M
Tagg
Porträtt
Karl XIV Johan

Karl XIV Johan

klocka
Lästid 9 minuter

Det misslyckade kriget med Ryssland 1808-1809 innebar att Sverige förlorade Finland. Innan fredsslutet ägde en statskupp rum i Sverige där kung Gustav IV Adolf avsattes. Han blev utvisad ur Sverige och levde senare i Schweiz.

Efter statskuppen utarbetades en ny regeringsform. Den 6 juni 1809 var den klar och antogs av Sveriges fyra stånd. Datumet har senare blivit en av anledningarna till att Sveriges nationaldag firas den 6 juni. Den andra är att Gustav Vasa valdes till kung samma datum 1523

ANNONS

Det viktiga med regeringsformen var maktdelningen. Man ville undvika både kungligt envälde och riksdagsvälde.

Nu valdes Karl XIII till tillfällig kung. Han var farbror till Gustav IV Adolf. Eftersom Karl XIII inte hade någon son eller dotter som kunde ärva tronen och dessutom började bli gammal, letade man med ljus och lyckta efter någon annan passande kung. Först valdes den danske prinsen Kristian August, som i Sverige fick namnet Karl August, till tronföljare. Men när han plötsligt dog 1810 började sökandet på nytt. Den person som till slut valdes fann man i Frankrike.

År 1810 valde riksdagen i Örebro Jean Baptiste Bernadotte (1763-1844), en framgångsrik fransk militär och marskalk, till svensk tronföljare. Orsaken till den ovanliga tronföljden var att Sverige nyligen hade förlorat hela Finland till Ryssland och många svenskar ville ta tillbaka sin östra rikshalva. Dessutom hade Sverige som sagt inte någon självklar tronföljare sedan Gustav IV Adolf avsatts och Karl August avlidit.

Sverige behövde därför en skicklig militär befälhavare på tronen som hade förmåga att ge militär revansch. Jean Baptiste Bernadotte, som var en av Napoleons marskalkar men hade haft en stundtals konfliktfylld relation till den franske kejsaren, tycktes vara ett starkt val. Han var dessutom extremt rik och en duktig administratör. Till saken hör att riksdagen faktiskt hade som krav att Bernadotte skulle bidra till att lösa Sveriges stora statsskuld med sin privata förmögenhet, vilket han senare också gjorde. En annan fördel var att han redan hade en son, Oscar. Därmed fanns också en möjlig arvinge till den svenska tronen.

Jean Baptiste Bernadotte utsågs 1810 till svensk kronprins under namnet Karl Johan. Karl XIII adopterade honom som sin son, och kronprinsen fick snart ett mycket stort inflytande över Sveriges politik. När han kröntes till kung 1818 fick han kunganamnet Karl XIV Johan.

Karl Johan övergav planerna på att återta Finland från Ryssland och inriktade istället Sveriges utrikespolitik på att få Norge som ersättning för det förlorade Finland. 

År 1812 ingick Sverige en allians med Ryssland mot Napoleon. Efter Napoleons nederlag och ett kort krig mellan Sverige och Norge 1814 förenades de båda länderna i en union. Norge fick behålla sin egen grundlag och ett omfattande självstyre, men länderna fick gemensam kung och utrikespolitik.

Denna helomvändning blev avgörande för Sveriges framtid. Istället för att försöka återerövra Finland valde Karl Johan att acceptera den nya gränsen mot Ryssland och söka säkerhet genom andra allianser. Kriget mot Norge sommaren 1814 blev också Sveriges sista krig (fram till idag). Därefter inleddes den långa fredsperiod som har präglat svensk historia sedan dess.

Våra dagars kungafamilj härstammar från Karl XIV Johan eller Jean Baptiste Bernadotte som han också kallas.
 

Napoleons marskalk vände vapnen mot sin kejsare

År 1805 stod Jean Baptiste Bernadotte på höjden av sin franska militärkarriär. Som en av Napoleons marskalkar förde han befäl över en armékår vid slaget vid Austerlitz, en av Napoleons största segrar. Åtta år senare var situationen den motsatta. Bernadotte hade blivit svensk kronprins Karl Johan och ledde nu en stor allierad armé i kriget mot sin förre kejsare.

Hösten 1813 fick Karl Johan befälet över Nordarmén, med omkring 150 000 preussiska, ryska, svenska och andra soldater. Armén deltog i fälttåget som slutade med det väldiga slaget vid Leipzig den 16-19 oktober. Där mötte hundratusentals soldater varandra i ett av Europas största slag före första världskriget. Napoleon besegrades och tvingades dra sig tillbaka västerut.

För Karl Johan måste situationen ha varit märklig. Han hade gjort nästan hela sin militära karriär i Frankrike och hade både kämpat tillsammans med Napoleon och blivit marskalk under honom. Nu bidrog han istället till Napoleons fall. Den franske kejsaren såg hans sidbyte som ett svek. Karl Johan försvarade däremot sitt agerande med att hans främsta skyldighet nu låg hos Sverige. Några månader efter Leipzig förde han de svenska trupperna mot Danmark, med målet att tvinga fram överlämnandet av Norge till Sverige.
 

ANNONS

ANNONS

Kungen som gav namn åt en svamp

Den välkända karljohanssvampen, eller stensoppen, har fått sitt namn efter Karl XIV Johan. När den franskfödde kungen kom till Sverige var svamp som mat betydligt mindre populärt här än i många delar av Europa. Karl Johan var däremot van vid det franska köket och uppskattade stensoppen mycket. Historikern Dick Harrison beskriver den som kungens personliga favoritsvamp.

Enligt traditionen försökte Karl Johan också uppmuntra svenskarna att äta mer stensopp, bland annat som ett sätt att ta vara på en matresurs som växte rikligt i skogarna. Så småningom började svampen kallas karljohanssvamp efter honom. Det finns även uppgifter om att han lät odla den vid Rosersberg.

Kopplingen har överlevt i mer än 200 år. Än idag säger många svampplockare helt enkelt ”karljohan” när de hittar en stensopp i skogen.
 

S  Fördjupning

Karl XIV Johan, ursprungligen Jean Baptiste Bernadotte, 1763-1844, Sveriges kung 1818-1844. Han växte upp i en advokatfamilj i Pau i södra Frankrike. Tack vare revolutionen kunde den ofrälse Bernadotte avancera inom armén och bli en av Frankrikes främsta militärer och 1804 utnämnas till marskalk av Napoleon. Han var för övrigt gift med Désirée Clary (Desideria), som tidigare varit förlovad med Napoleon och vars syster var gift med en bror till denne.

Redan som tronföljare från 1810 fick Karl Johan snabbt ett avgörande inflytande över Sveriges politik och blev i praktiken landets ledande politiker. Genast satte han sin stämpel på utrikespolitiken med alliansen med Ryssland 1812, mot den forne befälhavaren och kejsaren Napoleon. Ett resultat av hans politik var också unionen med Norge.

Om hans utrikespolitik kan ses som djärv eller åtminstone överraskande var inrikespolitiken mer konservativ. Hans regentskap vilade trots allt på statskuppen 1809, och han blev aldrig fri från rädslan för att hans legitimitet skulle ifrågasättas. Maktutövningen präglades av stark kungamakt, och särskilt den liberala pressen utsattes för hans repressiva metoder. Genom den så kallade indragningsmakten kunde myndigheterna stoppa tidningar som ansågs farliga eller smädande. När Aftonbladet drogs in kringgick tidningen flera gånger förbudet genom att helt enkelt återkomma under ett nytt namn. Trots att han aldrig lärde sig svenska ordentligt lyckades han så småningom bli ganska populär bland folket.
 

ANNONS

ANNONS

S  Desideria

Desideria (1777-1860), ursprungligen Désirée Clary, var Karl XIV Johans gemål. Hon kom från en välbärgad borgarfamilj i Marseille, var en tid förlovad med Napoleon men gifte sig senare med Jean Baptiste Bernadotte. 

Desideria anlände till Sverige 1810 men reste redan året efter till Paris, där hon tack vare vänskapen med Napoleon kunde medla mellan honom och sin make. År 1823 återvände hon till Sverige och stannade därefter i landet. Hon kröntes till drottning 1829, elva år efter att hennes make hade blivit kung.
 


S  LÄS MER: Jean Baptiste Bernadotte – revolutionären som blev regent

S  LÄS MER: Slaget vid Leipzig 1813 – Karl Johans helomvändning och Napoleons fall

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.


Litteratur:
Carlsson & Rosén, Svensk historia 2, Bonniers, 1980
Åke Ohlmarks och Nils Erik Baehrendtz, Svensk kulturhistoria, Forum, 1993
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/karljohan-star-pa-ko-i-skogarna


FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia
Faktarutorna är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här nedan hittar du material som kan relateras till Karl XIV Johan.

Uppdaterad: 13 september 2026
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Karl XIV Johan

S

Jean Baptiste Bernadotte – revolutionären som blev regent

av: Torbjörn Nilsson
2022-04-08
klocka Lästid 16 minuter

Trevåningshuset med rangliga balkonger där den blivande regenten föddes hade inte mycket gemensamt med de slott där tidens furstar brukade se dagens ljus. Jean Baptistes familj tillhörde stadens medelklass, i en bortglömd landsdel 80 mil från Paris. Det sociala avståndet till landets glansfulla elit var närmast astronomiskt. Att familjen Bernadottes yngste son i slutet av sitt liv stolt kunde hävda att ”ingen har fyllt en bana liknande min” berodde naturligtvis delvis på hans egna förtjänster. Ännu viktigare var dock att han levde i en tid när det gamla samhället, ”l´ancien régime”, omkullkastades, kungaätter sopades undan, krigen ritade om Europas karta och meriter började slå ut börd som grund för avancemang...

+ Läs mer

S

Slaget vid Leipzig 1813 – Karl Johans helomvändning och Napoleons fall

av: Torbjörn Nilsson
2020-10-15
klocka Lästid 15 minuter

Slaget vid Leipzig i oktober 1813 var dåtidens största europeiska fältslag. Nästan 450 000 soldater deltog i vad som kallats ”die grösse Völkerschlacht” (det stora folkslaget). Vardera sidan – Napoleon och hans bundsförvanter respektive den stora antifranska alliansen – förlorade cirka 35 000 man i stupade. Trots att Napoleon inte helt besegrades, utan slog till reträtt, innebar slaget att han sedermera fick ge upp kejsarkronan. För Sveriges nye kronprins Karl Johan, Napoleons förre marskalk Jean Baptiste Bernadotte, innebar deltagandet mot Napoleon höjdpunkten på den nya utrikespolitik som han fört sitt nya hemland in i...

+ Läs mer

Podcast om Karl XIV Johan

SO-rummet podcast icon
M

Successionsordningen i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-09

Apropå att prins Oscar fötts pratar Mattias, Kristoffer och Julia om successionsordningen i Sverige - alltså vem som ärver tronen och hur det går till.

+ Läs mer

Länkar om Karl XIV Johan

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS