Landsorganisationen (LO) är en sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige. LO:s främsta uppgift är att försvara medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Det gäller alltifrån löner och anställningsvillkor till att försöka påverka politiska beslut som gynnar medlemmarna.
LO bildades 1898 av 21 fackförbund som representerade 90 procent av de fackanslutna. I början var LO en defensiv organisation, som skulle stödja förbund vilka drabbats av lockout eller stred för föreningsrätten. Dess förste ordförande var Fredrik Sterky, en journalist från ett välbärgat hem.
De första fackförbunden hade anor från hantverket, t.ex. Typografiska (bildat 1886). Närmare 1900 växte industriförbunden Järn och metall och Fabriks sig starka. År 1908 fanns 28 förbund med 162 000 medlemmar; nederlaget i storstrejken 1909 halverade dock antalet.
Med decemberkompromissen 1906 erkändes föreningsrätten men LO godtog arbetsgivarens rätt att anställa, avskeda samt leda och fördela arbetet. År 1920 kom lagen om medling, 1928 Arbetsdomstolen, 1938 Saltsjöbadsavtalet för att undvika statlig inblandning i avtalsrörelserna och 1941 LO:s nya centralistiska stadgar som ökade dess makt.
LÄS MER: Arbetsmarknadskonflikter
LÄS MER: Fackföreningarnas framväxt
LÄS MER: Saltsjöbadsavtalet
LÄS MER: SAF
LÄS MER: Den svenska modellen
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Här nedan hittar du material som kan relateras till Landsorganisationen (LO).
Den här skriften handlar om den globala fackföreningsrörelsen – som är världens största folkrörelse. Ingen annan global rörelse har lika många enskilda medlemmar.
I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och ståndssamhället var nu historia. Kvinnorna hade fått något större friheter. Men den största frågan väntade fortfarande på sin lösning. Det handlade om kampen för lika rösträtt och valbarhet för alla vuxna svenskar...
1917 var revolutionen nära i Sverige. Det kokade och jäste intill våra gränser och inom landet blev situationen alltmer kritisk. Det fanns tusentals svältande och arbetslösa svenskar som bokstavligt talat inte hade något att förlora, för vilka revolutionen stod som ett hopp...
En flippad film (15:14 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om arbetslivets grunder. Här berörs arbetsmarknaden, lön, fackförbund, avtal, arbetsmarknadens parter, kollektivavtal, LAS, MBL, A-kassa och olika former av arbetslöshet.
På SR:s webbplats hittar du en artikel och ett radioprogram (ca 6 min) om storstrejken 1909. Den 4 augusti 1909 utbröt den största strejken i Sveriges historia. Storstrejken 1909 skakade ett Sverige som led av en djup lågkonjunktur med konkurser, avskedanden av anställda , kortad arbetstid och lägre löner. Den politiska och sociala oron ökade och efter arbetsgivarnas hot om stor-lockout utlyste LO en generalstrejk. 300 000 arbetare lade ned arbetet, men storstrejken blev ingen seger för facket, tvärt om...
Artikel på Företagskällans webbplats där du kan läsa om storstrejken 1909. Till skillnad från vid tidigare strejker stod två centralt organiserade parter mot varandra under storstrejken. På arbetarnas sida fanns LO, som samlade landets viktigaste fackförbund, under ledning av Herman Lindqvist. På den andra sidan stod det relativt nybildade SAF, som leddes av Hjalmar von Sydow...
På Stockholmskällans webbplats hittar du både en kort faktatext samt en film (19 min) om storstrejken 1909. Storstrejken 1909 var kulmen på år av konflikter mellan arbetsgivare och arbetare. Arbetsgivarna, som var organiserade i Svenska arbetsgivarföreningen (SAF), ville ha ett femårigt rikstäckande avtal som för många arbetare innebar en sänkt lön. Arbetarnas organisation, Landsorganisationen (LO), ville ha ettåriga avtal och högre löner...
Artikel på Företagskällans webbplats där du kan läsa om ATP-striden. Även om många av de välfärdsreformer som genomfördes i Sverige under efterkrigsdecennierna till stor del präglades av konsensus mellan de politiska partierna och samtidigt hade ett brett stöd även från näringslivet och dess organisationer, fanns det undantag. Den allra mest konfliktfyllda tvistefrågan, som utvecklades till en följetong i svensk ekonomisk politik, var införandet av tjänstepensioner, något som brukar kallas ATP-striden (av termen allmän tilläggspension)...
Faktatext på Förhandlings- och samverkansrådets webbplats där du bl.a. kan läsa om Saltsjöbadsavtalet och den svenska modellen. I Sverige tar fackförbunden och arbetsgivarna ett gemensamt ansvar för att utveckla och komma överens om de regler som ska gälla i arbetslivet. År 1938 slöts en överenskommelse mellan fackförbund och arbetsgivare - Saltsjöbadsavtalet som gäller än idag...
Övergripande presentation (3:46) från SO och IKT-kanalen där det berättas om hur det fungerar när arbetsgivare och arbetstagare förhandlar om nya avtal.
Pedagogisk genomgång (14:30 min) av gymnasieläraren Anders Larsson som ger en introduktion till arbetsmarknadens och arbetslivet grunder. Här berättas om fackförbund, kollektivavtal, LAS, MBL, arbetsmiljölagen, arbetsdomstolen, a-kassa, arbetslöshet med mera.
Webbföreläsning (9:37 min) av historieläraren Hans Strömhäll som berättar om Sveriges ekonomiska och industriella utveckling mellan 1809-1931. Här berörs skiftesreformerna, industrialiseringen, emigrationen till USA, arbetsmarknadskonflikter m.m...
Föreläsning (16:04 min) där läraren Mattias Denkert förklarar hur arbetsmarknaden fungerar. Här berättas bland annat om Sundsvallsstrejken 1879, kollektivavtal, fackförbund, arbetsgivarorganisationer, lagar på arbetsmarknaden, medbestämmandelagen, lagen om anställningsskydd (LAS), osv.
Avsnitt på Stockholmskällans webbplats där du bl.a. hittar källmaterial om fackföreningar och arbetsrätt på 1800-talet. Vad krävs för att vi ska ha demokrati? Att vi får träffa vem vi vill och bilda föreningar. Till exempel föreningar som arbetar för att förändra samhället, som politiska partier och fackförbund...
Visste du att du som medlem i ett svenskt fackförbund är del av världens största demokratiprojekt? Ditt förbunds engagemang för schysta arbetsvillkor slutar inte vid Sveriges gränser. Du är även del av en global rörelse som jobbar tillsammans med andra fackförbund i hela världen för goda arbetsvillkor, demokrati, en rättvis fördelning av makt och resurser och en hållbar utveckling. Totalt är det 181 miljoner medlemmar som är med i den demokratiska fackliga rörelsen. Materialet presenteras av Union to Union.
Genomgång (12:39 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson berättar om hur Sveriges arbetsmarknad är organiserad - den svenska modelen.
Pedagogisk genomgång (15:11) där läraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om svensk arbetsmarknadshistoria, om fack, om konflikter (strejk och lockout) samt olika anställningsformer och LAS.
Genomgång (9:10 min) av SO-läraren Gustav Ericsson som berättar om fackföreningarnas historia och funktion.
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...
Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...
Arbetarklassen innefattar merparten av alla arbetare och syftar i marxistisk teori på de...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
En arbetsmarknadskonflikt eller arbetskonflikt är en konflikt mellan arbetsgivare och arbetare. En...
1898 slöt sig arbetarnas fackföreningar runt om i landet samman i Landsorganisationen (LO). I...
Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...
Arbetarna organiserar sig Sveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...
Det svenska folkhemmet och den svenska modellen hänger ihop men är inte synonyma. Man kan säga att...
Saltsjöbadsavtalet var ett historiskt avtal som ingicks 1938 mellan SAF och LO om reglerna för...
Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer med riksanslutning och...
SAF, Svenska arbetsgivareföreningen, var en sammanslutning för privata arbetsgivare grundad 1902...
När arbetarrörelsen på 1880-talet valde första maj till demonstrationsdag var det inte av en slump...
ABF, Arbetarnas bildningsförbund, bildades 1912 på initiativ av bl.a. Rickard Sandler för att ordna...
1900-talets arbetsrättsreformer - lagstiftning på arbetsmarknadsområdet - ledde bland annat fram...
ATP-striden kallas den politiska konflikt som rådde vid slutet av 1950-talet kring den allmänna...
Arbetarrörelsen med sin politiska och fackliga gren har betytt mest av folkrörelserna. Även den har...
Frågan om löntagarfonder aktualiserades första gången på en LO-kongress 1971 och de var avsedda att...