Sundsvallsstrejken 1879 var en av de första riktigt stora arbetskonflikterna i Sverige och avbröts efter att landshövding Curry Treffenberg med militär hjälp omringat de ca 5 000 sågverksarbetarna.
Strejken bröt ut 26 maj efter kraftiga lönesänkningar under den dåvarande ekonomiska krisen (i slutet av 1870-talet). Arbetarna marscherade från sågverken till ett läger på Alnö utanför Sundsvall. I ett telegram manade Oscar II Treffenberg: "Lugna alla välsinnade och varna alla orosstiftare, ty tålmodigheten måste hava en gräns, kanonbåtar och militär kommer." Treffenberg fullgjorde sitt uppdrag.
Med stöd av försvarslöshetsstadgan hotades arbetarna med vräkning och sedan gripande. Strejken upphörde 5 juni. Många arbetare emigrerade därefter till Amerika.
Någon revolutionär aktion var strejken knappast. Strejkledningen höll hårt på disciplinen och krävde att krogarna skulle stängas. Varje morgon och kväll hölls bön. Flera av strejkledarna var baptister. Strejken bidrog till att behovet av organisering framstod tydligare för arbetarrörelsen.
LÄS MER: Sundsvallsstrejken (kortfattad artikel)
LÄS MER: Sveriges industrialisering
LÄS MER: Sågverksindustrin
LÄS MER: Sverige under 1800-talet
LÄS MER: Arbetsmarknadskonflikter
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
