Trosbekännelsen ska helst upprepas av en troende muslim varje dag och ingår i böneritualen.
2. Bönen (salat)
Rättroende muslimer förväntas be fem gånger per dag. I vissa situationer, exempelvis under resor eller vid sjukdom, kan flera böner slås ihop och utföras vid samma tillfälle.
Långt ifrån alla muslimer ber varje dag, men det är ett ideal som många rättroende muslimer försöker följa.
3. Allmosor (zakat)
De muslimer som har tillgångar över en viss gräns ska ge en del av dem till människor som behöver stöd. I vissa muslimska samhällen är allmosan (gåvan) en del av skatten.
Tanken är att allmosan ska hjälpa människor som har det svårt och bidra till att minska ekonomiska skillnader.
4. Fastan (sawm)
Under månaden ramadan förväntas troende muslimer fasta. Det innebär att man avstår från mat, dryck och sexuell aktivitet från gryning till solnedgång. Sjuka och barn som ännu inte har nått puberteten samt andra som kan fara illa av att inte äta och dricka under en hel dag behöver inte fasta.
På kvällen bryter man fastan under högtidliga former och umgås inom släkten eller med sina vänner.
Fastans funktion är att föra den troende närmare Gud. Man övar sig i självdisciplin och får en möjlighet att tänka på alla de människor som har det sämre ställt i livet. Den som fastar får en känsla av vad det innebär att sakna mat.
Hur fastan påverkar hälsan varierar mellan olika personer. Därför behöver den som riskerar att bli sjuk eller må sämre av fastan inte delta.
5. Vallfärden (hajj)
Muhammed föddes och växte upp i Mekka. Det var också där han först började sprida den islamiska läran.
De muslimer som har ekonomisk och fysisk möjlighet förväntas åka på pilgrimsfärd till Mekka minst en gång under sitt liv. Har man inte råd eller kan man inte genomföra resan på grund av exempelvis sjukdom, är denna pelare inte obligatorisk.
Vallfärden äger rum från den åttonde till den trettonde dagen i det muslimska årets sista månad. Varje år vallfärdar omkring två miljoner människor till Mekka. Under pilgrimsfärden bär männen vanligtvis två vita tygstycken, medan kvinnorna bär enkla och täckande kläder som inte behöver vara vita. Den enkla klädseln symboliserar att alla muslimer är lika inför Gud och gör det svårare att se skillnader mellan rika och fattiga. Vallfärden skapar på detta sätt en känsla av gemenskap.
Vallfärden består av flera särskilda ritualer. En av dem är att gå sju varv runt Kaba i Mekka. En annan viktig del är vistelsen på Arafatslätten, nära berget Arafat. Där ber pilgrimerna och ber Gud om förlåtelse. Efter solnedgången reser de vidare till Muzdalifah, ett område mellan Arafat och Mina, där de tillbringar natten under bar himmel och samlar små stenar till en senare ritual.
Givetvis ingår fler ritualer.
Under vallfärden infaller högtiden eid al-adha, den muslimska offerfesten.
Vallfärden flyttar sig genom årstidernaHajj infaller inte vid samma tidpunkt varje år enligt vår kalender. Den muslimska kalendern följer månen och har omkring 354 dagar – ungefär elva dagar färre än vår kalender. Därför börjar vallfärden omkring elva dagar tidigare varje år. Under en period på ungefär 33 år hinner hajj infalla under alla årstider. En person kan alltså uppleva vallfärden under stekande sommarvärme ett årtionde och under betydligt svalare väder ett annat. |
S LÄS MER: De fem pelarna – grunden för islams religionsutövning
L LÄS MER: Vallfärden till Mekka
M LÄS MER: Islam
M LÄS MER: Introduktion till islam
L LÄS MER: Ramadan
L PODCAST: Islams fem pelare
L PODCAST: Fastemånaden ramadan
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
John L. Esposito, Islam den raka vägen, Studentlitteratur AB, 2011
Mohammad Fazlhashemi, Vems islam – de kontrastrika muslimerna, Studentlitteratur AB, 2014
Sören Wibeck, Religionernas historia – om tro, hänförelse och konflikter. Historiska media, 2005
Niels C. Nielsen m.fl., Religions of the World, Bedford/St. Martin's, 1993
Jensen, Rothstein, Podemann, Sörensen. Gyldendals religionshistorie: Ritualer, mytologi, ikonografi. Gyldendal, 2011
FÖRFATTARE
Text: Hanna Hägerland, legitimerad gymnasielärare i religionskunskap