...
1898 slöt sig arbetarnas fackföreningar runt om i landet samman i Landsorganisationen (LO). I...
Ordet entreprenörskap har sitt ursprung i franskans entreprendre, som betyder att börja något eller...
Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...
Arbetarna organiserar sig Sveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...
Saltsjöbadsavtalet var ett historiskt avtal som ingicks 1938 mellan SAF och LO om reglerna för...
Flottning var länge det enda transportsättet för timmer. Redan på 1300-talet användes älvar och...
Landsorganisationen (LO) är en sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige. LO:s...
SAF, Svenska arbetsgivareföreningen, var en sammanslutning för privata arbetsgivare grundad 1902...
Rallare var anläggningsarbetare vid de svenska järnvägarna från 1800-talets senare del till 1930-...
1900-talets arbetsrättsreformer - lagstiftning på arbetsmarknadsområdet - ledde bland annat fram...
ATP-striden kallas den politiska konflikt som rådde vid slutet av 1950-talet kring den allmänna...
Arbetarrörelsen med sin politiska och fackliga gren har betytt mest av folkrörelserna. Även den har...
Barnarbete var en normal företeelse i det förindustriella samhället. Barndomen var ingen lekålder,...