Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)

SAF, Svenska arbetsgivareföreningen, var en sammanslutning för privata arbetsgivare grundad 1902 efter LO:s politiska storstrejk tidigare under året. Syftet var att genom kollektiva fonder hålla enskilda arbetsgivare skadeslösa vid konflikter och på så sätt motverka arbetarnas strejker.
SAF kom dock snart att acceptera föreningsrätten och kollektivavtalen. Därmed tvingades också bångstyriga företag gå med på kompromisser med arbetarrörelsen som gynnade företagsamheten som helhet. Även företag som höjde lönerna för mycket bestraffades. Gränges AB lämnade t.ex. SAF 1925 för en tid på grund av otillåtna lönehöjningar. Trots stundtals svåra konflikter med arbetarrörelsen var SAF:s pragmatiska politik en viktig del av "den svenska modellen".
Förste ordförande i SAF var Gustaf Fredrik Östberg. Andra framträdande ledare har varit: Sigfrid Edström, ordförande 1931-1942, Gustaf Söderlund, VD under samma tid, Bertil Kugelberg, VD 1946-1966, och Curt Nicolin, VD 1976-1984. Efter grundartiden speglas genom dem också tre faser: uppbyggandet av samförståndspolitiken med Saltsjöbadsavtalet 1938, välståndsuppbyggandets och arbetsfredens tid samt slutligen en period av ökade motsättningar mellan arbetsgivare och arbetarrörelse.
SAF upphörde 2001 i och med bildandet av Svenskt näringsliv, en sammanslagning mellan SAF och Sveriges industriförbund.
LÄS MER: Arbetsmarknadskonflikter
LÄS MER: LO
LÄS MER: Saltsjöbadsavtalet
LÄS MER: Den svenska modellen
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här medan hittar du material som kan relateras till Svenska arbetsgivareföreningen (SAF).
ANNONS
ANNONS
Artiklar om Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)
Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag
För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?
Länkar om Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)
Stora svenska arbetsmarknadskonflikter: Sundsvallsstrejken, storstrejken och skotten i Ådalen
Läxhjälpsfilm (15:10 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om fackföreningar, arbetsgivarföreningar, arbetarrörelsen, Sundsvallsstrejken, storstrejken, skotten i Ådalen och Saltsjöbadsavtalet.
Sveriges demokratisering: Arbetsmarknadskonflikter och politik
Läxhjälpsfilm (19:55 min) där SO-läraren Lena Tegström arbetsmarknadskonflikter och politik under 1900-talet. Här berörs strejker, politik och folkhemsbygge från 1879 och fram till idag.
SAF:s tidiga historia
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om hur svensk arbetsgivarpolitik började formas 1897–1909. När fackföreningarna blivit en maktfaktor i Sverige tvingades även arbetsgivarsidan att organisera sig. Artikelförfattaren presenterar här sin färska avhandling om hur den svenska arbetsgivarpolitiken tog form och berättar om de olika idéer som kämpade om herraväldet i det tidiga SAF...
ANNONS
ANNONS
Storstrejken 1909 - LO vs SAF
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om storstrejken 1909. Till skillnad från vid tidigare strejker stod två centralt organiserade parter mot varandra under storstrejken. På arbetarnas sida fanns LO, som samlade landets viktigaste fackförbund, under ledning av Herman Lindqvist. På den andra sidan stod det relativt nybildade SAF, som leddes av Hjalmar von Sydow.
Arbetslivets grunder
En flippad film (15:14 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om arbetslivets grunder. Här berörs arbetsmarknaden, lön, fackförbund, avtal, arbetsmarknadens parter, kollektivavtal, LAS, MBL, A-kassa och olika former av arbetslöshet.
Storstrejken blev ingen seger för facket
På SR:s webbplats hittar du en artikel och ett radioprogram (ca 6 min) om storstrejken 1909. Den 4 augusti 1909 utbröt den största strejken i Sveriges historia. Storstrejken 1909 skakade ett Sverige som led av en djup lågkonjunktur med konkurser, avskedanden av anställda , kortad arbetstid och lägre löner. Den politiska och sociala oron ökade och efter arbetsgivarnas hot om stor-lockout utlyste LO en generalstrejk. 300 000 arbetare lade ned arbetet, men storstrejken blev ingen seger för facket, tvärt om...
Storstrejken 1909 - arbetsmarknadsparternas första stora kraftmätning
Artikel på Företagskällans webbplats där du kan läsa om storstrejken 1909. Till skillnad från vid tidigare strejker stod två centralt organiserade parter mot varandra under storstrejken. På arbetarnas sida fanns LO, som samlade landets viktigaste fackförbund, under ledning av Herman Lindqvist. På den andra sidan stod det relativt nybildade SAF, som leddes av Hjalmar von Sydow...
Storstrejken 1909
På Stockholmskällans webbplats hittar du både en kort faktatext samt en film (19 min) om storstrejken 1909. Storstrejken 1909 var kulmen på år av konflikter mellan arbetsgivare och arbetare. Arbetsgivarna, som var organiserade i Svenska arbetsgivarföreningen (SAF), ville ha ett femårigt rikstäckande avtal som för många arbetare innebar en sänkt lön. Arbetarnas organisation, Landsorganisationen (LO), ville ha ettåriga avtal och högre löner...
Striden om ATP
Artikel på Företagskällans webbplats där du kan läsa om ATP-striden. Även om många av de välfärdsreformer som genomfördes i Sverige under efterkrigsdecennierna till stor del präglades av konsensus mellan de politiska partierna och samtidigt hade ett brett stöd även från näringslivet och dess organisationer, fanns det undantag. Den allra mest konfliktfyllda tvistefrågan, som utvecklades till en följetong i svensk ekonomisk politik, var införandet av tjänstepensioner, något som brukar kallas ATP-striden (av termen allmän tilläggspension)...
Saltsjöbadsavtalet och den svenska modellen
Faktatext på Förhandlings- och samverkansrådets webbplats där du bl.a. kan läsa om Saltsjöbadsavtalet och den svenska modellen. I Sverige tar fackförbunden och arbetsgivarna ett gemensamt ansvar för att utveckla och komma överens om de regler som ska gälla i arbetslivet. År 1938 slöts en överenskommelse mellan fackförbund och arbetsgivare - Saltsjöbadsavtalet som gäller än idag...
Spelregler på arbetsmarknaden mellan arbetsgivare och arbetstagare
Övergripande presentation (3:46) från SO och IKT-kanalen där det berättas om hur det fungerar när arbetsgivare och arbetstagare förhandlar om nya avtal.
Arbetsmarknadens och arbetslivet grunder
Pedagogisk genomgång (14:30 min) av gymnasieläraren Anders Larsson som ger en introduktion till arbetsmarknadens och arbetslivet grunder. Här berättas om fackförbund, kollektivavtal, LAS, MBL, arbetsmiljölagen, arbetsdomstolen, a-kassa, arbetslöshet med mera.
Sverige 1809–1931, del 1 : Ekonomisk utveckling
Webbföreläsning (9:37 min) av historieläraren Hans Strömhäll som berättar om Sveriges ekonomiska och industriella utveckling mellan 1809-1931. Här berörs skiftesreformerna, industrialiseringen, emigrationen till USA, arbetsmarknadskonflikter m.m...
Hur fungerar den svenska arbetsmarknaden?
Föreläsning (16:04 min) där läraren Mattias Denkert förklarar hur arbetsmarknaden fungerar. Här berättas bland annat om Sundsvallsstrejken 1879, kollektivavtal, fackförbund, arbetsgivarorganisationer, lagar på arbetsmarknaden, medbestämmandelagen, lagen om anställningsskydd (LAS), osv.
Den svenska modellen
Genomgång (12:39 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson berättar om hur Sveriges arbetsmarknad är organiserad - den svenska modelen.