Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil. Även om vi ofta betraktar arbetet som slit och ibland som något "nödvändigt ont", så är arbetet en viktig del av våra liv. Vi tillbringar en stor del av vår tid "på arbetet" och vissa delar av vårt sätt att leva formas av våra arbetsmönster, så är det idag och så har det alltid varit.
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material med anknytning till arbetsliv och olika yrken förr i tiden.
Nu finns materialet "Arbetslivet – om arbetsmarknaden i Sverige och världen" inläst som ljudbok.
I Arena Skolinformations tecknade serie om arbetsmiljö får du lära dig mer om lagar och regler kring arbetsmiljö och trakasserier.
Materialet ger en bild av hur dagens arbetsmarknad fungerar, vad man ska tänka på som arbetstagare och förklarar saker som den svenska modellen och hur lön sätts. En ökad förståelse för samtiden ges också genom en historisk beskrivning och en internationell utblick. Till textmaterialet finns även fyra kortfilmer.
Ge dina elever en lärorik historisk upplevelse och ta dem med på en resa genom Sveriges historia.
Beslutsfattarna är ett rollspel som vill väcka frågor om vad man behöver veta när man ska gå ut i arbetslivet. Vilka lagar och regler gäller? Vilka grupper finns på en arbetsplats och vad har de för makt/möjligheter/viljor?
De senaste årtiondena har olyckor på jobbet som leder till att människor dör minskat kraftigt. Det beror på att arbetsplatserna har blivit säkrare för anställda, men också på att jobbens karaktär har förändrats. De tunga och farliga jobben i ojusterat bullriga dammiga fabriker finns inte längre i Sverige, även om det på vissa delar av arbetsmarknaden fortfarande finns yrken och arbetsplatser där det förekommer många olyckor. I många delar av världen liknar arbetsmiljön den vi hade i Sverige i början av 1900-talet...
Vem bestämmer din lön? Finns det minimilöner i Sverige? Vad är lönediskriminering? Det och mycket mer får du svar på i denna artikel som handlar om löner...
Vad är tid? En osynlig linje som ritats upp under årmiljonerna - där händelser trätts upp på rad, som smultronen på ett grässtrå om sommaren? Riken har uppstått och fallit. Kungar och drottningar har visat sin styrka och dödlighet. Miljoner och åter miljoner människor har fötts: arbetat, ätit och älskat för att sedan förvandlas till mull och falla i glömska. Långt fram på denna oändliga tidslinje har du själv fötts, för att leva din tid. Du räknar din tid i år. Och du bryter ner åren i smådelar: månader, dagar, timmar, minuter och sekunder. Om någon frågar dig när du är född, vet du genast besked: år, månad, dag och kanske till och med klockslag. Och du vet att det en gång kommer att finnas ett datum för när din tid på jorden är över. Men själva tiden fortsätter ändå längs en linje som aldrig tar slut...
Du kanske någon gång har hört om musiker eller band som ”tar ett gig” på en fest eller tillställning? Ordet ”gig” kommer ursprungligen från musikbranschen. Det beskriver en arbetsform där den som arbetar tar ett jobb - ett gig - i taget, istället för att ha en fast anställning. Under det senaste decenniet har det blivit allt vanligare att man pratar om just gig utan att det har med musik att göra. I takt med att en rad företag utvecklat affärsmodeller som går ut på att anlita folk på uppdragsbasis via digitala plattformar, har det blivit vanligare att prata om gigekonomi och en gigifiering av arbetsmarknaden...
Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan när de är barn och de flesta tycker inte att det är något konstigt med det. Men så har det inte alltid varit. För 400 år sedan, på 1600-talet, var det till exempel bara några få av pojkarna som gick i skolan. För flickor fanns det inga skolor alls. När man läser om hur barn hade det i skolan förr så upptäcker man snart att skolor kan se ut på många olika sätt och att den skola vi har idag fungerar på ett annat sätt än skolan gjorde förr...
Under 1800-talets sista decennier och sekelskiftet 1900 skedde stora omvälvningar både i Sverige och ute i Europa. Industrierna var på frammarsch, landsbygdens folk flyttade till städerna där fabrikerna fanns. En nyrik medelklass av fabrikörer och handelsmän växte fram. Den sociala klyftan mellan arbetsgivare och arbetare var enorm, fattigdomen och trångboddheten ökade i städerna. Svår missväxt 1868-1873 och kris för sågverken och järnbruken på 1880-talet medförde att emigrationen till Amerika kulminerade. Men när man föreställer sig livet under den oskarianska epoken, som Oscar II:s långa regeringstid 1872-1907 brukar kallas, tänker man kanske främst på övermöblerade bostäder med plysch, fransar och pynt, på stora middagar med många rätter, pomp och ståt...
Gymnasieläraren Mattias Axelsson pratar om hur avtalsrörelser fungerar i Sverige och om stridsåtgärder som strejk och lock-out.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om arbetslöshet. Vad är arbetslöshet och varför har vi arbetslöshet? Vad gäller för att få A-kassa?
Mattias, Julia och Kristoffer går igenom hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Vi pratar om kollektivavtal och lagar.
Klas Eklund förklarar (3:59 min) vilka som tillhör arbetskraften, hur arbetslösheten beräknas och när den kan leda till problem för samhället. Klippet är producerat av Ekonomifakta som ägs av Svenskt Näringsliv.
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om skråväsendets avskaffande 1847. När skråväsendet avskaffades rämnade hantverkarnas sociala skyddsnät, bönhasarna fick inte längre jagas från staden och industrialismen lockade lärlingarna till fabrikerna. Att hantverket inte dog ut har vi facit på, men hur lyckades det klara den fria konkurrensen och den sociala utsattheten?
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om äldre tiders yrken. Promenerar man runt på en kyrkogård går det att beskåda många stolta yrkestitlar – barnmorska, mästerlots och kanske en och annan hemmansägare. Men vad kommer det att stå på framtidens begravningsplatser?
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om kvinnor på bygget - då och nu. Det har varit svårt att locka kvinnor till arbeten som hantverkare på byggen. Många försök har gjorts genom åren, men dagens lärlingsutbildning har inneburit ett genombrott...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om hur elen ändrade folks vardag. Elektricitetens intåg i hemmen förändrade för alltid människans sätt att leva. I vardagen ändrade elbelysningen dygnsrytmen. Och i hemmet försvann tunga uppgifter i hushållsarbetet, vilket fick en enorm betydelse – inte minst för kvinnorna...
En flippad film (15:14 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om arbetslivets grunder. Här berörs arbetsmarknaden, lön, fackförbund, avtal, arbetsmarknadens parter, kollektivavtal, LAS, MBL, A-kassa och olika former av arbetslöshet.
På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med samhällsekonomi och privatekomomi. I det svenska välfärdssamhället skulle alla få det bättre: en skola för alla, trygga jobb och bekväma hem. I filmerna som gjordes under folkhemsåren skildrades ofta arbetarrörelsen, social ingenjörskonst och funktionalismen som den moderna livsstilens fundament. Idag skulle vi kanske snarare beskriva denna tid som en kamp för grundläggande mänskliga rättigheter: rätten till skola, arbete och bostad.
För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi och historia.
Artikel på Försvarsmaktens webbplats där du kan läsa om genus och militärt arbete i Sverige under 1900-talet fram tills idag. Kvinnor har alltid spelat en viktig roll i krig och konflikter. Ändå skulle det dröja till 1989 innan de fick lönearbeta inom försvaret på samma villkor som män. Vi tar hjälp av forskaren Fia Sundevall för att kartlägga den långa vägen mot en jämställd militär. Från damkommittéer till lottor, bilkårister och blå stjärnor.
Genomgång (10:40 min) av NO-SO-läraren Jonas Ekblom om några förklaringsmodeller till arbetslöshet. I klippet får du kunskap om de tre vanligaste förklaringsmodellerna till varför arbetslöshet uppkommer samt hur man eventuellt skulle kunna se på lösningarna av dessa.
Pedagogisk genomgång (29:00 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om den svenska arbetsmarknaden. Här berörs begrepp, historisk bakgrund, strukturomvandlingar, sektorer, facket, arbetsmarknadskonflikter, lön, skatt, utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden, diskriminering m.m.
Övergripande presentation (3:46) från SO och IKT-kanalen där det berättas om hur det fungerar när arbetsgivare och arbetstagare förhandlar om nya avtal.
Pedagogisk genomgång (6:08 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om LAS (Lagen om anställningsskydd), MBL (Medbestämmandelagen) och AML (Arbetsmiljölagen).
Pedagogisk genomgång (14:30 min) av gymnasieläraren Anders Larsson som ger en introduktion till arbetsmarknadens och arbetslivet grunder. Här berättas om fackförbund, kollektivavtal, LAS, MBL, arbetsmiljölagen, arbetsdomstolen, a-kassa, arbetslöshet med mera.
Film (7:30) gjord av Konsumentverket om produktionskedjor och om arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i andra länder. Filmen ger en övergripande introduktion till området produktionsvillkor i andra länder. Den förklarar hur en varas produktionskedja kan se ut och varför det är viktigt (som entreprenör och som konsument) att skaffa sig kunskap om och ställa krav på de olika delarna i kedjan. Den ger exempel på vilka missförhållanden som kan finnas och hur det går till att göra en riskanalys. Intentionen är att visa att de val vi gör har betydelse för hur de som tillverkar och transporterar varan har det. Förhoppningsvis väcker det förståelse och intresse hos blivande entreprenörer...
OBS! Här finns mer material kring produktionsvillkor i andra länder för unga entreprenörer
Artikel på släktforskarsajten Släkt och bygd där du kan läsa om en träskomakares vardag under 1800-talet. I vår tid då många nya yrken introduceras, skadar det kanske inte att ägna en tanke åt de yrken som så gott som rent försvunnit, t ex träskomakarens, vagnmakarens och bysmedens. De var dock på sin tid mycket betydande för den allmänna folkförsörjningen...
Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Om hushåll, inkomst, utgifter, skatt samt relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...
Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...
Avsnittet handlar om olika boendeformer och vad de innebär för individen samt sambanden mellan socioekonomisk bakgrund...
Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.
Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.
Hantverk är handens verk, handens arbete. Under hela människans existens har hantverk varit...
Slaveri innebär att en människa görs till en annan människas egendom. Slaveri har förekommit i hela...
Under medeltiden fram till 1800-talet var alla företagare och affärsmän i Europa tvungna att vara...
Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...
Utvinning av järn ur järnmalm började troligtvis redan under 2000-talet f.Kr. Exakt var den här...
Arbetarklassen innefattar merparten av alla arbetare och syftar i marxistisk teori på de...
Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....
En arbetsmarknadskonflikt eller arbetskonflikt är en konflikt mellan arbetsgivare och arbetare. En...
Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information. Resultatet...
1898 slöt sig arbetarnas fackföreningar runt om i landet samman i Landsorganisationen (LO). I...
Ordet entreprenörskap har sitt ursprung i franskans entreprendre, som betyder att börja något eller...
Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...
Arbetarna organiserar sig Sveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...
Saltsjöbadsavtalet var ett historiskt avtal som ingicks 1938 mellan SAF och LO om reglerna för...
Flottning var länge det enda transportsättet för timmer. Redan på 1300-talet användes älvar och...
Landsorganisationen (LO) är en sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige. LO:...
SAF, Svenska arbetsgivareföreningen, var en sammanslutning för privata arbetsgivare grundad 1902...
Rallare var anläggningsarbetare vid de svenska järnvägarna från 1800-talets senare del till 1930-...
1900-talets arbetsrättsreformer - lagstiftning på arbetsmarknadsområdet - ledde bland annat fram...
ATP-striden kallas den politiska konflikt som rådde vid slutet av 1950-talet kring den allmänna...
Arbetarrörelsen med sin politiska och fackliga gren har betytt mest av folkrörelserna. Även den har...
Barnarbete var en normal företeelse i det förindustriella samhället. Barndomen var ingen lekålder,...
