Representationsreformen 1865-1866
Representationsreformen 1865-1866 innebar att ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag. Striden om ståndsriksdagens vara eller inte vara kom att prägla hela epoken fram till representationsreformens seger.
På riksdag efter riksdag framlades förslag om att reformera eller avskaffa ståndsriksdagen. Samfällda val, personlighetsprincipen och ökat inflytande för den nya medelklass som växte fram, så löd ropen från liberalerna och den bondeklass som alltmer avancerat ekonomiskt och socialt. Även inom adeln fanns många företrädare för dessa framstegsvänliga idéer. Vägen till tvåkammarriksdagen var dock krokig och besvärlig.
ANNONS
ANNONS
År 1810 restes i kölvattnet efter statskuppen mot Gustav IV Adolf krav på enkammarriksdag eller tvåkammarriksdag med betydligt utvidgad representation. Motsättningarna var dock alltför stora, och riksdagsordningen behöll ståndssystemet.
Konstitutionsutskottets förslag till tvåkammarriksdag avslogs slutgiltigt 1815.
Ofrälse ståndspersoner är ett begrepp som under 1800-talet fick en mer enhetlig betydelse av högre samhällsgrupper stående utanför ståndssystemet och därmed också riksdagen. Begreppet speglar ståndssamhällets nedbrytning. Även om viktiga grupper successivt inlemmades (universitetens män i prästeståndet, bruksägare och städernas fastighetsägare i borgarståndet) kom ändå många (ofrälse) civila och militära ämbetsmän, läkare, skolmän, inspektorer, godsägare, gästgivare m.fl. att stå utanför ståndssystemet tills ståndsriksdagen avskaffades 1865-1866. |
År 1830 lade några liberala politiker fram ett förslag till ny "nationalrepresentation", grundat på en kammare, personlighetsprincipen och samfällda val, men det föll. Riksdagen 1840-1841 antog däremot ett förslag om tvåkammarsystem som vilande, men det avslogs vid nästa riksdag, 1844, av adeln och prästerskapet. År 1847-1848 fälldes representationskommitténs förslag. Oscar I:s förslag antogs som vilande men fälldes vid följande riksdag, då också kungen förlorat intresse för saken. Man bör dock komma ihåg att nya grupper successivt bereddes plats inom ståndssystemet. Särskilt borgarståndet utvidgades med bruksägare och städernas fastighetsägare.
År 1865 utkämpades sista striden mellan regeringsförslagets anhängare och motståndare. Louis De Geer, reformens arkitekt, hade med ett skickligt komponerat förslag fått med sig en i hjärtat kritisk men obeslutsam Karl XV borgarna och bönderna.
Avgörande var hur adeln vid sin omröstning den 7 december skulle ställa sig eftersom prästerna hade utfäst sig att följa beslutet på Riddarhuset. Med stark politisk mobilisering, övertalning och propaganda lyckades anhängarna ta hem spelet med 361 röster mot 294 efter en debatt som innehöll glansfull retorik på båda sidor.
Första kammaren blev ett exklusivt överhus, främst genom de höga valbarhetskraven (80 000 kr i förmögenhet eller 4 000 kr i inkomst). Bara 6 000 personer uppfyllde kravet. Syftet var att kammaren skulle utgöra en broms mot den mer folkliga andra kammaren, att föra "bildningens och förmögenhetens talan" (De Geer). Ledamöterna valdes indirekt via landstingen eller stadsfullmäktige för 9 år. De fick inte något arvode - i praktiken ännu en valbarhetsbegränsning.
Andra kammaren valdes i direkta val vart tredje år av män med minst 1 000kr i förmögenhet, arrende av fastighet värd 6 000 kr eller 800 kr i inkomst. Kravet uppfylldes av 22 procent av de vuxna männen. Paradoxalt nog var det betydligt fler som indirekt kunde påverka valet till första kammaren (70 procent i städerna, 40 procent på landet), som i sista hand vilade på den kommunala rösträtten. Den var dock graderad och gynnade starkt de välbeställda.
Kamrarna var likställda men olika stora (125 respektive 190 ledamöter). Lagförslag måste godkännas av båda, men i budget- och skattefrågor röstade kamrarna vid oenighet gemensamt. En viktig förändring var att riksdagen samlades varje år, vilket stärkte dess ställning.
Genom De Geers skickliga balanskonst hade förslaget blivit i hög grad samhällsbevarande. Godsägarna, finansmännen och de höga ämbetsmännen i första kammaren kunde stoppa alla försök till demokratisering. Problemet var att de ofta traditionalistiska bönderna, som utgjorde majoriteten i andra kammaren, på samma sätt kunde förhindra reformer (och i gemensamma omröstningar ofta även anslag) som gynnade industri, bankväsen och andra moderna sektorer inom vilka både adelsmän och borgare var verksamma.
Reformens segrare var därför främst bönderna, som från att ha styrt ett av fyra stånd nu oftast behärskade en av två kammare. Priset för samhällsbevarandet i politisk mening blev följaktligen högt när den internationella kapitalistiska utvecklingen krävde modernisering och snabba framsteg.
Bönder och herrar"Bönder och herrar" kallas ibland den motsättning som präglade tvåkammarriksdagens första tid från 1867. Den ideologiska kampen mellan liberaler och konservativa från ståndsriksdagens tid ersattes av en intressekamp mellan andra kammarens hemmansägare och första kammarens godsägare, höga ämbetsmän och finansmän. Centrala stridsfrågor var grundskatterna och indelningsverket som främst belastade bönderna. Andra kammarens lantmannaparti krävde nedsättningar av bördorna, vilket skulle drabba stadsborna i form av nya skatter. Samtidigt var bönderna oense om huruvida grundskatterna eller indelningsverket skulle avskaffas först. Bland "herrarna" fanns såväl traditionellt konservativa som anhängare av reformer inom näringslivet, något som bönderna ofta motsatte sig. |
LÄS MER: Sverige under 1800-talet
LÄS MER: Det moderna Sveriges framväxt 1809-1905
LÄS MER: Sveriges demokratisering
LÄS MER: Svensk-norska unionen
LÄS MER: Sveriges befolkning under 1700-talet och 1800-talet
LÄS MER: Sveriges politiska omvandling under 1800-talet
LÄS MER: Regeringsformen 1809
StatsministerämbetetStatsministerämbetet instiftades 1876. Förste innehavare blev Louis De Geer, som tidigare som justitiestatsminister hade haft en liknande roll. Efterträdarna höll dock inte samma standard, och De Geer ansågs också alltför ovillig att gripa in i partipolitiken. En lång debatt hade föregått reformen. Syftet var att stärka regeringen. De ansåg att departementalreformen 1840 och representationsreformen 1865 hade försvagat regeringen. Med en regeringsledare utan eget departement kunde också den personliga kungamakten hållas i schack. Reformen hade starkt stöd i andra kammaren. Där var dock syftet ett annat: att främja parlamentarismen. |
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till representationsreformen 1865-1866.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Representationsreformen 1865-1866
Riksdagen under 500 år – från kungamakt till folkstyre
Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.
Artiklar om Representationsreformen 1865-1866
Sveriges politiska omvandling under 1800-talet
Under 1800-talet förändrades Sverige snabbt. Kungamakten och ståndsriksdagen gick inte i takt med det nya samhälle som växte fram. Revolutioner, frihetskrig och tal om alla människors lika värde spred sig över världen. Folket krävde större frihet och ökat politiskt inflytande...
Länkar om Representationsreformen 1865-1866
Vad är grejen med det liberala genombrottet på 1800-talet?
En genomgång (4:53 min) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om tre liberala reformer på 1800-talet i Sverige: folkskola, näringsfrihet och ny riksdag (1866).
Från ståndsriksdag till tvåkammarriksdag och vidare
Läxhjälpsfilm (14:27 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om riksdagens historia från ståndsriksdag till tvåkammarriksdag och vidare till enkammarriksdag. Här berörs bland annat de fyra stånden.
Sveriges demokratisering förklarad
Avsnitt (19:37 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges demokratisering. Idag är det lätt att ta för givet att alla vuxna medborgare har rätt att gå att rösta. Men hur länge har egentligen Sverige varit en demokrati? Och hur gick det till när den infördes? Vi får följa den stundtals dramatiska utvecklingen när Sverige gick från enväldig kung och förlegad ståndsriksdag till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
ANNONS
ANNONS
Demokratins historia i Sverige
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
Demokratins utveckling från tidiga tecken på folkstyre till dagens övernationella demokrati
Det här studiematerialet från Sveriges riksdag går igenom demokratins rötter, hur rösträttskampen fördes fram till demokratins genombrott i Sverige och hur demokratin fortsatt att utvecklas.
Sverige 1809–1931, del 2 : Politisk utveckling
Webbföreläsning (10:37 min) av historieläraren Hans Strömhäll som berättar om Sveriges politiska utveckling mellan 1809-1931. Här berörs finska kriget, statskuppen 1809, 1809 års regeringsform, folkskolan, riksdagsreformen 1866, folkrörelser och Sveriges demokratisering.
Sveriges politiska historia under 1800-talet och början av 1900-talet
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (32:10 min) där historieläraren Joakim Wendell ger en sammanfattning av Sveriges politiska historia under 1800-talet och början av 1900-talet. Här berättas bl.a. om Skandinavismen, svensk nationalism, indusrialliseringen, utvecklingen mot demokrati, första världskrigets effekter, demokratins genombrott och olika former av demokrati.
Politisk och ekonomisk utveckling i Sverige 1809-1866
Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa kortfattat om den politiska och ekonomiska utvecklingen i Sverige mellan 1809-1866. Se även avsnittet om "Liberalism mot konservatism" där det berättas om liberalismens genombrott i Sverige.
Sveriges regering genom tiderna
På regeringens webbsida finns ett rikt illustrerat ”lektionsmaterial” i pdf-format (32 sid) om Regeringskansliets historia. Regeringskansliets historia är en del av Sveriges utveckling till en modern demokrati, från kungligt envälde till parlamentarism. Här berättas om svensk politik och svensk statsmakt från tidig medeltid till nutid. Varje historisk epok presenteras enskilt.