Arbetsliv
Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil. Även om vi ofta betraktar arbetet som slit och ibland som något "nödvändigt ont", så är arbetet en viktig del av våra liv. Vi tillbringar en stor del av vår tid "på arbetet" och vissa delar av vårt sätt att leva formas av våra arbetsmönster, så är det idag och så har det alltid varit.
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material med anknytning till arbetsliv och olika yrken förr i tiden.
Annons
Lärarmaterial om Arbetsliv
Sidor
Artiklar om Arbetsliv
Podcast om Arbetsliv
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om arbetslöshet. Vad är arbetslöshet och varför har vi arbetslöshet? Vad gäller för att få A-kassa?
Mattias, Julia och Kristoffer går igenom hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Vi pratar om kollektivavtal och lagar.
Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an begreppet samhällsekonomi och förklarar vad tillväxt, inflation, arbetslöshet och konjunktur är för något.
Länkar om Arbetsliv
Faktatext i Ekonomihandboken där du kan läsa om arbete och arbetslöshet. Våra liv är ett enda långt arbete. Om vi ser samhället som en samling människor som har en viss gemensam styrka, en mängd resurser som de kan använda, så är det obegripligt varför några skulle behöva tvingas till arbetslöshet. Alla behövs ju. Det märkliga är att nästan alla också arbetar. Jorden runt. I varje land genomförs nästan lika många timmar oavlönat arbete som avlönat...
Stockholmskällan innehåller mer än 30 000 bilder, kartor, dokument samt mängder med faktatexter som främst handlar om vanligt folks historia under 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Här finns också massor med skolanpassade övningar i bl.a. källkritik. Syftet är att materialet på sajten ska kunna användas i historia- och svenskundervisning, men även i andra samhällsorienterande eller estetiska ämnen. Stockholmskällan drivs av Stockholms stad.
Artikel i tidningen Släkthistoria där Mats Karlsson berättar om vallonerna. Att härstamma från vallonerna är snudd på lika fint som att vara adlig. Men så var det inte innan vallonmyten tog form för drygt hundra år sedan.
Artikel i tidningen Släkthistoria där Ulla M Andersson berättar om livet förr. Livet i det gamla bondesamhället var slitsamt men erbjöd också många tillfällen till uppsluppen avkoppling från vardagen. Här presenterar Släkthistoria en översikt över hur, var och när man festade på svensk landsbygd i äldre tider...
Föreläsning (16:04 min) där läraren Mattias Denkert förklarar hur arbetsmarknaden fungerar. Här berättas bland annat om Sundsvallsstrejken 1879, kollektivavtal, fackförbund, arbetsgivarorganisationer, lagar på arbetsmarknaden, medbestämmandelagen, lagen om anställningsskydd (LAS), osv.
Kort genomgång (2:36 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om skråväsendet. Vad var skråväsendet egentligen?
Avsnitt på Stockholmskällans webbplats där du bl.a. hittar källmaterial om fackföreningar och arbetsrätt på 1800-talet. Vad krävs för att vi ska ha demokrati? Att vi får träffa vem vi vill och bilda föreningar. Till exempel föreningar som arbetar för att förändra samhället, som politiska partier och fackförbund...
Historiska lönedatabasen (HILD) innehåller den viktigaste svenska officiella lönestatistiken för åren 1865–1990. HILD innehåller tabeller med digitaliserade lönedata (excel-filer) och originaltabellerna som skannade bilder (pdf-filer). Statistiken är uppdelad efter ekonomisk sektor/näringsgren, län/storstäder, yrke/anställningskategori och kön. Databasen drivs av Göteborgs universitet.
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Jonas Lindström och Jan Mispelaere. I vilken utsträckning fick tjänstefolk, tillfälliga arbetare, bruksarbetare och byggnadsarbetare under 1600-talet ut sina nominella löner i pengar? I vilken mån fick de varor eller någonting annat? Utifrån brev, domböcker och räkenskaper från tre olika arbetsplatser i 1600-talets Sverige visar uppsatsen att skillnaderna var stora, också på individnivå. Lönerna var inte enhetliga eller traditionsbundna, utan flexibla och förhandlingsbara...
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om några äldre yrken. När tekniken har gått framåt har många yrken blivit överflödiga. Vem vill betala för en väckare när väckarklockorna kommit? Men det finns fler skäl till att arbeten blivit överflödiga. Här berättas om åtta yrken som försvunnit: mjökbud, bödel, flottare, växeltelefonist, väckare, råttfångare, arbetsplatslektör och munskänk.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om rallare, järnvägar och Sveriges industrialisering. Rallare har blivit besjungna och omskrivna i visor och romaner i en omfattning som bara sjömän kommer i närheten av. Från mitten av 1800-talet och fram till 1930-talet arbetade tiotusentals av dem med att bygga järnvägen genom Sverige...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om 1800-talets tjänstefolk. Vad var det för skillnad på en husa, en jungfru, en köksa, ett hembiträde etcetera. Vad hade olika tjänare, män och kvinnor, för olika funktioner och arbetsuppgifter under 1800- och början av 1900-talet?
Artikel på sajten Forskning.se där du kan läsa om arkeologi ur ett genusperspektiv. Rensa fisk, sätta upp snaror, tillverka verktyg, mjölka, driva ren, garva skinn och mala säd krävde omfattande arbetsinsatser. Forskning i arkeologi har lagt grunden till en ny modell som kan användas när arkeologer närmar sig ett nytt boplatsmaterial, för att de alltid ska ställa sig frågan om hur kvinnornas arbete sett ut på platsen.
På sajten "driva eget" listas tio olika egenskaper som utmärker en god entreprenör.
Att känna den egna historien gör det lättare att förstå vad som händer i världen idag. Kolla in @Uniontounion:s crashcourse i sveriges fackliga historia och hur den hör samman med globalt fackligt arbete idag.
Visste du att du som medlem i ett svenskt fackförbund är del av världens största demokratiprojekt? Ditt förbunds engagemang för schysta arbetsvillkor slutar inte vid Sveriges gränser. Du är även del av en global rörelse som jobbar tillsammans med andra fackförbund i hela världen för goda arbetsvillkor, demokrati, en rättvis fördelning av makt och resurser och en hållbar utveckling. Totalt är det 181 miljoner medlemmar som är med i den demokratiska fackliga rörelsen. Materialet presenteras av Union to Union.
Kort genomgång (3:31 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om livet i städerna på 1800-talet. Hur var det att jobba i en fabrik? Hur var skillnaden mellan män och kvinnors arbeten? Hur bodde arbetarna?
Genomgång (18:05 min) där gymnasieläraren Björn Westerström berättar om den industriella revolutionen ur olika perspektiv. Varför ägde den industriella revolutionen rum just i Europa?
Genomgång (12:39 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson berättar om hur Sveriges arbetsmarknad är organiserad - den svenska modelen.
Genomgång där läraren Per Svenneborg informerar om en rad viktiga saker som är bra att känna till inför livet som vuxen. Här behandlas bl.a. att flytta hemmifrån, olika boendeformer, olika slags lån, att få barn, osv...