+ Visa hela artikelserien
M

Gustav Vasa - landsfader och hänsynslös diktator

Där satt han nu, Gustav Vasa, som Sveriges kung. Det är så vi har lärt oss att se honom, som en sträng, men god landsfader. Hans samtid såg honom inte så, de var rädda för Gustav Vasa. Det är lätt att förstå varför.
Bild:

Gustav Vasa eller Gustav I (1496-1560), var riksföreståndare 1521–1523 och kung av Sverige 1523–1560.

Konfiskerade kyrkans egendomar

Gustav Vasa hade inte särskilt stor politisk erfarenhet när han som 27-åring blev Sveriges kung. Men han visste hur man förvaltade gods och gårdar. Alltså behandlade han riket och dess invånare som om de alla var underlydande på hans privata gårdar.

Krigsskulden till Lübeck betalades med kyrkans skatter, som "lånades". Men snabbt insåg Gustav Vasa fördelarna med den nya läran från Tyskland, protestantismen. Som chef över kyrkan kunde han få kontroll över biskoparna, prästerna och all deras egendom. Sverige blev därför det första landet i Europa som bröt med påven.

Följden blev kulturrevolution.

De svenska och finska språken utvecklades

Gustav Vasa lät beslagta kyrkans bokpressar och han införde den första censurlagen. Reformatorn Olaus Petri fick uppdraget att redigera Nya testamentet på svenska. Snart kom hela Bibeln i svensk översättning. Några år senare fanns Nya testamentet och delar av det gamla också på finska, översatta av Finlands reformator, finlandssvensken Micael Agricola, som på det sättet blev det finska skriftspråkets fader. De svenska och finska biblarna, tryckta i Stockholm, kom att ge folken i respektive rikshalva varsin första ordskatt, för samma svenska och finska predikades nu i alla kyrkor, i alla landskap, oberoende av lokal dialekt.

Ingen mysig landsfader

Gustav Vasa blev riksbyggaren. Han lade grunden till dagens Sverige. Han gjorde det med hårda nävar. För samtidens svenskar var kungen ingen mysig landsfader, utan en kung som spred skräck och respekt omkring sig. Han genomförde reformationen därför att han behövde kyrkans pengar och ville beröva biskoparna deras makt.

Men samtidigt klipptes de månghundraåriga banden med Europas kulturcentra av för flera generationer framåt. Uppsala universitet var stängt i nästan hundra år. Skolor, sjukvård och fattigvård, allt som kyrkan hade skött förföll.

Detta innebar katastrof för undervisning och utbildning. De som opponerade sig drevs i landsflykt, fängslades eller avrättades.

Flera stora bondeuppror

De omskakande reformerna utlöste flera uppror, i synnerlighet i Dalarna där folket kände sig lurat av Gustav Vasa, som ju förts till makten med dalkarlarnas hjälp. Men det var Småland som svarade för det allvarligaste hotet där Nils Dacke ledde böndernas protester. Smålänningarna hade fått nog av skatter, kyrkliga reformer och fogdarnas hårdhet. Ett helt landskap försökte för sista gången i Sveriges historia resa sig mot centralmakten. Samtliga uppror slogs ner genom en kombination av förhandlingar, blankt stål och eld. Ibland med hjälp av utländska knektar. Alla upprorsledare som inte gick i landsflykt avrättades.

Bild:

Den första svenska bibelöversättningen presenteras för Gustav Vasa. Målning av Johan Gustaf Sandberg (1782–1854).

Behandlade riket som sin privata egendom

Kungen lade sig i allt. Han skrev brev om hur bonden skulle sköta sina bin, slakta sina får, ta in sitt hö och gräva diken. Ingen svensk kung har skrivit så många brev som Gustav Vasa. Breven flödade ut ur hans skrivkammare i en ständig monolog till folket. Han ville inte ha någon dialog, aldrig bli motsagd. De som inte lydde kungens befallningsliknande råd drabbades av hans vrede. Misskötta kronohemman (gårdar som hyrdes ut av staten) tog han själv hand om. Han var tyrannisk och oberäknelig, men samtidigt en av de få regenter vi haft som haft stora kunskaper om lantbruk.

Lade grunden för en starkare statsmakt

Gustav Vasa styrde enväldigt och införde arvkungadöme i Sverige, men lade samtidigt grunden till modern förvaltning och skatteindrivning, styrt från Stockholm. Över hela riket byggdes bastanta borgar till försvar och förvaltning, och för att visa vem som nu hade makten över kyrkan och adeln.

Då Gustav Vasa gick ur tiden var Sverige ett enat, centralstyrt, självständigt land med egen utrikespolitik, i stort sett självförsörjande och med eget försvar.

Hans regering blev trots alla slitningar och hårda tag en stor framgång, för landet, för folket och inte minst för honom själv - ingen svensk kung har avlidit så förmögen som Gustav Vasa. Han ägde över 5000 hemman och fler slott och gods än någon annan. Han var landets största köpman, privatbankir, gruvägare, skeppsbyggare och redare.

Uppgifter och frågor

  1. Varför tyckte Gustav Vasa att det var en bra idé att ta makten över kyrkan och införa protestantism i Sverige?
     
  2. Hur påverkades det svenska språket av reformationen (införandet av protestantismens idéer)?
     
  3. Varför utbröt det flera stora uppror mot Gustav Vasa?
     
  4. Gustav Vasa hade stort kontrollbehov. Nämn några exempel som visar på det.
     
  5. Ge några exempel på hur Gustav Vasa lade grunden för en starkare statsmakt.
     
  6. Vilket av följande påstående tycker du passar bäst på Gustav Vasa:

    a) Gustav Vasa var en välmenande landsfader. Motivera varför.

    b) Gustav Vasa var en hänsynslös diktator. Motivera varför.

 

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se


Publicerad: 29 maj 2018