© 2026 SO-rummet.se
Rörelsen grundades i London 1865 av William och Catherine Booth och fick sitt nuvarande namn 1878. Frälsningsarmén var från början en väckelserörelse med social verksamhet på programmet som efter engelsk förebild kom till Sverige 1882. Ledande pionjär var Hanna Ouchterlony.
Frälsningsarmén har sina rötter i metodismen, som betonar personlig omvändelse och ett aktivt kristet liv. Predikningar och personliga vittnesbörd fick därför en viktig roll.
Rörelsen kännetecknas bland annat av militära ord och symboler, som frälsningssoldater, officerare, uniformer och mottot ”Blod och eld”. Tidningen Stridsropet började ges ut i Sverige 1883. Frälsningsarmén byggde samtidigt upp ett omfattande socialt arbete bland fattiga och utsatta människor i städerna. Rörelsens gatumöten, uniformer och militära uttryck väckte däremot ibland motstånd och hån.
Rörelsen använde gärna välkända populära melodier och gav dem nya texter med kristet innehåll.
Frälsningsarmén växte snabbt i Sverige. Tio år efter starten fanns omkring 130 lokala församlingar, som inom rörelsen kallas kårer. Verksamheten omfattade då även härbärgen och hem för människor som levde i fattigdom eller andra utsatta situationer. År 1900 fanns cirka 12 000 officerare och soldater inom Frälsningsarmén i Sverige
Slumsystrarna hjälpte människor i fattiga områdenÅr 1891 började Frälsningsarméns så kallade slumsystrar arbeta i Sveriges fattigaste stadsområden. De besökte människor i deras hem, vårdade sjuka och delade ut mat, kläder och annan hjälp. Arbetet var inspirerat av liknande verksamhet i Londons slumområden. Frälsningsarmén hade året före öppnat ett räddningshem för kvinnor som levde i prostitution eller andra utsatta förhållanden. Hemmet låg i en femrumslägenhet på Surbrunnsgatan i Stockholm. Verksamheten visar hur Frälsningsarmén kombinerade sin kristna tro med praktiskt socialt arbete. |
Det sociala arbete som slumsystrarna var med och byggde upp fortsätter än idag, men i nya former. Frälsningsarmén är fortfarande både en kristen kyrka och en hjälporganisation. Verksamheten riktar sig bland annat till människor som lever i hemlöshet eller ekonomisk utsatthet, familjer som behöver stöd och personer som har utsatts för människohandel. På så sätt lever rörelsens ursprungliga tanke vidare – kristen tro ska inte bara uttryckas i ord, utan också genom praktisk hjälp till människor som behöver den.
M LÄS MER: Andra kyrkor och samfund
S LÄS MER: Väckelserörelsen under 1800-talet
M LÄS MER: Sverige under 1800-talet
S LÄS MER: Folkrörelser
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till Frälsningsarmén.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 7 minuter
1800-talet var ett samhälle i förvandling. Under perioden tilltog den sekularisering som inletts under upplysningen. Individen frigjorde sig än mer från auktoriteter – från kyrkan och staten. Under 1800-talet förändrades dessutom det svenska samhället – jordbrukarsamhället började förvandlas till ett industrisamhälle. I takt med att kyrkans inflytande försvagades växte i de nya industrisamhällena fram ett behov av nya former för gemenskap och samarbete. Detta är en del av bakgrunden till de stora folkrörelsernas uppkomst under 1800-talets senare del. Väckelserörelsen var en av de mest betydelsefulla folkrörelserna...
Lästid 8 minuter
I mitten av 1800-talet hade kyrkan och prästerna stor makt. Alla som bodde i Sverige måste tillhöra den evangelisk-lutherska statskyrkan. Alla böcker som trycktes i landet måste klara statens censur. Det som inte stod i överensstämmelse med den lutherska läran fick inte spridas...
Frälsningsarmén är ett internationellt kristet trossamfund, som kännetecknas av ett starkt socialt engagemang och arbete för dem som har det svårt i samhället. Här på deras svenska hemsida kan du läsa mer.
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Andra kyrkor och kristna samfund som inte tillhör Svenska kyrkan.
Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer som fanns över hela...
