M
Tagg
folksamling
Storstrejksmöte 1909.

Storstrejken 1909

1898 slöt sig arbetarnas fackföreningar runt om i landet samman i Landsorganisationen (LO). I början av 1900-talet ville arbetsgivarna inte sluta kollektivavtal med fackföreningarna och förbjöd ofta sina anställda att bli medlemmar.

1909 började en fyra månader lång arbetsmarknadskonflikt mellan LO och arbetsgivare i Sverige. Det var den första stora konflikten mellan de båda parterna. Orsaken var den lågkonjunktur som drabbat landet sedan en tid tillbaka. Arbetsgivarna ville sänka arbetarnas löner för att slippa avskeda folk och stänga arbetsplatser. Medan arbetarna självklart inte ville gå ner i lön. De hade redan tillräckligt svårt att betala sina utgifter.

ANNONS

ANNONS

När arbetarna inte gick med på sänkta löner förbjöds 80 000 arbetare inom textil- sågverks- och pappersmassaindustrin att komma till sina arbeten (de lockoutades). De fick därmed inte heller någon lön.

På grund av den orättvisa lockouten började många arbetare inom de flesta områden (inte inom sjukvården) att strejka. Som mest strejkade 300 000 människor i Sverige.

Vid strejken betalade facket ersättning till de strejkande när de inte gick till sina arbeten.

Arbetsgivarna förlorade mycket pengar när arbetarna inte kom till jobbet, men arbetarna hade det värre. Fackföreningarnas strejkkassor var små och efter en månad var många tvungna att försöka få tillbaka sina arbeten för att inte familjen skulle svälta.

I samband med detta tappade många förtroendet för facken och lämnade fackföreningarna.

Under den här perioden ökade utvandringen till USA.

S  Fördjupning

Storstrejken 1909 var den första och största kraftmätningen på svensk arbetsmarknad. Efter en lång lågkonjunktur med sänkta löner blev en lockout från arbetsgivarsidan en utmaning gentemot LO. Allmän strejk utlystes av LO i syfte att stoppa hela samhällsmaskineriet. Uppslutningen blev i det närmaste total, men arbetsgivarna skadades trots detta inte på det sätt som LO hade hoppats. Istället tvingades LO och dess förbund att ge upp på punkt efter punkt utan att ha nått uppsatta mål. Något nytt avtal slöts inte, utan arbetarna återgick till arbetet under stark kritik mot LO, som förlorade hälften av sina medlemmar. Det skulle ta ett decennium innan fackföreningsrörelsen hade återhämtat sig från det nederlag som storstrejken innebar.
 

 

Litteratur:
Den svenska historien, del 14 – Från storstrejken 1909 till folkhemspolitik, Bonnier Lexikon AB, 1993
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Susanna Hedenborg, Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006, Studentlitteratur AB, 2006

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här nedan hittar du material med anknytning till storstrejken 1909.

Uppdaterad: 16 mars 2024
Publicerad:
14 mar 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Storstrejken 1909

M

Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag

av: Anna Danielsson Öberg, Bengt Lindman m.fl.
2021-06-09

För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?

+ Läs mer

Podcast om Storstrejken 1909

SO-rummet podcast icon
S

Sveriges nittonhundratal: 1900-1909

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-11-07

Mattias, Julia och Kristoffer börjar en ny serie om Sverige på 1900-talet. Ett avsnitt för varje årtionde. Vi börjar med det första 1900-1909. Här pratas det om unionsupplösning, storstrejk, råttjakt och grammofonskivor.

+ Läs mer

Länkar om Storstrejken 1909

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS