© 2026 SO-rummet.se
Arbetarrörelsen har två huvudgrenar: en politisk och en facklig. Den har varit en av Sveriges mest betydelsefulla folkrörelser.
Arbetarrörelsens äldre rötter har anor i 1850-talets radikala hantverksgrupper och liberala arbetarföreningar. Fram till 1890-talet konkurrerade dessa grupper med socialdemokratins betoning på klasskamp.
Rörelsens genombrott kom med 1880-talets strejker.
Tidigare hade många fackföreningar varit knutna till särskilda hantverksyrken, exempelvis typografernas. Under slutet av 1800-talet bildades istället allt fler riksomfattande fackförbund för olika yrken och branscher.
Strejker var i början ett av arbetarnas viktigaste sätt att försöka förbättra sina löner och arbetsvillkor. I den så kallade decemberkompromissen 1906 kom LO, som hade grundats 1898, och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) överens om att arbetsgivarna skulle respektera arbetarnas rätt att organisera sig. I gengäld accepterade LO arbetsgivarnas rätt att leda och fördela arbetet samt att anställa och avskeda arbetare.
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP) bildades 1889 av representanter för olika fackliga organisationer. Banden mellan rörelsens två grenar stärktes genom kollektivanslutningen, som innebar att en fackförening kunde ansluta sina medlemmar till partiet.
Närstående organisationer var bland andra Arbetarnas bildningsförbund (ABF), nykterhetsföreningen Verdandi, Hyresgästföreningen och bostadskooperationen HSB. Även konsumentkooperationen, idag Coop, hade till viss del band till rörelsen. Organisationerna visar hur arbetarrörelsen blev en del av samhället och byggde upp ett nätverk som fick stort inflytande i svenskt föreningsliv.
Det har också funnits liberala, syndikalistiska, anarkistiska, vänstersocialistiska och kommunistiska grupper inom arbetarrörelsen. De har dock bara i undantagsfall kunnat utmana socialdemokratins dominerande ställning.
När socialdemokratin nådde den stora massan arbetare kring sekelskiftet 1900 tonades de marxistiska dragen gradvis ned. Istället betonades reformistiska krav, alltså förändringar som skulle genomföras steg för steg genom politiska beslut. Exempel på sådana krav var rösträtt, åttatimmarsdag och rätt för fackföreningar att förhandla med arbetsgivarna.
Vad är ett kollektivavtal?Ett kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse mellan en fackförening och en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation. I avtalet bestäms bland annat vilka regler som ska gälla för löner, arbetstider, ersättningar och andra arbetsvillkor. När en arbetsplats har kollektivavtal tillämpas det normalt på de anställda oavsett om de är medlemmar i facket eller inte. |
Under 1800-talet bildades arbetarföreningar, främst för hantverkare. Föreningarna hade bland annat sjuk- och begravningskassor, som gav ekonomiskt stöd vid sjukdom och dödsfall, samt konsumtionsföreningar där medlemmarna kunde köpa varor tillsammans. Till dessa främst liberala föreningar knöts också bildningscirklar med politiska och allmänbildande föreläsningar. Deras ideal var skötsamhet, självhjälp och bildning.
Reglementet för Norrköpings Arbetareförening (bildad 1862), § 25, slår fast:
Föredrag, som inom föreningen föreläsas, kunna avhandla alla utom religiösa ämnen, och får i föredrag ingen förnärmelse mot enskilda personer, särskilda klasser, andlig eller världslig överhet äga rum. I övrigt kan föredrag till sitt framställningssätt vara hur enkelt som helst.
Med modern svenska betyder regeln att föredragen fick handla om alla ämnen utom religion. Talarna fick inte förolämpa enskilda personer, samhällsgrupper eller kyrkliga och världsliga makthavare.
Under perioden 1865-1880 bildades 121 nya arbetarföreningar.
S LÄS MER: Den svenska demokratins historia (artikelserie)
S LÄS MER: Fackföreningarnas framväxt
M LÄS MER: Industriella revolutionens sociala följder
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet!
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till arbetarrörelsen.
© 2026 SO-rummet.se
För ungefär hundra år sedan fick kvinnor och män allmän och lika rösträtt. Men riksdagens historia började långt tidigare. Här kan du läsa om vägen fram till demokratins genombrott 1918-1922 och om utvecklingen därefter.
I Arena Skolinformations tecknade serie A - Ö om arbetslivet går vi igenom olika begrepp som det kan vara bra att känna till när du jobbar.
Lästid 10 minuter
Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i den här artikeln där vi även tar upp några historiska och nutida exempel på strejker och konflikter på arbetsmarknaden...
Lästid 7 minuter
Folkrörelserna växte fram i en tid av stora förändringar. Ståndssamhället var på väg att lösas upp. Industrialisering och urbanisering förde med sig nya sociala och ekonomiska levnadsmönster. Ökad läskunnighet, en växande dagspress, järnvägar och telegrafer medförde revolutionerande möjligheter att nå ut till folkmassorna.
Lästid 6 minuter
Våren 1917 var Sverige bara en gnista ifrån en explosion. Eftersom regeringen vägrat att under det stora världskriget kapa banden med Tyskland, hade Storbritannien satt landet i karantän, vilket lett till omfattande livsmedelsbrist, och efter en misslyckad potatisskörd, till regelrätt hunger. Samtidigt krävde en allt mer högljudd arbetarrörelse demokratiska reformer: lika rösträtt för män och kvinnor och ett slutgiltigt avskaffande av monarkins makt...
Lästid 11 minuter
De senaste årtiondena har olyckor på jobbet som leder till att människor dör minskat kraftigt. Det beror på att arbetsplatserna har blivit säkrare för anställda, men också på att jobbens karaktär har förändrats. De tunga och farliga jobben i ojusterat bullriga dammiga fabriker finns inte längre i Sverige, även om det på vissa delar av arbetsmarknaden fortfarande finns yrken och arbetsplatser där det förekommer många olyckor. I många delar av världen liknar arbetsmiljön den vi hade i Sverige i början av 1900-talet...
Lästid 9 minuter
För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?
Lästid 10 minuter
I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och ståndssamhället var nu historia. Kvinnorna hade fått något större friheter. Men den största frågan väntade fortfarande på sin lösning. Det handlade om kampen för lika rösträtt och valbarhet för alla vuxna svenskar...
Lästid 5 minuter
"Sköna maj välkommen till vår bygd igen" eller "O, hur härligt majsol ler". Sångerna är många om vår favoritmånad – maj. Våren är i full gång, det är fest i luften och allting i naturen är så nytt och fint. Det börjar redan sista april, valborgsmässoafton, då är det fest, man tänder eldar och hälsar våren välkommen...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.
Gymnasieläraren Mattias Axelsson pratar om hur avtalsrörelser fungerar i Sverige och om stridsåtgärder som strejk och lock-out.
Genomgång (23:46 min) där SO-läraren Frans Rönnqvist går igenom industriella revolutionen ur olika perspektiv med fokus på orsaker och konsekvenser.
Genomgång (31:48 min) där SO-läraren "magister Wendin" berättar om de äldre svenska folkrörelserna väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och kvinnorörelsen.
Avsnitt (19:47 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om socialismen. Socialismen växer fram under industrialisering, då fabriksarbetare sluter sig samman och tar intryck av tankar om att samhället behöver förändras och utvecklas på ett annat sätt. Men hur fick dessa egentligen spridning? Vilka var de största tänkarna? Och hur utvecklades ideologin i världen - och i Sverige? Vi förklarar hur det gick till när socialismen som idé växte fram - och vilka konsekvenser den fick.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Läxhjälpsfilm (23:06 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om folkrörelserna. Vilka var folkrörelserna och vad kämpade de för? Här berörs väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen samt nämner idrottsrörelsen och kvinnorörelsen. I samband med nykterhetsrörelsen granskas också alkoholstatistik, och du får veta mer om motboken och Systembolaget.
Läxhjälpsfilm (15:10 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om fackföreningar, arbetsgivarföreningar, arbetarrörelsen, Sundsvallsstrejken, storstrejken, skotten i Ådalen och Saltsjöbadsavtalet.
Läxhjälpsfilm (19:55 min) där SO-läraren Lena Tegström arbetsmarknadskonflikter och politik under 1900-talet. Här berörs strejker, politik och folkhemsbygge från 1879 och fram till idag.
På SR:s webbplats hittar du en artikel och ett radioprogram (ca 6 min) om storstrejken 1909. Den 4 augusti 1909 utbröt den största strejken i Sveriges historia. Storstrejken 1909 skakade ett Sverige som led av en djup lågkonjunktur med konkurser, avskedanden av anställda , kortad arbetstid och lägre löner. Den politiska och sociala oron ökade och efter arbetsgivarnas hot om stor-lockout utlyste LO en generalstrejk. 300 000 arbetare lade ned arbetet, men storstrejken blev ingen seger för facket, tvärt om...
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa om Sveriges industrialisering under andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet. Se även avsnittet om industrialiseringens konsekvenser där det även berättas kortfattat om arbetarrörelsens framväxt och Sveriges demokratisering.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Sveriges övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Fokus ligger på den norrländska sågverksindustrin. Här berättas bl.a. om fattigdom, folks arbetsliv, barnarbete och arbetarrörelsens kamp.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Hjalmar Branting och hans engagemang för socialdemokraterna under decennierna kring förra sekelskiftet. Det var långt ifrån givet att Hjalmar Branting skulle ta ledningen när det socialdemokratiska partiet formerades på 1880-talet. Starka viljor drog åt olika håll. Kunde samhället reformeras på demokratisk väg eller krävdes en revolution?...
Artikel i tidningen Populär Historia där Torbjörn Nilsson berättar om Socialdemokraternas historia i Sverige. Bakom uppkomsten av arbetarrörelsen låg de sociala problem som industrialismen skapade under 1800-talets senare del – farlig arbetsmiljö, oinskränkt makt för arbetsgivarna, långa arbetsdagar och eländiga bostadsförhållanden. Till råga på allt saknade arbetarna rösträtt...
Omfattande artikel i Wikipedia där du kan fördjupa dig i den svenska arbetarrörelsens historia från mitten av 1800-talet och framåt.
Folkrörelsestudiegruppens hemsida om folkrörelser och protester. Här kan du läsa om det mesta som har med folkrörelser att göra – från dess födelse på 1800-talet till dagens folkrörelser och NGO:s.
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900...
Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...
Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...
Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som försörjning, vardaglig syssla och...
Begreppet arbetarklass kan definieras på olika sätt, men syftar ofta på lönearbetare som har...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
En arbetsmarknadskonflikt eller arbetskonflikt är en konflikt mellan arbetsgivare och arbetare. En...
1898 slöt sig arbetarnas fackföreningar runt om i landet samman i Landsorganisationen (LO). I...
Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...
Arbetarna organiserar sigSveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...
Saltsjöbadsavtalet var ett historiskt avtal som ingicks 1938 mellan SAF och LO om reglerna för...
Skotten i Ådalen eller Ådalshändelserna som incidenten också kallas var oroligheter i samband med...
Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer som fanns över hela...
Landsorganisationen (LO) är en sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige.LO:s...
Sundsvallsstrejken 1879 var en av de första riktigt stora arbetskonflikterna i Sverige och avbröts...
När arbetarrörelsen på 1880-talet valde första maj till demonstrationsdag var det inte av en slump....
ABF, Arbetarnas bildningsförbund, bildades 1912 på initiativ av bl.a. Rickard Sandler för att ordna...
1900-talets arbetsrättsreformer – lagstiftning på arbetsmarknadsområdet – ledde bland annat fram...
Frågan om löntagarfonder aktualiserades första gången på en LO-kongress 1971 och de var avsedda att...
Rösträttsfrågan var en av de stora politiska frågorna under slutet av 1800-talet och de första...
Industrialiseringen av samhället ledde till en omfördelning av arbetskraften och produktionen –...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....
