SAF, Svenska arbetsgivareföreningen, var en sammanslutning för privata arbetsgivare grundad 1902 efter LO:s politiska storstrejk tidigare under året. Syftet var att genom kollektiva fonder hålla enskilda arbetsgivare skadeslösa vid konflikter och på så sätt motverka arbetarnas strejker.
SAF kom dock snart att acceptera föreningsrätten och kollektivavtalen. Därmed tvingades också bångstyriga företag gå med på kompromisser med arbetarrörelsen som gynnade företagsamheten som helhet. Även företag som höjde lönerna för mycket bestraffades. Gränges AB lämnade t.ex. SAF 1925 för en tid på grund av otillåtna lönehöjningar. Trots stundtals svåra konflikter med arbetarrörelsen var SAF:s pragmatiska politik en viktig del av "den svenska modellen".
Förste ordförande i SAF var Gustaf Fredrik Östberg. Andra framträdande ledare har varit: Sigfrid Edström, ordförande 1931-1942, Gustaf Söderlund, VD under samma tid, Bertil Kugelberg, VD 1946-1966, och Curt Nicolin, VD 1976-1984. Efter grundartiden speglas genom dem också tre faser: uppbyggandet av samförståndspolitiken med Saltsjöbadsavtalet 1938, välståndsuppbyggandets och arbetsfredens tid samt slutligen en period av ökade motsättningar mellan arbetsgivare och arbetarrörelse.
SAF upphörde 2001 i och med bildandet av Svenskt näringsliv, en sammanslagning mellan SAF och Sveriges industriförbund.
LÄS MER: Arbetsmarknadskonflikter
LÄS MER: LO
LÄS MER: Saltsjöbadsavtalet
LÄS MER: Den svenska modellen
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Här medan hittar du material som kan relateras till Svenska arbetsgivareföreningen (SAF).
För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?
Läxhjälpsfilm (15:10 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om fackföreningar, arbetsgivarföreningar, arbetarrörelsen, Sundsvallsstrejken, storstrejken, skotten i Ådalen och Saltsjöbadsavtalet.
Läxhjälpsfilm (19:55 min) där SO-läraren Lena Tegström arbetsmarknadskonflikter och politik under 1900-talet. Här berörs strejker, politik och folkhemsbygge från 1879 och fram till idag.
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om hur svensk arbetsgivarpolitik började formas 1897–1909. När fackföreningarna blivit en maktfaktor i Sverige tvingades även arbetsgivarsidan att organisera sig. Artikelförfattaren presenterar här sin färska avhandling om hur den svenska arbetsgivarpolitiken tog form och berättar om de olika idéer som kämpade om herraväldet i det tidiga SAF...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om storstrejken 1909. Till skillnad från vid tidigare strejker stod två centralt organiserade parter mot varandra under storstrejken. På arbetarnas sida fanns LO, som samlade landets viktigaste fackförbund, under ledning av Herman Lindqvist. På den andra sidan stod det relativt nybildade SAF, som leddes av Hjalmar von Sydow.
En flippad film (15:14 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om arbetslivets grunder. Här berörs arbetsmarknaden, lön, fackförbund, avtal, arbetsmarknadens parter, kollektivavtal, LAS, MBL, A-kassa och olika former av arbetslöshet.
På SR:s webbplats hittar du en artikel och ett radioprogram (ca 6 min) om storstrejken 1909. Den 4 augusti 1909 utbröt den största strejken i Sveriges historia. Storstrejken 1909 skakade ett Sverige som led av en djup lågkonjunktur med konkurser, avskedanden av anställda , kortad arbetstid och lägre löner. Den politiska och sociala oron ökade och efter arbetsgivarnas hot om stor-lockout utlyste LO en generalstrejk. 300 000 arbetare lade ned arbetet, men storstrejken blev ingen seger för facket, tvärt om...
Artikel på Företagskällans webbplats där du kan läsa om storstrejken 1909. Till skillnad från vid tidigare strejker stod två centralt organiserade parter mot varandra under storstrejken. På arbetarnas sida fanns LO, som samlade landets viktigaste fackförbund, under ledning av Herman Lindqvist. På den andra sidan stod det relativt nybildade SAF, som leddes av Hjalmar von Sydow...
På Stockholmskällans webbplats hittar du både en kort faktatext samt en film (19 min) om storstrejken 1909. Storstrejken 1909 var kulmen på år av konflikter mellan arbetsgivare och arbetare. Arbetsgivarna, som var organiserade i Svenska arbetsgivarföreningen (SAF), ville ha ett femårigt rikstäckande avtal som för många arbetare innebar en sänkt lön. Arbetarnas organisation, Landsorganisationen (LO), ville ha ettåriga avtal och högre löner...
Artikel på Företagskällans webbplats där du kan läsa om ATP-striden. Även om många av de välfärdsreformer som genomfördes i Sverige under efterkrigsdecennierna till stor del präglades av konsensus mellan de politiska partierna och samtidigt hade ett brett stöd även från näringslivet och dess organisationer, fanns det undantag. Den allra mest konfliktfyllda tvistefrågan, som utvecklades till en följetong i svensk ekonomisk politik, var införandet av tjänstepensioner, något som brukar kallas ATP-striden (av termen allmän tilläggspension)...
Faktatext på Förhandlings- och samverkansrådets webbplats där du bl.a. kan läsa om Saltsjöbadsavtalet och den svenska modellen. I Sverige tar fackförbunden och arbetsgivarna ett gemensamt ansvar för att utveckla och komma överens om de regler som ska gälla i arbetslivet. År 1938 slöts en överenskommelse mellan fackförbund och arbetsgivare - Saltsjöbadsavtalet som gäller än idag...
Övergripande presentation (3:46) från SO och IKT-kanalen där det berättas om hur det fungerar när arbetsgivare och arbetstagare förhandlar om nya avtal.
Pedagogisk genomgång (14:30 min) av gymnasieläraren Anders Larsson som ger en introduktion till arbetsmarknadens och arbetslivet grunder. Här berättas om fackförbund, kollektivavtal, LAS, MBL, arbetsmiljölagen, arbetsdomstolen, a-kassa, arbetslöshet med mera.
Webbföreläsning (9:37 min) av historieläraren Hans Strömhäll som berättar om Sveriges ekonomiska och industriella utveckling mellan 1809-1931. Här berörs skiftesreformerna, industrialiseringen, emigrationen till USA, arbetsmarknadskonflikter m.m...
Föreläsning (16:04 min) där läraren Mattias Denkert förklarar hur arbetsmarknaden fungerar. Här berättas bland annat om Sundsvallsstrejken 1879, kollektivavtal, fackförbund, arbetsgivarorganisationer, lagar på arbetsmarknaden, medbestämmandelagen, lagen om anställningsskydd (LAS), osv.
Genomgång (12:39 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson berättar om hur Sveriges arbetsmarknad är organiserad - den svenska modelen.
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...
Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...
En arbetsmarknadskonflikt eller arbetskonflikt är en konflikt mellan arbetsgivare och arbetare. En...
1898 slöt sig arbetarnas fackföreningar runt om i landet samman i Landsorganisationen (LO). I...
Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...
Det svenska folkhemmet och den svenska modellen hänger ihop men är inte synonyma. Man kan säga att...
Saltsjöbadsavtalet var ett historiskt avtal som ingicks 1938 mellan SAF och LO om reglerna för...
Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer med riksanslutning och...
Landsorganisationen (LO) är en sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige. LO:...
1900-talets arbetsrättsreformer - lagstiftning på arbetsmarknadsområdet - ledde bland annat fram...
ATP-striden kallas den politiska konflikt som rådde vid slutet av 1950-talet kring den allmänna...
Frågan om löntagarfonder aktualiserades första gången på en LO-kongress 1971 och de var avsedda att...