S
Tagg
Riksdag

Riksdagens historia

Ståndsriksdagen

Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt, där kungen träffade vissa utvalda stormän, biskopar och andra mäktiga ”herrar”. I samband med dessa möten kunde kungen bygga upp kontakter med andra makthavare och söka stöd för sin politik.

Under 1500-talet höll Gustav Vasa de första mötena med ståndsriksdagen, där adel, präster, borgare och bönder fanns representerade.

ANNONS

Ståndsriksdagens makt och arbetssätt kom att förändras många gånger genom seklerna. Under Karl XII:s envälde (1697-1718) sammanträdde riksdagen knappast alls. Under frihetstiden (1719-1772) ökade däremot riksdagens makt betydligt. Då talades det om att landet styrdes av ett ”ständervälde”, och att kungen hade blivit i det närmaste maktlös.

Gustav III grep makten genom en statskupp 1772 och lät då skriva en ny grundlag som på nytt gav kungen mera makt. Efter Gustav III:s död regerade hans son Gustav IV Adolf landet under en period, men avsattes 1809 på grund av missnöje med det rådande styret.
 

Ståndsriksdagen bestod av de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. Vid Gustav Vasas två riksmöten i Västerås 1527 och 1544 kan man tala om en riksdag som representerade de fyra stånden. Själva termen riksdag började användas under 1540-talet.
 

Sverige fick 1809 en ny regeringsform, som delade den politiska makten mellan kungen och riksdagen. Redan då ansåg vissa liberaler att ståndsriksdagen var föråldrad. Det gällde inte minst adelns politiska privilegier: adelsmännen ärvde sina platser i riksdagen och hade dessutom företräde till högre tjänster i armén, myndigheter och domstolar. Ståndsriksdagen skulle ändå leva vidare i nästan 60 år till, innan den slutligen gick i graven 1866. Då införde Sverige tvåkammarriksdag, vilket blev ett viktigt första steg mot fortsatta demokratiska reformer.
 

De flesta kvinnor stod under förmyndarskap. Det innebar att de saknade rösträtt och många andra medborgerliga rättigheter. Några få änkor hade formellt sätt rösträtt redan på 1700-talet, men det var mycket ovanligt att den användes.
 

Ny grundlag reglerade makten

År 1809 fick Sverige en ny grundlag. Den reglerade hur makten skulle delas mellan riksdagen och kungen.

I den nya grundlagen fick domstolarna och myndigheterna en självständig ställning. Dessutom inrättade Sverige som första land i världen 1809 en justitieombudsman, JO. Till JO kunde medborgarna vända sig med klagomål på myndigheterna.

En av de nya grundlagarna 1809 var regeringsformen. Principen om maktdelning fick stort inflytande på regeringsformen. Det innebar att man alltmer skilde mellan den lagstiftande, dömande och verkställande makten i samhället.

1809 års regeringsform, låt vara med stora förändringar, kom att gälla till och med 1974. Den lag som reglerar riksdagsarbetet, riksdagsordningen, kom till 1810.

ANNONS

ANNONS

Tvåkammarsystemet

Under åren 1809-1974 gjordes viktiga förändringar i författningen för att även de framväxande nya samhällsklasserna skulle bli representerade.

År 1865 avskaffades ståndsriksdagen och ersattes med ett tvåkammarsystem. Första kammaren valdes indirekt genom landstingen och de största städernas kommunala församlingar. Den ansågs representera "bildningen och förmögenheten". Endast män var valbara och det fanns ålders-, inkomst- och förmögenhetsvillkor. Vid val till andra kammaren var rösträtten begränsad till män och för att få rösta krävdes att man hade en fast egendom eller betalade skatt på en årlig beskattningsbar inkomst.

Vid kommunala val hade en del kvinnor rösträtt enligt 1862 års kommunallagar: de som var myndiga, ogifta och hade en egen inkomst eller förmögenhet som var tillräckligt stor. Genom en rösträttsreform 1907-1909 kunde kvinnor med rösträtt också bli invalda i kommunala församlingar. År 1918 beslutade riksdagen om allmän och lika rösträtt i valen till kommuner och landsting, och lovade samtidigt att införa allmän och lika rösträtt i riksdagsvalet 1921.

Rösträtt till alla

Varför hade inte alla människor i Sverige rösträtt? Den frågan debatterades livligt från 1860-talet, och kraven på en allmän rösträtt blev alltmer högljudda. Den första motionen från en ledamot om lika politiska rättigheter för kvinnor och män lämnades in i riksdagen 1884, men motionen avslogs. Frågan återkom gång på gång men utan resultat.

Allmän rösträtt för män vid val till andra kammaren genomfördes 1909. Den första propositionen om rösträtt och valbarhet för kvinnor i riksdagsval lades fram av regeringen Staaff 1912. Propositionen röstades dock ned i den konservativt dominerade första kammaren. Utanför riksdagen pågick en stark opinionsbildning för den kvinnliga rösträtten, bland annat genom särskilda föreningar. Rösträtten är historiskt sett en av kvinnorörelsens stora frågor.

Valet 1921

Under trycket av den våg av revolutioner som skakade Europa vid slutet av första världskriget beslutade riksdagen om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män den 24 maj 1919. Reformen genomfördes efter förslag från en koalitionsregering bestående av liberaler och socialdemokrater. Efter valet 1921 tog fem kvinnor plats i riksdagen, och inte förrän efter detta val blev riksdagen fullt ut en demokratisk representation för hela folket.

ANNONS

ANNONS

Även efter 1921 var det möjligt att utesluta vissa grupper från rösträtt. Ett krav som fortsatte att gälla för män var att de skulle ha fullgjort värnplikten. Detta krav avskaffades 1922 genom ett riksdagsbeslut. Intagna på häkten och anstalter fick inte rösträtt förrän 1937. De som gjort personlig konkurs eller var anvisade till ekonomiskt stöd i form av fattighjälp fick rösträtt först 1945. Den sista inskränkningen av rösträtten försvann 1989 när riksdagen avskaffade omyndigförklaring.

Jämsides med den allmänna rösträtten utvecklades och accepterades allmänt det parlamentariska styrelseskicket, som innebär att regeringen är beroende av riksdagens stöd för att kunna styra landet.
Enkammarsystemet

År 1971 övergavs tvåkammarsystemet och en kammare med 350 ledamöter infördes.

Samtidigt gjordes utskottsorganisationen om. Systemet med olika utskott för lagfrågor respektive budgetfrågor övergavs och 16 utskott för olika ämnesområden, fackutskott, inrättades.

Tre år senare, 1974, fick Sverige en ny författning. Parlamentarismens principer skrevs in i författningen och talmannen fick en central roll när en ny regering ska bildas.

Lotteririksdagen

Systemet med 350 ledamöter i kammaren, som infördes 1971, hade brister. Besvären med ett jämnt antal ledamöter visade sig ganska snart.

Vid riksdagsvalet 1973 fick de socialistiska och borgerliga blocken 175 riksdagsplatser var. Detta resulterade i att flera beslut i riksdagen kom till med lottens hjälp.

Den 10 januari 1975 hölls riksdagens högtidliga öppnande, som från och med detta år kallades riksmötets öppnande, i ett provisoriskt riksdagshus vid Sergels torg. 1975 års riksmöte varade endast under vårsessionen eftersom riksdagens arbetsår ändrades från att tidigare ha omfattat en vår- och en höstsession till att omfatta en höst- och en vårsession.

Den 15 oktober 1975 öppnades således 1975/76 års riksmöte och från och med 1976/77 års riksmöte har kammaren 349 ledamöter.

ANNONS

ANNONS

Fyraårig valperiod

1994 fattade riksdagen två viktiga beslut, dels att valperioden skulle förlängas från tre till fyra år, dels att budgetarbetet skulle bli mer effektivt.

Det senare innebär att budgetåret numera följer kalenderåret och att budgetpropositionen läggs fram av regeringen och behandlas av riksdagen under hösten.

LÄS MER: Den svenska demokratins historia  (artikelserie)

LÄS MER: Demokratins historia

LÄS MER: Sveriges politiska system - så styrs Sverige

LÄS MER: Demokratins genombrott i Sverige

LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt

PODCAST: Införandet av allmän och lika rösträtt

PODCAST: Demokrati och demokratins principer


FÖRFATTARE

Texten är ett sammandrag från material på Sveriges riksdags webbplats, i ett samarbete med Riksdagsförvaltningen.
 

Här hittar du material som kan relateras till den svenska riksdagens historia från medeltiden och framåt.

Uppdaterad: 16 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Riksdagens historia

Riksdagen under 500 år – från kungamakt till folkstyre

av: Sveriges riksdag
Mellanstadiet

Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.

+ Läs mer

Regeringsformen 50 år

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Regeringsformen är den mest grundläggande av våra fyra grundlagar. Den handlar om hur landet ska styras och utgör skyddet för alla medborgares fri- och rättigheter. Den nuvarande regeringsformen utfärdades i Sveriges riksdag 6 mars 1974. I år fyller den 50 år.

+ Läs mer

Så arbetar riksdagen - filmer om riksdagens arbete och demokratins historia

av: Sveriges riksdag
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

På riksdagens Youtube-kanal finns pedagogiska filmer som beskriver riksdagens uppgifter, de folkvaldas arbete och riksdagens roll i vår demokrati.

+ Läs mer

Demokratin i samhället

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Ett fördjupande studiehäfte som tar upp vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar samhället.

+ Läs mer

Riksdagen i samhället

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Ett fördjupande studiehäfte som beskriver riksdagens uppgifter och dess roll i samhället.

+ Läs mer

Demokratin står aldrig stilla

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

För hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?

+ Läs mer

Artiklar om Riksdagens historia

SO-rummet bok
M
Fira demokratin, PR-bild

Demokratin idag och i början av 1900-talet

av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-02

Vilka ska få vara med och bestämma och vad ska medborgarna styra över? Dessa frågor är lika aktuella idag som de var för hundra år sedan. Samhället och omvärlden hade förändras vilket ledde till nya utmaningar och förutsättningarna var inte de samma i början av förra seklet. Här kan du läsa mer om vad som kännetecknar en demokrati och om synen på medborgarskapet runt förra sekelskiftet...

+ Läs mer

S

Frihetstidens partivälde och gustavianska tidens envälde

av: Torbjörn Nilsson
2021-11-08

På ett plan är perioden 1719-1809 lättöverskådlig. Den omsluts av två katastrofer med såväl maktpolitiska nederlag som svåra lidanden för befolkningen. Stormakten Sverige, ett militariserat bondesamhälle med Östersjön som innanhav, upplöstes efter Karl XII:s död. Illa förberedda revanschkrig mot Ryssland - hattarnas ryska krig (1741-1743) och Gustav III:s ryska krig (1788-1790) - kan ses som bekräftelser på att storhetstiden var förbi. Med finska kriget 1808-1809 och förlusten av den östra rikshalvan, Finland, etablerades Sverige som en randstat i norr...

+ Läs mer

S

De fyra stånden och riksdagen under stormaktstiden

av: Stig Hadenius och Torbjörn Nilsson
2020-08-23

Ståndsriksdagen fick allt större betydelse under 1500-talet och vid slutet av århundradet hade den blivit ett allmänt inslag i det svenska statsskicket. På 1600-talet skapades tydligare regler för riksdagen, bl.a. om vilka som skulle kallas till riksdagen och vid vilka tillfällen som riksdagen skulle kallas in. Det var också nu som systemet med utskott (arbetsgrupper inom riksdagen) växte fram. Under det karolinska enväldet i slutet på 1600-talet fick kung Karl XI alltmer makt. Riksdagens ställning försvagades, och riksdagen blev i praktiken ett lydigt redskap i kungens händer. Under Karl XII:s envälde (1697-1718) sammanträdde riksdagen knappast alls...

+ Läs mer

S

Riksdagen under Vasatiden

av: Gunnar Åselius
2020-08-23

Under Vasatiden växte riksdagens ställning som ett viktigt politiskt organ fram. Det blev under perioden praxis att den kungliga maktutövningen skulle legitimeras genom riksdagsbeslut. Den svenska riksdagen blev dessutom internationellt sett unik genom att också bönderna - de som var skatte- eller kronobönder - var representerade som ett eget stånd. I den svenska riksdagen fanns således fyra stånd representerade: adel, präster, borgare och bönder...

+ Läs mer

S

Vasatidens Sverige - ett statsbygge i Europas utkant

av: Gunnar Åselius
2020-08-19

Under Gustav Vasas regering 1523-1560 blev det moderna Sverige i väsentliga delar till. Det politiska alternativ som Kalmarunionen erbjudit i bortåt 150 år dömdes ut och valdes bort. Under perioden etablerades en luthersk statskyrka samtidigt som valkungadömet avskaffades till förmån för ett arvkungadöme av Guds nåde. Den medeltida svenska landskapsfederationen började med hårdhänta metoder omvandlas till en centralstyrd stat, där huvuddelen av jorden låg under direkt beskattning av kungliga fogdar. För historikerna är det under Gustav Vasa och hans söner som Sverige "träder fram ur dimman"...

+ Läs mer

S

Rådet och medeltidens riksdagar

av: Gunnar Åselius
2019-07-23

I början av medeltiden fungerade riksrådet endast som kungens rådgivare. Men under Kalmarunionens tid fick riksrådet allt större makt och styrde periodvis landet i stort sett själva. Någon riksdag fanns inte före Gustav Vasa, men det förekom ibland stora riksdagsliknande sammankomster...

+ Läs mer

Länkar om Riksdagens historia

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS