Rallare var anläggningsarbetare vid de svenska järnvägarna från 1800-talets senare del till 1930-talet. Järnvägarna var landets största byggnadsprojekt och sysselsatte ca 20 000 personer årligen. De hämtades främst från mellersta och södra Sveriges landsbygd och flyttade mellan olika byggen.
Det romantiska skimret kring livet som rallare har ofta dolt en hård verklighet med tungt arbete, och i början närmast kojor som boplats, senare träbaracker. Kosten var enformig: amerikanskt fläsk, kaffe och bröd. Maten tillagades så småningom av särskilda kokerskor.
Arbetet utfördes till stor del för hand. Med hackor och spadar grävde rallarna diken och flyttade stora mängder jord och sten. Där järnvägen skulle dras genom berg användes sprängmedel. Det var ett tungt och ibland farligt arbete som krävde både styrka och uthållighet.
Rallarnas liv och betydelse
Det kringflackande rallarlivet kunde ses som ett hot mot dygd och ordning och skapade också en individualistisk livsstil som lämnat efter sig många sånger och dikter. Dåtidens syndikalister hade ofta sympatisörer bland rallarna.
Rallarnas arbete fick stor betydelse för Sveriges utveckling. När järnvägsnätet växte blev det lättare att resa och transportera varor över långa avstånd. Städer, industrier och landsbygden knöts närmare varandra. Järnvägarna bidrog på så sätt till att förändra både människors vardag och landets ekonomi.
Varifrån kommer ordet rallare?Visste du att ordet rallare troligen har engelskt ursprung? Det kommer sannolikt från rallväg, en äldre svensk variant av det engelska ordet railway, som betyder järnväg. Rallarna arbetade ofta i grupper som leddes av en lagbas. När ett järnvägsbygge var färdigt flyttade de vidare till nästa arbetsplats. År 1856 öppnades flera av Sveriges första järnvägar för allmän trafik med ånglok. Bland dem fanns sträckorna Örebro-Ervalla och Nora-Ervalla. Ett av de första svenska statliga ångloken, Prins August, finns fortfarande bevarat på Järnvägsmuseet i Gävle.
|
L LÄS MER: Järnvägar och tåg
M LÄS MER: När Sverige fick järnväg
M LÄS MER: Sveriges industrialisering
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
