Arbetarna organiserar sig
Sveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade typograferna redan 1846, men det var på 1880-talet som facken började växa och bli många. Det internationella perspektivet var en självklarhet från början. Arbetarrörelsen menade att arbetare i alla länder skulle förena sig. Redan 1886 hölls en facklig kongress över de nordiska nationsgränserna och de fackliga internationella organisationerna har sina rötter i samma tid.
De fackligt aktiva arbetarna ansåg att de måste föra fram sina frågor även i riksdagen. Därför bildades Socialdemokraterna vid en facklig kongress år 1889. 1898 bildades LO (Landsorganisationen) av 16 förbund som då tillsammans hade 37 000 medlemmar.
De nya fackföreningarna hade tre krav:
- Allmän och lika rösträtt – det första steget togs 1909, men förverkligades först 1921 då också kvinnorna fick rösträtt. Läs mer >
- Organisationsrätten – rätten att fritt gå med i och bilda fackföreningar och andra organisationer. Förverkligades stegvis mellan 1906 och 1938 genom avtal.
- Åtta timmars arbetsdag – 48-timmarsvecka med arbete sex dagar i veckan – förverkligades 1920. Men sjömän, lantarbetare och hushållsanställda ställdes utanför.
Sundsvallsstrejken blev en väckarklockaVåren 1879 sänktes lönerna vid sågverken kring Sundsvall. Arbetarna protesterade och den 26 maj bröt en strejk ut som snabbt spred sig. Som mest deltog omkring 5 000 sågverksarbetare, vilket gjorde Sundsvallsstrejken till Sveriges dittills största arbetskonflikt. Det var en enorm samling människor. Sundsvalls stad hade vid denna tid bara omkring 9 000 invånare. Det mest anmärkningsvärda är att arbetarna genomförde strejken utan stöd från någon fackförening. Fackföreningsrörelsen var ännu mycket svag i Sverige. Många av arbetarna hade däremot erfarenhet från frikyrkor och nykterhetsföreningar, där de hade lärt sig att hålla möten, diskutera frågor och fatta gemensamma beslut. De kunskaperna blev värdefulla när tusentals människor plötsligt skulle organisera sig tillsammans. Myndigheterna såg strejken som ett allvarligt hot. Militär och flera kanonbåtar skickades till Sundsvall, och de strejkande tvingades till slut tillbaka till arbetet utan att ha fått igenom sina krav. Trots nederlaget fick strejken stor betydelse. Den visade hur mycket starkare arbetarna kunde bli när de agerade tillsammans och bidrog till att intresset för facklig organisering växte. Under de följande årtiondena bildades alltfler fackföreningar runt om i Sverige. |
Arbetsgivarna organiserar sig
Åren kring sekelskiftet 1900 var en tid med starka motsättningar mellan arbetsgivare och arbetstagare, men många viktiga steg framåt togs också. 1890-talets högkonjunktur gav arbetarna mod att ta strid och decenniet såg mer än 800 konflikter kring löner och arbetsvillkor. Arbetsgivarna svarade med lockouter – alltså att de stängde ute de anställda från arbetsplatsen. År 1899 stiftades en särskild lag, Åkarpslagen, för att skydda dem som arbetsgivarna och regeringen kallade ”de arbetsvilliga”. LO kallade dem istället strejkbrytare.
När fackföreningarna växte till sig i starka organiserade sig även arbetsgivarna. 1902 bildades både Sveriges Verkstadsförening och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), som 2001 gick samman med Sveriges Industriförbund och bildade Svenskt Näringsliv. Det var ett viktigt steg på vägen mot fungerande samtal och förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsmarknaden. Nästa var Decemberkompromissen 1906. Där kom LO och SAF överens om några grundläggande principer.
- LO erkände arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet och att fritt anställa och avskeda.
- SAF åtog sig att respektera arbetarnas rätt att organisera sig fackligt på arbetsplatserna.
M LÄS MER: Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag
S LÄS MER: Arbetsmarknadskonflikter
S LÄS MER: Demokratins genombrott i Sverige
M LÄS MER: Demokratins genombrott – när Sverige fick allmän och lika rösträtt
M LÄS MER: Industriella revolutionens sociala följder
M LÄS MER: Strejker förr och idag
S Extern länk: Vägen till ett bättre arbetsliv : Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och i världen
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Union to Union
Webbplats: uniontounion.org/material