S
Tagg
Agitator i talarstolen
Socialdemokratisk talare vid en 1 maj-demonstration på Gärdet 1906.

Arbetarrörelsen

Arbetarrörelsen med sin politiska och fackliga gren har betytt mest av folkrörelserna. Även den har äldre anor, i detta fall i 1850-talets radikala hantverksgrupper och liberala arbetarföreningar, som fram till 1890-talet utgjorde en konkurrent till socialdemokratins klasskampslinje.

Rörelsens genombrott kom med 1880-talets strejker. Tidigare hade fackföreningarna, t.ex. typografernas, varit av hantverkskaraktär, nu grundades istället riksomfattande industriförbund inom de flesta branscher. Strejk var i början arbetarnas enda vapen. I decemberöverenskommelsen 1906 mellan LO (grundat 1898) och SAF godtogs kollektivavtalen och föreningsrätten mot att LO erkände arbetsgivarens rätt att leda arbetet.

ANNONS

ANNONS

Socialdemokratiska Arbetarepartiet (SAP) bildades främst av fackföreningar 1889. Genom kollektivanslutningen knöts från början nära band mellan rörelsens två grenar. Närstående organisationer som Arbetarnas bildningsförbund (ABF), nykterhetsföreningen Verdandi, hyresgästföreningen, bostadskooperativa HSB samt i viss mån konsumentkooperationen (idag Coop) markerar dels rörelsens integration i samhället, dels uppbyggandet av en struktur som inom några årtionden skulle komma att dominera Organisationssverige.Andra grenar som liberala, syndikalistiska, anarkistiska och så småningom vänstersocialistiska och kommunistiska har funnits inom arbetarrörelsen men bara i undantagsfall hotat den socialdemokratiska hegemonin (dominansen). När socialdemokratin nådde den stora massan arbetare kring sekelskiftet (1900) tonades de marxistiska dragen successivt ned till förmån för reformistiska krav som rösträtt, åttatimmarsdag (se nedan) och förhandlingsrätt.

ANNONS

Arbetarföreningar

Under 1800-talet bildades arbetarföreningar, främst för hantverkare, med sjuk- och begravningskassor samt konsumtionsföreningar. Även bildningscirklar med politiska och allmänbildande föreläsningar knöts till dessa i huvudsak liberala föreningar, vilkas ideal var skötsamhet, självhjälp och bildning.

Reglementet för Norrköpings Arbetareförening (bildad 1862), § 25, slår fast:

Föredrag, som inom föreningen föreläsas, kunna avhandla alla utom religiösa ämnen, och får i föredrag ingen förnärmelse mot enskilda personer, särskilda klasser, andlig eller världslig överhet äga rum. I övrigt kan föredrag till sitt framställningssätt vara hur enkelt som helst.

Under perioden i 1865-1880 skedde en stark expansion med 121 nya arbetarföreningar.
 

LÄS MER: Den svenska demokratins historia (artikelserie)

LÄS MER: Fackföreningarnas framväxt

LÄS MER: Industriella revolutionens sociala följder


Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här nedan hittar du material som kan relateras till arbetarrörelsen.

Uppdaterad: 26 februari 2024
Publicerad:
18 maj 2020

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Arbetarrörelsen

Serie A - Ö om arbetslivet

av: Arena Skolinformation
Gymnasiet

I Arena Skolinformations tecknade serie A - Ö om arbetslivet går vi igenom olika begrepp som det kan vara bra att känna till när du jobbar.

+ Läs mer

Vägen till allmän och lika rösträtt

av: Kungliga biblioteket
Högstadiet, Gymnasiet

I det här lärarmaterialet hittar du klassrumsövningar som handlar om vägen till allmän och lika rösträtt.

+ Läs mer

Artiklar om Arbetarrörelsen

M

Revolutionen i Stockholm som inte blev av

av: Magnus Västerbro
2023-03-18

Våren 1917 var Sverige bara en gnista ifrån en explosion. Eftersom regeringen vägrat att under det stora världskriget kapa banden med Tyskland, hade Storbritannien satt landet i karantän, vilket lett till omfattande livsmedelsbrist, och efter en misslyckad potatisskörd, till regelrätt hunger. Samtidigt krävde en allt mer högljudd arbetarrörelse demokratiska reformer: lika rösträtt för män och kvinnor och ett slutgiltigt avskaffande av monarkins makt...

+ Läs mer

S

Arbetsmiljö förr och idag

av: Johanna Lindell m.fl.
2023-01-30

De senaste årtiondena har olyckor på jobbet som leder till att människor dör minskat kraftigt. Det beror på att arbetsplatserna har blivit säkrare för anställda, men också på att jobbens karaktär har förändrats. De tunga och farliga jobben i ojusterat bullriga dammiga fabriker finns inte längre i Sverige, även om det på vissa delar av arbetsmarknaden fortfarande finns yrken och arbetsplatser där det förekommer många olyckor. I många delar av världen liknar arbetsmiljön den vi hade i Sverige i början av 1900-talet...

+ Läs mer

M

Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag

av: Anna Danielsson Öberg, Bengt Lindman m.fl.
2021-06-09

För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

av: Riksdagsförvaltningen
2019-06-01

I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och ståndssamhället var nu historia. Kvinnorna hade fått något större friheter. Men den största frågan väntade fortfarande på sin lösning. Det handlade om kampen för lika rösträtt och valbarhet för alla vuxna svenskar...

+ Läs mer

M

Historien bakom valborgsfirandet och första maj

av: Eva Österlund
2013-04-25

"Sköna maj välkommen till vår bygd igen" eller "O, hur härligt majsol ler". Sångerna är många om vår favoritmånad - maj. Våren är i full gång, det är fest i luften och allting i naturen är så nytt och fint. Det börjar redan sista april, valborgsmässoafton, då är det fest, man tänder eldar och hälsar våren välkommen...

+ Läs mer

Podcast om Arbetarrörelsen

SO-rummet podcast icon
M

Skotten i Ådalen 1931

av: Mattias Axelsson
2022-02-24

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Avtalsrörelse, kollektivavtal, strejk och lock-out

av: Mattias Axelsson
2020-11-17

Gymnasieläraren Mattias Axelsson pratar om hur avtalsrörelser fungerar i Sverige och om stridsåtgärder som strejk och lock-out.

+ Läs mer

Länkar om Arbetarrörelsen

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS