+ Visa hela artikelserien

1800-talet och nationalismen i Sverige, del 2: Svensk-norska unionen

Norge hade 1814 tvingats till union med Sverige. Unionstanken blev aldrig riktigt populär i Norge. Norge utvecklades också snabbare mot en demokrati än Sverige. Den norska nationalismen med krav på unionens avveckling växte sig starkare.
S

Den diplomatiska versionen av den svensk-norska unionsflaggan.

Unionsfrågan, tullfrågan och försvarsfrågan

I Norge var det bondepartiet Venstre som stod för en renodlat nationalistisk inställning. I Sverige däremot var det högergrupper, som i särskilt hög grad förde fram nationalistiska paroller. Ställningstagandet i unionsfrågan speglade såväl norska Venstres liberala nationalism, som svensk aggressiv nationalism. Läs om nationalism >

Unionsproblematiken var den utrikespolitiska fråga, som framför allt sysselsatte utrikespolitiska svenska debattörer under senare delen av 1800-talet. Och i såväl Norge som Sverige skapade den så kallade storsvenska hållningen irritation. Svenska liberaler och socialdemokrater var starkt kritiska till de överdrivna fosterländska politiska uttalanden, som den storsvenska hållningen gav uttryck för. På den kanten tävlar man om att vara "svenskastarastast" sa Dagens Nyheter och citerade därvid skalden Fröding.

ANNONS

ANNONS

På aktivistsidan (den norgefientliga sidan) fanns Fosterländska Förbundet och dess organ Göteborgs Aftonblad med Rudolf Kjellén som ledande skribent. Aktivisterna såg unionsfrågan från en rent och snävt svensk synpunkt. Genom att ensidigt hävda de svenska intressena skulle den svenska nationalandan stärkas. Man deklarerade med skärpa kampviljans betydelse för det nationella: "men var de blågula färgerna svajar högt, där ska man finna oss bland kämparna i ledet. Det är fosterlandets sak vi sätter främst, dess ära och dess framgång." Så skriver Göteborgs Aftonblad.

Man tycks medvetet ha strävat efter Norges underkastelse genom krig eller krigshot. Motiveringen för denna politik var uteslutande nationalistisk: den svenska nationalkänslan måste stärkas, Sveriges kraft och Sveriges ära måste hävdas inför utlandet.

En av de mest extrema nationalisterna i unionsfrågan C. A. Reuterskiöld skriver i ett privatbrev:

"Att du inte kan se, att krig borde önskas, att krig är det enda som numera kan rycka upp och ena ett av fred försoffat folk! Jag vill krig, men det går inte - Gud bättre - det går inte, om inte Norge anfaller. Och mitt sista hopp är nu ett norskt anfall. Låt oss ändå göra vad vi kunna för att framkalla ett sådant!"

Unionsfrågan framkallade alltsedan början av 1880-talet en ultrakonservativ, nationalistisk inriktning hos en del högerkretsar och den förstärktes sedan under tullstriden. Det framträdde ett intimt samband mellan protektionism, nationalistisk unionspolitik och en klar konservativ hållning. Även om tullstriden i hög grad var krasst intresseinriktad, fanns i debatten många anknytningar till svensk nationalism. Frihandlarna stod enligt dessa ultranationalister för en farlig internationalism.

Mot bakgrund av russifieringsvågen över Finland (ryssarna ville nu helt införliva Finland i Ryssland) blev hotet österifrån aktuellt. Försvarsfrågan krävde en lösning. Sambandet mellan försvarsfrågan och rösträttsfrågan betonades ofta. Högerkrafterna var ursprungligen ovilliga att släppa fram arbetare till valurnorna. Men inställningen förändrades efter hand. De som gjorde värnplikt i fosterlandets tjänst, borde också ha inflytande över landets angelägenheter. Slagordet "en man-en röst-ett gevär" gjorde också intryck på högerhåll.

Även från bondehåll sa man sig hellre acceptera militärbördorna än att hamna under utländsk regim. 1914 års bondetåg markerar slutet på den märkliga utveckling, som inom loppet av två årtionden, förvandlade en stor del av Sveriges bönder från inbitna sparsamhetsmän till hängivna försvarsvänner.

ANNONS

ANNONS

Senast uppdaterad: 26 juni 2022
Publicerad: 27 februari 2014

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

S

Jämställdhet förr och vägen till ett mer jämställt samhälle

Tittar vi bakåt i historien så ser vi att Sverige inte har varit ett speciellt jämställt samhälle....

SO-rummet bok
M

Städningens historia i Sverige

Mot smuts och damm har kvinnorna fört en ojämn kamp i alla tider. Före dammsugarens tid var det en...

S

Skolans och läraryrkets historia i Sverige

Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan...

SO-rummet bok
L

Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället

Husdjuren i det gamla jordbrukssamhället under tidigmodern tid, var småväxta jämförda med dagens...

SO-rummet bok
M

Maten förr: Handelsboden och dess varor

Ett nostalgiskt skimmer vilar över den gamla handelsboden med personlig betjäning, ett spännande...

SO-rummet bok
M

Maten förr: I borgarens hem

Under 1800-talets sista decennier och sekelskiftet 1900 skedde stora omvälvningar både i Sverige...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Relaterade taggar

Svensk-norska unionen

När Napoleon anföll Ryssland 1812 trodde många att kronprins Karl Johan skulle ställa upp på...

Bondetåget

Bondetåget är en av de mest omtalade demonstrationerna i Sveriges moderna historia, orsakad av...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Utvandringen till USA

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-11

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om utvandringen till USA. Vi går igenom varför drygt 1 miljon svenskar utvandrade och vilka push- (nödår, arbetslöshet, religiöst förtryck) och pullfaktorer (propaganda, möjligheter att odla och religionsfrihet i USA) som fanns. Vilka det var som utvandrade och varför hamnade nästan alla svenskar på samma ställe?

+ Lyssna