Väckelserörelsen under 1800-talet

1800-talet var ett samhälle i förvandling. Under perioden tilltog den sekularisering som inletts under upplysningen. Individen frigjorde sig än mer från auktoriteter - från kyrkan och staten. Under 1800-talet förändrades dessutom det svenska samhället - jordbrukarsamhället började förvandlas till ett industrisamhälle varefter en rad olika folkrörelser växte fram, bland vilka väckelserörelsen kom att bli en av de största.
S

En grupp frälsningssoldater på 1880-talet.

Teknologi och industrialisering

Redan under 1700-talet skedde stora tekniska landvinningar. Den ekonomiska utvecklingen sköt fart. Jordbruket och läkekonsten förbättrades också. Som en följd av detta ökade Sveriges befolkning med 80 procent under 1700-talet.

De verkligt stora förändringarna skedde dock under 1800-talet. Industrialismen bröt sönder det gamla bondesamhället. Människor flyttade från landsbygden till de växande städerna. Familjen upphörde att vara den enhet i samhället som producerade varor. Marknadsekonomin sköt fart och borgarklassen växte sig allt starkare. Stora klyftor uppstod mellan arbetare och företagare. Människor flyttade inte bara från landsbygd till stad, utan från land till land och från kontinent till kontinent, från Europa till Amerika.

ANNONS

ANNONS

Religiöst innebar dessa förändringar att människors band med sin gamla kyrka ofta bröts. Kyrkans organisation förblev vid det gamla. Kyrkan och prästen fanns kvar vid den gamla sockenkyrkan. När människor flyttade till de nya industriorterna uppluckrades de religiösa sederna.
Särskilt arbetarklassen tog ofta avstånd från kyrkan. Genom inflytande från marxistiska strömningar uppstod en klyfta mellan den svenska arbetarklassen och kyrkan och dess präster - en klyfta som har bestått, in i våra dagar.

Väckelse

I takt med att kyrkans inflytande försvagades växte i de nya industrisamhällena fram ett behov av nya former för gemenskap och samarbete. Detta är en del av bakgrunden till de stora folkrörelsernas uppkomst under 1800-talets senare del. Till de mest betydelsefulla folkrörelserna brukar man räkna väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen.

Väckelsen har sin grund i pietistiska strömningar. Den spreds från person till person, ibland via predikanter och kolportörer (kringresande bokförsäljare). När läskunnigheten ökade - folkskolan infördes 1842 - kunde man sprida biblar och andra skrifter. Överallt anordnade man väckelsemöten. Under lång tid var detta olagligt. Konventikelplakatet - som förbjöd alla enskilda religiösa sammankomster vilka konkurrerade med Svenska kyrkan - upphävdes först 1858.

I väckelsekristendomen stod individens omvändelse i centrum. Den personliga upplevelsen och den egna tron blev det viktiga. På flera viktiga punkter protesterade väckelserörelserna mot kyrkan. Man kritiserade bland annat kyrkans monopolställning och prästerskapets dominans.

Väckelserörelserna ville istället att den kristna verksamheten skulle bygga på lekmännens insatser (lekman = inte präst). Man vände sig också mot vissa delar av kyrkans lära.

Väckelsen organiseras

De troende, som de "väckta" gärna kallade sig själva, slog sig snart samman och bildade missionsföreningar eller fria församlingar. Bönhus eller missionshus byggdes av frivilliga krafter. En viktig uppgift var redan från början att sprida kristendomen till andra folk och man började därför sända ut missionärer. För att kunna organisera missionsverksamheten och utbilda predikanter, började de lokala församlingarna att samarbeta.

Frälsningsarmén växte under 1800-talet fram ur metodismen. William och Cathrine Booth tillhörde metodistkyrkan, men fann att de ville arbeta på ett annat sätt. De ville nå socialt utslagna människor både med förkunnelse (lära) och hjälp. De gick därför ut och arbetade mitt i slummen. De startade en förening, som sedan växte till kyrkosamfundet Frälsningsarmén.

ANNONS

ANNONS

Organisationen utformades efter militär modell av den f.d. officeren Booth. Rörelsens tidning heter Stridsropet och fanan bär devisen Blod och eld.

Frälsningsarmén betonar kraven på ett liv efter Bibelns regler, skilt från det vanliga världsliga livet. Vikten av att var och en gör bot betonas också. Därför står det i varje möteslokal en botbänk, dit alla inbjuds att bekänna sin synd och bli frälst.

Frälsningsarmén kom till Sverige på 1870-talet genom Hanna Ouchterlony.

År 1856 bildades Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS). Bland dess ledare märktes Carl Olof Rosenius, som var redaktör för tidningen Pietisten. EFS stod Svenska kyrkan nära. Många av kyrkans präster hörde till de "väckta". Man var noga med att nattvardens sakrament endast kunde utdelas i kyrkan. På 1870-talet började dock några missionsföreningar att själva fira nattvard. Detta blev en av anledningarna till att en del fria församlingar bröt med EFS. År 1878 bildades det självständiga samfundet Svenska missionsförbundet.

En gren inom väckelserörelsen betonade särskilt dopet och dess innebörd. De ansåg att s.k. troendedop var det enda riktiga. Före dopakten bekänner man sin kristna tro. Därefter sänks man helt ned i vatten. År 1848 döptes fem vuxna personer i Vallersvik i Halland och den första baptistförsamlingen bildades.

Ur baptistiska rötter växte pingstväckelsen fram. Den betonade extatiska drag som tungomålstal, helbrägdagörelse (healing) och andedop. År 1907 kom pingströrelsen till Sverige från USA. Baptistpastorn Lewi Petrus blev snart en av ledarna. Hans församling - Filadelfia i Stockholm - uteslöts 1913 ur Baptistsamfundet och har sedan dess varit en fri församling.

Även inom Svenska kyrkan fanns väckelsen. Prästen Lars Levi Laestadius verkade i Karesuando. Han såg hur befolkningen hotades av spritmissbruk och fattigdom. I sina predikningar dundrade han mot fylleriet och manade till ändring. Resultatet blev ofta en kraftig reaktion bland åhörarna. De bröt samman i ånger och nöd och upplevde starkt sin omvändelse.

Henrik Schartau var präst i Lund. Han utvecklade en egen stil i sin predikan. Den var uppbyggd efter ett bestämt mönster och var mycket grundlig. Prästens främsta uppgift var enligt Schartau att undervisa i religiösa frågor och därmed hjälpa människorna att leva. Den schartuanska fromheten spreds i synnerhet till Svenska kyrkans församlingar i Västsverige.

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Frälsningsarmén

LÄS MER: Svenska missionskyrkan

LÄS MER: Baptismen

LÄS MER: Pingströrelsen

LÄS MER:  Andra kyrkor och samfund

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Väckelsen hade både ekonomiska, politiska och religiösa orsaker. Ange de viktigaste.
     
  2. Beskriv några karaktäristiska drag hos väckelsen.
     
  3. Försök att förklara varför väckelsen delades upp i olika grenar.

Ta reda på:

  1. Hur ser väckelserörelserna ut idag (t.ex. organisation, arbetssätt, gudstjänstform, lärosatser)?

 

Text: Åke Magnusson och Börje Andersson, läromedelsförfattare
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"

Senast uppdaterad: 14 mars 2021
Publicerad: 3 februari 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag

För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i...

L

Kläder förr - en rikedom

Idag är vi vana att ha massor med kläder. I våra garderober och lådor finns strumpor, underkläder,...

M

Katarina II - härskare över Ryssland

Katarina II styrde Ryssland under senare delen av 1700-talet. I 34 år var hon kejsarinna över det...

S

Wittenbergs lärda spred protestantismens idéer till Sverige

Om några månader skulle Olof Petersson ta sin magisterexamen i teologi. Nu i oktober 1517 var han...

ANNONS

Ämneskategorier

Det långa 1800-talets huvudlinjer

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.

Andra kyrkor och samfund

Andra kyrkor och kristna samfund som inte tillhör Svenska kyrkan.

Relaterade taggar

Folkrörelser

Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer med riksanslutning och...

Frälsningsarmén

Frälsningsarmén var från början en väckelserörelse med social verksamhet på programmet som efter...