Sveriges befolkning under 1700-talet och 1800-talet

S

Under andra halvan av 1800-talet började Sverige industrialiseras. Många flyttade från landsbygden till städerna som därför växte kraftigt under perioden. Vid 1800-talets slut bodde dock ännu 80 procent av befolkningen på landet.

Befolkning under 1700-talet

Vid början av 1700-talet hade Sverige 1,8 miljoner invånare och år 1800 närmare 3,1 miljoner. Finlands andel var 0,5 respektive 0,8 miljoner, dvs., drygt en fjärdedel av hela rikets befolkning. Folkmängden och befolkningsökningen under 1700-talet var måttliga (även om återhämtningen efter stora nordiska kriget gick förvånansvärt snabbt) men ökade något under andra hälften av 1700-talet. Rikets utkanter, Norrland och Skåne, växte mer än de centrala delarna.

Krigen (1700-1721, 1741-1743, 1788-1790) samt missväxt och farsoter (främst 1773) begränsade medellivslängden till drygt 40 år, även om barnadödligheten (en femtedel under hela seklet) frånräknas.

ANNONS

ANNONS

Tabellverket

Tabellverket grundades 1749 som Europas första statistiska ämbetsverk, föregångare till Statistiska centralbyrån.

Viss befolkningsstatistik hade förts sedan 1720-talet men blev nu betydligt mer utförlig. Prästernas dokumentation i kyrkböckerna gav underlag till uppgifter om befolkningens storlek, enligt den rådande merkantilismen, källan till landets rikedom. Hela 1700-talet kännetecknas av ett nyväckt intresse för att räkna och mäta i syfte att utveckla landets hushållning.

Sveriges största städer under 1700-talet

I städerna bodde bara 5-10 procent av befolkningen. Störst var Stockholm med 60 000 invånare 1747, därnäst kom Göteborg (9 400), Norrköping (5 900) samt Uppsala och Åbo (5 000). Omkring år 1800 hade Stockholm vuxit till 75 000 invånare och Göteborg till 12 800 medan landets marina centrum Karlskrona seglat fram till tredje plats med 10 200 invånare.

Befolkning under 1800-talet

Efter ofärdsåren, kriget och förlusten av Finland 1808-1809 var Sveriges befolkning 2,4 miljoner (ca 1/3 av landets yta och 1/4 av befolkningen hade förlorats). Sextio år senare hade siffran stigit till 4,2 miljoner, och ytterligare 40 år senare till 5,5 miljoner. Om denna ökningstakt hade fortsatt skulle Sverige idag ha en befolkning på ca 13-14 miljoner. Och då bör man komma ihåg att de senaste årtiondenas folkökning i huvudsak beror på invandring medan emigrationen redan hade börjat under 1860-talet.

Den svenska befolkningsutvecklingen under 1800-talet är typisk för industrivärlden. En kraftig nedgång av dödligheten följs först så småningom av sjunkande födelsetal. Gapet mellan dessa tal (födelseöverskottet) är ett resultat av samhällets modernisering, och det bidrar sedan ytterligare till att påskynda processen.

För Sveriges del förklaras ofta förändringen med biskopen och diktaren Tegnérs ord: "freden, vaccinet och potäterna". Efter 1814 levde Sverige i fred. Männen slapp dö i fältsjukdomar (den vanligast dödsorsaken för en soldat) och kunde odla jorden hemma. Obligatorisk vaccinering mot smittkoppor infördes 1815, vilket gav snabba resultat. Den näringsrika potatisen fick slutligen sitt genombrott som basföda i bondehushållet.

Senare forskning har dock ifrågasatt denna förklaring och pekat på att även människornas medvetna handlande när det gäller familjebildning spelar in. Giftermålsålder och förekomsten av barnbegränsning är faktorer som också måste vägas in. Befolkningsökningen är inte bara en följd av medicinska framsteg.

Till att börja med fick befolkningsökningen störst betydelse på landsbygden. Bara en tiondel av svenskarna bodde 1820 i städer. Andelen 1865 var en sjundedel, 1910 en fjärdedel. Folkökningen på landsbygden innebar en proletarisering av arbetskraften (en ökning av andelen lönearbetare jämfört med självägande bönder). Det var jordbrukets underklasser som växte: arrendatorer, torpare, tjänstefolk, jordbruksarbetare och fattighjon. Landsbygden blev mer socialt skiktad än tidigare. År 1850 fanns förutom en relativt välmående grupp av självägande bönder, en lika stor grupp obesuttna (pigor, drängar, torpare, statare, backstugusittare och inhysehjon), och det var främst de senare, liksom hemmansägarnas döttrar och yngre söner, som så småningom antingen flyttade till städernas industrier eller prövade lyckan på andra sidan Atlanten.

Folkökningen på landsbygden vållade stor oro bland dåtidens debattörer. Rubriker som "Lösandet av den sociala frågan" och "Den farliga underklassen" antyder skilda sätt att se på denna utveckling.

ANNONS

ANNONS

Sveriges största städer under 1800-talet

De svenska städerna var länge obetydliga. År 1810 var bara Stockholm (66 000 invånare) något av en stad i europeiskt perspektiv (Paris hade 1 miljon, Stor-London 2,7 miljoner och Köpenhamn 140 000 invånare). Göteborg hade 14 300, Karlskrona 10 600 och Malmö 5 800 invånare.

År 1870 hade Stockholms befolkning fördubblats (136 000), Göteborgs (56 300) och Malmös fyrdubblats (25 600). Tiden hade dock runnit förbi sjöstaden Karlskrona (16 600), och norrländska städer som Umeå (2 600) och Östersund (1 700) var knappast annat än byar med handel och viss administration. År 1900 hade Stockholm 300 600 invånare, Göteborg 130 600 och Malmö 60 800. Industristäder som Norrköping (41 000) och Borås (15 800) expanderade.

På ett sätt utmärkte sig emellertid de svenska städerna (åtminstone Stockholm): den dåliga hygienen. Bristen på dricksvatten medförde att sjukdomarna ökade. Städernas dödstal på 1800-talet var skrämmande höga, 3,5 procent per år mot landsbygdens 2,2 procent. För Stockholms del var siffran 4,5 procent, högre än i storstaden London, vars slummiljöer Charles Dickens samtidigt gjorde kända.

Sjukdomar

Trots utbyggnad av sjukvården (150 provinsialläkare 1850 mot 40 st år 1800) och medicinska råd i almanackor drabbades befolkningen hårt av både epidemier och "normala" sjukdomar. Smittkopporna försvann efter svåra epidemier kring 1800 men avlöstes av koleran, som 1834 tog 1/6 av Jönköpings ca 4 500 invånares och över 3 000 stockholmares liv. Lika hårt drabbade epidemin 1850.

"Normala" sjukdomar var rödsot (dysenteri) med 50 000 offer 1808-1813 och den malarialiknande frossan. Var tionde kvinna på de allmänna barnbördshusen (dåtidens BB) dog i barnsängsfeber - i samband med förlossningen - på grund av läkarnas okunnighet om hygienens roll.

Tuberkulosen var en folksjukdom in på 1900-talet. Vanliga barnsjukdomar var mässling, difteri, kikhosta och scharlakansfeber.

Folkhälsan var så svag att 40 procent av beväringarna (värnpliktiga) utmönstrades 1850; blindhet, dövhet, bensår och ledgångssjukdomar låg bakom, men även en normal orsak som kortvuxenhet (under 160 cm längd).
 

Som ett resultat av bättre näring har svensken inte bara fått ett allt längre liv utan också en längre kropp. År 1840 var de manliga rekryternas medellängd 165 cm, 1914 var den 172 cm. Idag är den ca 180 cm. Bara var hundrade svensk man var 1887 längre än 190 cm, idag når var tredje svensk man så högt.
 

Familjen

Redan under 1800-talet var kärnfamiljen vanligast. Därnäst kom änkor eller ogifta kvinnor med barn. Den familjetyp med barn, föräldrar samt mor- eller farföräldrar som oftast förknippas med bondesamhället var snarare undantag.

Bondefamiljen var en produktionsenhet, där män och kvinnor skötte olika sysslor inom den gemensamma ekonomin. I den borgerliga familjen skötte mannen ensam försörjningen utanför hemmet, medan kvinnan ansvarade för hem, barn och gärna kulturell bildning. Arbetarfamiljernas män tvingades ofta arbeta långt hemifrån, och kvinnorna fick ta ett större försörjningsansvar även om det borgerliga hemmafruidealet blev alltmer lockande även för arbetarklassen.
 

ANNONS

ANNONS

Att leva på landsbygden i Sverige under 1800-talet

Sverige var i början av 1800-talet ett jordbruksland. Industrialiseringen hade ännu inte kommit igång. Folk bodde till största delen på landet och försörjde sig på jordbruk. Man framställde själva inom familjen det mesta som behövdes, såsom mat, kläder och redskap.

På landsbygden låg stora delar av gårdarna samlade i små byar med åkrarna runt omkring. I varje by fanns ett byalag som fattade beslut som rörde jordbruket. Det var bara de som ägde jord som fick vara med där. Alla ägde nämligen inte jord. De besuttna (de jordägande) bönderna gjorde det, men det fanns även de obesuttna (jordlösa) som inte ägde någon jord själva, utan istället fick jobba åt de besuttna bönderna. Denna grupp växte kraftigt under 1800-talet i samband med den stora befolkningsökningen som då ägde rum i Sverige.

Det fanns olika typer av obesuttna:

Torpare fick bo i ett enkelt litet torp med lite jord som ägdes av en bonde eller godsägare. De betalade hyra genom att göra dagsverke hos ägaren. Med dagsverke menas att man då och då, enligt överenskommelse, var skyldig att utföra arbete för jordägaren.

Backstugusittare bodde i s.k. backstugor som var enklare hus utan någon jord, ofta inte mer än en koja. Det var ofta änkor, sjuka och andra fattiga som bodde så här. De betalade sin hyra genom att arbeta för bonden eller godsägaren.

Tjänstehjon var pigor och drängar som bodde hos bönderna eller godsägarna. De fick lön i form av mat, husrum, kläder och lite pengar. De arbetade på gården.

Statare bodde och arbetade på de stora godsen. De hade ingen egen jord att bruka eller torp att bo i, utan bodde istället i långa hus med flera små lägenheter på godsägarens mark. Oftast bodde en hel familj i bara ett rum. Dessa hus kallades statarlängor och var i regel usla bostäder. Godsägaren kunde ibland anställa ett gift par som statare, som inte hade råd att bilda familj och försörja sig själva. Mannen arbetade ofta på åkern i jordbruket, medan kvinnan kunde arbeta som mjölkerska. Statarna fick betalt i natura (bostad, mat, kläder), men kunde också få betalt i pengar. Statarsystemet avskaffades inte förrän 1945.

Flera byar ingick i en socken som hade en egen styrelse - en sockenstämma. Varje socken hade sin kyrka. Kyrkan och prästen hade en viktig roll i socknen. Kyrkans syn på hur man skulle leva präglade hela livet. Alla gick till kyrkan på söndagarna. Prästen höll långa predikningar och man lyssnade alltid till vad han sa. Prästen berättade även om nyheter och saker som hänt runt om i landet. Kyrkan var också en social träffpunkt där man träffade vänner, grannar och andra bekanta på söndagarna.

Varje socken och by hade en egen klassindelning av folket. I toppen av hierarkin fanns godsägaren, prästen och de rikaste bönderna. Sedan kom läraren, skomakaren, skräddaren, smeden, mjölnaren, vanliga bönder m.fl. Längre ner fanns torparna. I botten fanns de fattiga, de som inte kunde klara sig själva. Det kunde vara gamlingar utan familj, föräldralösa barn, alkoholister, sjuka och så vidare.

De riktigt fattiga som inte hade någon bostad, s.k. "fattighjon", fick bo i fattigstugan. Enligt en lag från 1837 var varje socken skyldig att ta hand om sina fattiga. Det inrättades därför fattigstugor runt om i landet dit andra skänkte mat, kläder och annat. Sockenborna kände ett visst ansvar för de fattiga. Samtidigt föraktades ofta människor som måste ta emot hjälp.
 
Faktarutan om "Att leva på landsbygden i Sverige under 1800-talet" är skriven av Robert de Vries (red.)

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Frihetstidens Sverige 1719-1772

LÄS MER: Gustavianska tidens Sverige 1772-1809

LÄS MER: Sverige under 1800-talet

LÄS MER: Det moderna Sveriges framväxt 1809-1905

LÄS MER: Sveriges historia

Användbara begrepp

Emigrera: Utvandra/flytta från ett land till ett annat.

Hygien: Rengöring av kroppen eller människans omgivning.

Industrialisering: Ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några av de faktorer som hämmade (höll tillbaka) befolkningstillväxten på 1700-talet.
     
  2. Ungefär hur stor del av Sveriges befolkning bodde i städer under 1700-talet?
     
  3. Vilka var Sveriges fem största städer kring mitten av 1700-talet?
     
  4. Ungefär hur stor var Sveriges befolkning år:

         a) 1700

         b) 1800

         c) 1810

         d) 1900
     
  5. Vilken dramatisk händelse drabbade Sverige 1809? Hur påverkades Sveriges befolkningsstatistik av händelsen? 
     
  6. Nämn några av de faktorer som låg bakom 1800-talets stora befolkningstillväxt.
     
  7. Nämn några av de faktorer som hämmade 1800-talets befolkningstillväxt.
     
  8. Vilka var Sveriges tre största städer år 1870, och hur många invånare hade de?
     
  9. Nämn några hemska sjukdomar som drabbade Sverige under 1800-talet.
     
  10. Förklara följande begrepp:

         a) besuttna och obesuttna

         b) torpare

         c) backstugusittare

         d) tjänstehjon

         e) statare
     


Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

 

Senast uppdaterad: 11 mars 2024
Publicerad: 24 november 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Nu är det jul igen

Advent, lucia och julfirandet förr

Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är...

M
1600-tals-familj

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer...

S
Centralförsvarstanken

Från centralförsvar till allmän värnplikt

Efter att Sverige hade förlorat Finland 1809 uppstod ett nytt geopolitiskt och utrikespolitiskt...

S
Vy över New York

Den svenska emigrationen till USA

Under perioden 1840-1930 emigrerade en miljon människor från Sverige till USA. Utvandringen...

M
Hårt bröd

Historia om några svenska matvanor

Svenska restauranger beskylldes förr för att vara stela och tråkiga. Tvånget för män att bära slips...

M
nattfrieri

Fritidsnöjen och frieri förr i tiden

En mans väg till en kvinna gick i det gamla bondesamhället över en rad gåvor, gengåvor och hemliga...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Frihetstidens Sverige

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...

Hi

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Hi

Gustavianska tidens Sverige

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...

Hi
Unionsflaggan

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Hi

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Relaterade taggar

Hi
Befolkning

Befolkningsfrågor

De som studerar befolkningsfrågor kallas för demografer.Demografi eller befolkningslära som det...

Hi
statistik

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information.Resultatet...

Hi
Stadsliv

Urbanisering

Urbanisering är en benämning för när folk flyttar in till städer och ökar deras befolkningsmängd,...

Hi
Resenärer

Invandring och utvandring

Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....

Hi
Fabriksarbetare

Industriella revolutionens sociala följder

Industrialiseringen av samhället ledde till en omfördelning av arbetskraften och produktionen -...

Hi
stad

Städernas historia

2024 hade Saudiarabien börjat bygga en ny stad. Den skulle bli 17 mil lång och tvåhundra meter bred...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Utvandringen till USA

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-11

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om utvandringen till USA. Vi går igenom varför drygt 1 miljon svenskar utvandrade och vilka push- (nödår, arbetslöshet, religiöst förtryck) och pullfaktorer (propaganda, möjligheter att odla och religionsfrihet i USA) som fanns. Vilka det var som utvandrade och varför hamnade nästan alla svenskar på samma ställe?

+ Lyssna