Kritik mot kungamakten
Författare och filosofer började även ifrågasätta med vilken rätt de styrande styrde. Hittills hade kyrkan, adeln och kungamakten hängt samman. Kyrkan hade förklarat att kungar och drottningar styrde med Guds nåde. Att göra uppror mot kungamakten var därför att göra uppror mot Gud. Som tack hade kungamakten i sin tur försvarat kyrkan. Upplysningstidens filosofer frågade sig om detta verkligen var rimligt. De ansåg att enväldet med starka furstar var föråldrat.
Krav på delad makt
Fransmannen Montesquieu skrev att makten måste delas mellan den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten. Montesquieu kunde i och för sig tänka sig att en kung eller drottning skötte det verkställande, men härskaren måste dela med sig av makten, alltså inte längre vara enväldig och bestämma allt själv. Det måste finnas makter som kontrollerade och balanserade varandra. Montesquieus maktdelningsprincip har påverkat grundlagar och statsskick över hela västvärlden.
Jean Jacques Rousseau gick ett steg längre. Han tyckte inte att det behövdes vare sig kung eller adel. Medborgarna skulle leva i en republik, utan kungar eller kejsare, där flertalets vilja skulle styra.
Tro på människans förnuft
Upplysningens bärande tanke var en stark tro på människans förnuft – att människor kunde tänka själva. Det betydde i sin tur att man inte bara skulle tro blint på vad makthavarna sa. Inte heller behövde man tro på vad kyrkorna lärde ut eller vad prästerna predikade.
Men de flesta ville inte avskaffa Gud. Fransmannen Voltaire ansåg att det nog kunde finnas en makt som var större än människan. Om Gud inte finns, skrev han, hade det varit nödvändigt att uppfinna honom.
Däremot hade Voltaire inget till övers för präster, gudstjänster eller Bibelns versioner av människans uppkomst och historia.
Idéer som kom att påverka
Flera härskare tog intryck av upplysningstidens idéer. Preussens kung Fredrik den store avskaffade tortyr och censur. Österrikes kejsare arbetade för religiös tolerans. Men ingen härskare var villig att avskaffa enväldet. Reformerna fick inte gå så långt att de hotade härskarens grepp om makten.
Upplysningstidens idéer kom att spela stor roll för två stora revolutioner i slutet av 1700-talet, först den amerikanska och sedan den franska.
Text: Kaj Hildingson
Tips!
1. Klicka på bilden för att se bildspelet om Upplysningen!
2. Läs mer om de idéer som växte fram i Europa på 1500-, 1600- och 1700-talet i kapitlet ”Nya idéer och handelsvägar” i SOL 4000 Levande historia 8.
