Arbetsliv
Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil. Även om vi ofta betraktar arbetet som slit och ibland som något "nödvändigt ont", så är arbetet en viktig del av våra liv. Vi tillbringar en stor del av vår tid "på arbetet" och vissa delar av vårt sätt att leva formas av våra arbetsmönster, så är det idag och så har det alltid varit.
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material med anknytning till arbetsliv och olika yrken förr i tiden.
Annons
Lärarmaterial om Arbetsliv
Sidor
Artiklar om Arbetsliv
Podcast om Arbetsliv
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om arbetslöshet. Vad är arbetslöshet och varför har vi arbetslöshet? Vad gäller för att få A-kassa?
Mattias, Julia och Kristoffer går igenom hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Vi pratar om kollektivavtal och lagar.
Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an begreppet samhällsekonomi och förklarar vad tillväxt, inflation, arbetslöshet och konjunktur är för något.
Länkar om Arbetsliv
Avsnitt på Stockholmskällans webbplats där du bl.a. hittar källmaterial om fackföreningar och arbetsrätt på 1800-talet. Vad krävs för att vi ska ha demokrati? Att vi får träffa vem vi vill och bilda föreningar. Till exempel föreningar som arbetar för att förändra samhället, som politiska partier och fackförbund...
Historiska lönedatabasen (HILD) innehåller den viktigaste svenska officiella lönestatistiken för åren 1865–1990. HILD innehåller tabeller med digitaliserade lönedata (excel-filer) och originaltabellerna som skannade bilder (pdf-filer). Statistiken är uppdelad efter ekonomisk sektor/näringsgren, län/storstäder, yrke/anställningskategori och kön. Databasen drivs av Göteborgs universitet.
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Jonas Lindström och Jan Mispelaere. I vilken utsträckning fick tjänstefolk, tillfälliga arbetare, bruksarbetare och byggnadsarbetare under 1600-talet ut sina nominella löner i pengar? I vilken mån fick de varor eller någonting annat? Utifrån brev, domböcker och räkenskaper från tre olika arbetsplatser i 1600-talets Sverige visar uppsatsen att skillnaderna var stora, också på individnivå. Lönerna var inte enhetliga eller traditionsbundna, utan flexibla och förhandlingsbara...
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om några äldre yrken. När tekniken har gått framåt har många yrken blivit överflödiga. Vem vill betala för en väckare när väckarklockorna kommit? Men det finns fler skäl till att arbeten blivit överflödiga. Här berättas om åtta yrken som försvunnit: mjökbud, bödel, flottare, växeltelefonist, väckare, råttfångare, arbetsplatslektör och munskänk.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om rallare, järnvägar och Sveriges industrialisering. Rallare har blivit besjungna och omskrivna i visor och romaner i en omfattning som bara sjömän kommer i närheten av. Från mitten av 1800-talet och fram till 1930-talet arbetade tiotusentals av dem med att bygga järnvägen genom Sverige...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om 1800-talets tjänstefolk. Vad var det för skillnad på en husa, en jungfru, en köksa, ett hembiträde etcetera. Vad hade olika tjänare, män och kvinnor, för olika funktioner och arbetsuppgifter under 1800- och början av 1900-talet?
Ge dina elever kunskap för livet om pengar och skulder. Skuldkollen arrangerar en tävling för gymnasieelever i samband med Money Week. Tävlingen pågår mellan den 12 mars och 31 maj 2018. Vi har förlängt tävlingstiden två veckor så att alla hinner lämna sina bidrag.
Artikel på sajten Forskning.se där du kan läsa om arkeologi ur ett genusperspektiv. Rensa fisk, sätta upp snaror, tillverka verktyg, mjölka, driva ren, garva skinn och mala säd krävde omfattande arbetsinsatser. Forskning i arkeologi har lagt grunden till en ny modell som kan användas när arkeologer närmar sig ett nytt boplatsmaterial, för att de alltid ska ställa sig frågan om hur kvinnornas arbete sett ut på platsen.
På sajten "driva eget" listas tio olika egenskaper som utmärker en god entreprenör.
Att känna den egna historien gör det lättare att förstå vad som händer i världen idag. Kolla in @Uniontounion:s crashcourse i sveriges fackliga historia och hur den hör samman med globalt fackligt arbete idag.
Visste du att du som medlem i ett svenskt fackförbund är del av världens största demokratiprojekt? Ditt förbunds engagemang för schysta arbetsvillkor slutar inte vid Sveriges gränser. Du är även del av en global rörelse som jobbar tillsammans med andra fackförbund i hela världen för goda arbetsvillkor, demokrati, en rättvis fördelning av makt och resurser och en hållbar utveckling. Totalt är det 181 miljoner medlemmar som är med i den demokratiska fackliga rörelsen. Materialet presenteras av Union to Union.
Kort genomgång (3:31 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om livet i städerna på 1800-talet. Hur var det att jobba i en fabrik? Hur var skillnaden mellan män och kvinnors arbeten? Hur bodde arbetarna?
Genomgång (18:05 min) där gymnasieläraren Björn Westerström berättar om den industriella revolutionen ur olika perspektiv. Varför ägde den industriella revolutionen rum just i Europa?
Genomgång (12:39 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson berättar om hur Sveriges arbetsmarknad är organiserad - den svenska modelen.
Genomgång där läraren Per Svenneborg informerar om en rad viktiga saker som är bra att känna till inför livet som vuxen. Här behandlas bl.a. att flytta hemmifrån, olika boendeformer, olika slags lån, att få barn, osv...
Genomgång (14:59 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om fabriksarbetarnas förhållanden under början av 1800-talet, hur fackföreningarna växte fram samt mycket kortfattat om socialism, konservatism och liberalism.
Denna presentation (9:56 min) av SO-läraren Mikael Larsson nämner flera konsekvenser av den industriella revolutionen och förklarar några av dem lite utförligare.
Lyft arbetsmiljö i klassrummet genom att låta eleverna se fyra nya kortfilmer, alla tar upp arbetsmiljö på olika sätt. Mobbning, hot och våld, säkerhet och schyssta villkor är aktuella ämnen på många av våra arbetsplatser runt om i Sverige. Genom att se kortfilmerna, diskutera och undersöka vidare om vad som gäller på Sveriges arbetsplatser, får eleverna en ökad förståelse och kunskap kring olika områden som alla kan benämnas som arbetsmiljö. Till varje film finns en lärarhandledning.
Pedagogisk genomgång (15:11) där läraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om svensk arbetsmarknadshistoria, om fack, om konflikter (strejk och lockout) samt olika anställningsformer och LAS.
Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om hantverk och yrken under 1700-talet. Under 1700-talet ökade hantverkarklassen i antal och deras inflytande likaså. I Vänersborg utgjorde man 20% av befolkningen och inte mindre än 34 hantverk representerades...