© 2026 SO-rummet.se
Landsorganisationen (LO) är en sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige.
LO främsta uppgift är att försvara medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Det gäller alltifrån löner och anställningsvillkor till att försöka påverka politiska beslut som gynnar medlemmarna. Idag består LO av 13 fackförbund som tillsammans organiserar omkring 1,4 miljoner arbetare.
LO bildades 1898. Vid den konstituerande kongressen deltog representanter för 24 fackförbund, 13 fristående fackföreningar och 19 lokala fackliga organisationer. Tillsammans representerade de omkring 50 000 arbetare. I början var LO en defensiv organisation som skulle stödja förbund vilka drabbats av lockout eller stred för föreningsrätten. Lockout innebär att arbetsgivaren stänger ute de anställda från arbetsplatsen och inte betalar ut någon lön. Föreningsrätten handlar här om arbetarnas rätt att bilda och vara med i fackföreningar.
LO:s förste ordförande var Fredrik Sterky, en journalist från ett välbärgat hem.
De första fackförbunden hade anor från hantverket, t.ex. Typografiska (bildat 1886). Närmare 1900 växte industriförbunden Järn och metall och Fabriks sig starka. År 1908 fanns 28 förbund med 162 000 medlemmar. Storstrejken 1909 blev dock ett svårt nederlag för LO, och medlemsantalet minskade kraftigt.
Tre år tidigare, genom decemberkompromissen 1906 mellan LO och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), hade arbetsgivarna erkänt arbetarnas rätt att organisera sig fackligt. I gengäld accepterade LO arbetsgivarnas rätt att leda och fördela arbetet samt att anställa och säga upp personal.
Under de följande årtiondena utvecklades reglerna på arbetsmarknaden. År 1920 infördes en lag om medling i arbetstvister och 1928 inrättades Arbetsdomstolen. År 1938 slöt LO och SAF det berömda Saltsjöbadsavtalet. Tanken var att arbetsgivare och fackföreningar i första hand själva skulle lösa konflikter och komma överens om spelreglerna på arbetsmarknaden, utan att staten behövde ingripa. År 1941 fick LO nya stadgar som stärkte centralorganisationens ställning gentemot medlemsförbunden.
KollektivanslutningKollektivanslutning innebar att en lokal facklig organisation genom ett gemensamt beslut kunde ansluta sina medlemmar till Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP), utan att varje person själv behövde ansöka om medlemskap. När LO bildades 1898 beslutades först att fackförbund som ville tillhöra LO inom tre år också skulle ansluta sig till Socialdemokraterna. Bakom beslutet fanns en vilja att hålla samman arbetarrörelsens fackliga och politiska delar. Samverkan mellan parti och fackförening betecknades av både Hjalmar Branting och Kata Dalström som "tvång till frihet". Kravet på att förbunden skulle ansluta sig till partiet togs bort redan år 1900. Istället kunde lokala fackliga avdelningar kollektivansluta sina medlemmar till SAP. Från 1908 kunde enskilda medlemmar reservera sig och därmed stå utanför partiet. Systemet blev omdiskuterat under 1900-talet. Socialdemokraternas partikongress beslutade 1987 att kollektivanslutningen skulle avskaffas, och övergången till enbart individuellt medlemskap genomfördes senast vid årsskiftet 1990-1991. |
Storstrejken 1909 – kraftmätningen som nästan knäckte LOSommaren 1909 bröt en av de största arbetsmarknadskonflikterna i Sveriges historia ut. Landet befann sig i lågkonjunktur och arbetsgivarna ville sänka lönerna. När fackföreningarna gjorde motstånd svarade arbetsgivarna med lockout. Omkring 80 000 arbetare stängdes ute från sina arbetsplatser och blev utan lön. LO svarade genom att den 4 augusti utlysa storstrejk. Som mest hade omkring 300 000 människor lagt ner arbetet. Konflikten blev en enorm kraftmätning mellan LO och arbetsgivarnas organisation SAF. Problemet för fackföreningarna var att deras strejkkassor inte räckte särskilt länge. Arbetarna fick ingen vanlig lön under strejken, och för många familjer blev situationen snabbt svår. Efterhand började arbetare återvända till sina jobb och LO tvingades avbryta kampen utan att ha nått sina viktigaste mål. Nederlaget fick stora följder. LO hade drygt 162 000 medlemmar 1908, men medlemsantalet föll kraftigt under och efter konflikten. Många arbetare lämnade facket och en del svartlistades av arbetsgivare eller sökte sig utomlands. Storstrejken blev ändå en viktig erfarenhet för både arbetsgivare och fackföreningar. Under de följande årtiondena utvecklades nya former för förhandlingar och avtal, vilket så småningom bidrog till Saltsjöbadsavtalet 1938. |
S LÄS MER: Arbetsmarknadskonflikter
S LÄS MER: Fackföreningarnas framväxt
S LÄS MER: Saltsjöbadsavtalet
S LÄS MER: SAF
S LÄS MER: Den svenska modellen
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till Landsorganisationen (LO).
© 2026 SO-rummet.se
När skrevs Sveriges första kollektivavtal och när infördes föräldraledighet? Vad kom först, tillverkningen av blixtlås eller den första kvinnliga ministern i en svensk regering? I spelet När fick vi rättigheter på jobbet? gäller det att gissa när en viss händelse inträffade och om det var före eller efter andra händelser.
I Arena Skolinformations tecknade serie A - Ö om arbetslivet går vi igenom olika begrepp som det kan vara bra att känna till när du jobbar.
Lästid 10 minuter
Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i den här artikeln där vi även tar upp några historiska och nutida exempel på strejker och konflikter på arbetsmarknaden...
Lästid 7 minuter
Folkrörelserna växte fram i en tid av stora förändringar. Ståndssamhället var på väg att lösas upp. Industrialisering och urbanisering förde med sig nya sociala och ekonomiska levnadsmönster. Ökad läskunnighet, en växande dagspress, järnvägar och telegrafer medförde revolutionerande möjligheter att nå ut till folkmassorna.
Lästid 9 minuter
För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?
Lästid 10 minuter
I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och ståndssamhället var nu historia. Kvinnorna hade fått något större friheter. Men den största frågan väntade fortfarande på sin lösning. Det handlade om kampen för lika rösträtt och valbarhet för alla vuxna svenskar...
Lästid 5 minuter
1917 var revolutionen nära i Sverige. Det kokade och jäste intill våra gränser och inom landet blev situationen alltmer kritisk. Det fanns tusentals svältande och arbetslösa svenskar som bokstavligt talat inte hade något att förlora, för vilka revolutionen stod som ett hopp...
Läxhjälpsfilm (15:10 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om fackföreningar, arbetsgivarföreningar, arbetarrörelsen, Sundsvallsstrejken, storstrejken, skotten i Ådalen och Saltsjöbadsavtalet.
Läxhjälpsfilm (19:55 min) där SO-läraren Lena Tegström arbetsmarknadskonflikter och politik under 1900-talet. Här berörs strejker, politik och folkhemsbygge från 1879 och fram till idag.
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om storstrejken 1909. Till skillnad från vid tidigare strejker stod två centralt organiserade parter mot varandra under storstrejken. På arbetarnas sida fanns LO, som samlade landets viktigaste fackförbund, under ledning av Herman Lindqvist. På den andra sidan stod det relativt nybildade SAF, som leddes av Hjalmar von Sydow.
En flippad film (15:14 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om arbetslivets grunder. Här berörs arbetsmarknaden, lön, fackförbund, avtal, arbetsmarknadens parter, kollektivavtal, LAS, MBL, A-kassa och olika former av arbetslöshet.
På SR:s webbplats hittar du en artikel och ett radioprogram (ca 6 min) om storstrejken 1909. Den 4 augusti 1909 utbröt den största strejken i Sveriges historia. Storstrejken 1909 skakade ett Sverige som led av en djup lågkonjunktur med konkurser, avskedanden av anställda , kortad arbetstid och lägre löner. Den politiska och sociala oron ökade och efter arbetsgivarnas hot om stor-lockout utlyste LO en generalstrejk. 300 000 arbetare lade ned arbetet, men storstrejken blev ingen seger för facket, tvärt om...
Artikel på Företagskällans webbplats där du kan läsa om storstrejken 1909. Till skillnad från vid tidigare strejker stod två centralt organiserade parter mot varandra under storstrejken. På arbetarnas sida fanns LO, som samlade landets viktigaste fackförbund, under ledning av Herman Lindqvist. På den andra sidan stod det relativt nybildade SAF, som leddes av Hjalmar von Sydow...
På Stockholmskällans webbplats hittar du både en kort faktatext samt en film (19 min) om storstrejken 1909. Storstrejken 1909 var kulmen på år av konflikter mellan arbetsgivare och arbetare. Arbetsgivarna, som var organiserade i Svenska arbetsgivarföreningen (SAF), ville ha ett femårigt rikstäckande avtal som för många arbetare innebar en sänkt lön. Arbetarnas organisation, Landsorganisationen (LO), ville ha ettåriga avtal och högre löner...
Artikel på Företagskällans webbplats där du kan läsa om ATP-striden. Även om många av de välfärdsreformer som genomfördes i Sverige under efterkrigsdecennierna till stor del präglades av konsensus mellan de politiska partierna och samtidigt hade ett brett stöd även från näringslivet och dess organisationer, fanns det undantag. Den allra mest konfliktfyllda tvistefrågan, som utvecklades till en följetong i svensk ekonomisk politik, var införandet av tjänstepensioner, något som brukar kallas ATP-striden (av termen allmän tilläggspension)...
Faktatext på Förhandlings- och samverkansrådets webbplats där du bl.a. kan läsa om Saltsjöbadsavtalet och den svenska modellen. I Sverige tar fackförbunden och arbetsgivarna ett gemensamt ansvar för att utveckla och komma överens om de regler som ska gälla i arbetslivet. År 1938 slöts en överenskommelse mellan fackförbund och arbetsgivare - Saltsjöbadsavtalet som gäller än idag...
Övergripande presentation (3:46) från SO och IKT-kanalen där det berättas om hur det fungerar när arbetsgivare och arbetstagare förhandlar om nya avtal.
Pedagogisk genomgång (14:30 min) av gymnasieläraren Anders Larsson som ger en introduktion till arbetsmarknadens och arbetslivet grunder. Här berättas om fackförbund, kollektivavtal, LAS, MBL, arbetsmiljölagen, arbetsdomstolen, a-kassa, arbetslöshet med mera.
Webbföreläsning (9:37 min) av historieläraren Hans Strömhäll som berättar om Sveriges ekonomiska och industriella utveckling mellan 1809-1931. Här berörs skiftesreformerna, industrialiseringen, emigrationen till USA, arbetsmarknadskonflikter m.m...
Föreläsning (16:04 min) där läraren Mattias Denkert förklarar hur arbetsmarknaden fungerar. Här berättas bland annat om Sundsvallsstrejken 1879, kollektivavtal, fackförbund, arbetsgivarorganisationer, lagar på arbetsmarknaden, medbestämmandelagen, lagen om anställningsskydd (LAS), osv.
Avsnitt på Stockholmskällans webbplats där du bl.a. hittar källmaterial om fackföreningar och arbetsrätt på 1800-talet. Vad krävs för att vi ska ha demokrati? Att vi får träffa vem vi vill och bilda föreningar. Till exempel föreningar som arbetar för att förändra samhället, som politiska partier och fackförbund...
Visste du att du som medlem i ett svenskt fackförbund är del av världens största demokratiprojekt? Ditt förbunds engagemang för schysta arbetsvillkor slutar inte vid Sveriges gränser. Du är även del av en global rörelse som jobbar tillsammans med andra fackförbund i hela världen för goda arbetsvillkor, demokrati, en rättvis fördelning av makt och resurser och en hållbar utveckling. Totalt är det 181 miljoner medlemmar som är med i den demokratiska fackliga rörelsen. Materialet presenteras av Union to Union.
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...
Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som försörjning, vardaglig syssla och...
Begreppet arbetarklass kan definieras på olika sätt, men syftar ofta på lönearbetare som har...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
En arbetsmarknadskonflikt eller arbetskonflikt är en konflikt mellan arbetsgivare och arbetare. En...
1898 slöt sig arbetarnas fackföreningar runt om i landet samman i Landsorganisationen (LO). I...
Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...
Arbetarna organiserar sigSveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...
Det svenska folkhemmet och den svenska modellen hänger ihop men är inte samma sak. Man kan säga att...
Saltsjöbadsavtalet var ett historiskt avtal som ingicks 1938 mellan SAF och LO om reglerna för...
Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer som fanns över hela...
SAF, Svenska arbetsgivareföreningen, var en sammanslutning för privata arbetsgivare grundad 1902...
När arbetarrörelsen på 1880-talet valde första maj till demonstrationsdag var det inte av en slump....
ABF, Arbetarnas bildningsförbund, bildades 1912 på initiativ av bl.a. Rickard Sandler för att ordna...
1900-talets arbetsrättsreformer – lagstiftning på arbetsmarknadsområdet – ledde bland annat fram...
ATP-striden kallas den politiska konflikt som pågick vid slutet av 1950-talet kring allmän...
Arbetarrörelsen har två huvudgrenar: en politisk och en facklig. Den har varit en av Sveriges mest...
Frågan om löntagarfonder aktualiserades första gången på en LO-kongress 1971 och de var avsedda att...
