Missnöje med skatter
Ett privilegium var att adeln och kyrkan var befriad från att betala skatt till staten. Däremot hade adelsmännen rätt att driva in skatter och avgifter från bönderna för egen del. De bönder som protesterade riskerade att straffas hårt.
Missnöjet bland bönderna växte. En dålig skörd betydde att det blev mindre kvar sedan skatten betalats. Skatten var lika hög oavsett hur skörden blev.
Adeln stoppade alla försök att försämra dess privilegier.
Ont om pengar
Den franska staten hade alltid ont om pengar, särskilt som adeln och kyrkan inte betalade skatt. De många krigen tömde statens kassakista.
I Nordamerika hade Frankrike hjälpt kolonisterna att göra sig fria från brittiskt styre. Kolonisterna segrade, men för Frankrike blev priset högt. I slutet av 1780-talet hade staten inga pengar och stod på gränsen till konkurs.
Svaga ledare
Frankrike var ett envälde. ”Kungen av Guds nåde” styrde enligt de linjer som kardinalen Richelieu arbetat fram på 1600-talet. Systemet fungerade under den starke kung Ludvig XIV, då det kungliga enväldet stod som högst. Nu satt en svag kung på tronen.
Adeln hade dessutom tagit makten över landsbygden. Där kunde i praktiken adelsmännen bestämma själva och strunta i kungen. Kungen och regeringen kunde alltså inte vara säkra på att bli åtlydda ute i landet. Det gjorde att Frankrike inte fungerade som en enad nation.
Upplysningens idéer
Många fransmän hade påverkats av upplysningstidens idéer. Författare som Voltaire och Rousseau hade gjort många av sina läsare kritiska mot det kungliga enväldet och adelns och kyrkans privilegier.
De flesta människor var fattiga och förtryckta, menade författarna. Det franska ståndssamhället var ett orättvist samhälle. ”Krossa den skändliga”, skrev Voltaire om kyrkans mäktiga organisation.
Den amerikanska revolutionen
Kamp kunde löna sig – det hade den amerikanska revolutionen visat. Förenta staternas födelse blev ett föredöme som bevisade att upplysningstidens tankar om en stat utan kung, adel och statskyrka kunde bli verklighet.
Staten försvagas ännu mer
Den franska staten blev svagare och svagare. I slutet av 1780-talet, åren före revolutionens utbrott, var läget katastrofalt. Kungen och hans regering försökte flera gånger lägga en ny skatt på alla, också på adeln och kyrkan, för att få in pengar. Adeln protesterade så våldsamt att planerna måste skrotas.
År 1788 kallade en desperat regering representanter för de tre stånden till ett möte med den franska riksförsamlingen, motsvarigheten till den svenska riksdagen. Det var det första mötet på 175 år. De franska kungarna hade föredragit att styra utan inblandning från riksförsamlingens ledamöter.
Förväntningarna på mötet var höga, men ingen var riktigt säker på vad församlingen skulle kunna åstadkomma.
Hunger och missnöje
Tidpunkten för mötet visade sig vara mycket illa vald. Kallelsen gick ut på hösten och mötet skulle ske i maj året därpå. Den hösten blev skörden en av de sämsta i Frankrike på hela århundradet. Det innebar att den största delen av Frankrikes befolkning var ovanligt hungrig och missnöjd vid en avgörande tidpunkt i landets historia.
Text: Kaj Hildingson
Tips!
1. Se bildspelen om orsakerna till och händelser under revolutionen (klicka på bilderna).
2. Läs mer om revolutionen och vad som hände efter stormningen av Bastiljen i kapitlet ”Franska revolutionen” i SOL 4000 Levande historia 8.
