Kolera spred skräck på 1800-talet

Lästid 4 minuter

Nya smittsamma sjukdomar har kommit och gått under historiens gång. Den senaste är zika, ett virus som sprids genom myggor i tropiska länder. På 1980-talet var det aids och på 1800-talet var det kolera som spred skräck bland människor.

Artikel

Dödsängel som skördar människor med sin lie.

Bild: Wikimedia Commons

Under 1800-talet dog minst 100 miljoner människor av kolera. Även Sverige drabbades - sjukdomen kom hit första gången 1834. Under de närmaste 40 åren dog cirka 37 000 personer av kolera. Nu finns ingen kolera i vårt land men i länder med dåliga hygieniska förhållanden dör fortfarande människor av sjukdomen, till exempel i spåren av jordbävningar och andra naturkatastrofer.

Vad är kolera?

Kolera är en dödlig magsjukdom. Människor drabbas nästan utan förvarning av häftiga diarréer och våldsamma kramper i armar och ben. Avföringen liknar färgat vatten och kan uppgå till mer än 20 liter per dygn. Den sjuke blir snabbt uttorkad vilket kan leda till att hen dör i cirkulationskollaps.

ANNONS

Allvarligt sjuka som inte får någon behandling kan avlida inom några timmar men sjuka som får rätt behandling överlever för det mesta. Det handlar om att kompensera för den vätska och de salter som patienten förlorar. Numera finns också vaccin mot kolera.

Koleran är en bakterie som kommer ut med avföringen och sprids främst via infekterat vatten. Men det kände man inte till på 1800-talet. Då fanns inga avloppssystem som idag utan man tömde pottorna direkt på marken och därmed kunde bakterierna leta sig ner i brunnarna och infektera dricksvattnet.

Förr visste man inte hur kolera smittade

Det var först år 1883 som Robert Koch lyckades isolera kolerabakterien. Innan dess fanns det många teorier om hur koleran uppstod och smittade. Skrock och vidskepelse skulle vi kalla det idag. En del trodde att sjukdomen berodde på dålig lukt, så kallad miasma. Miasman kom från processer i jordens innandömen, till exempel ruttnande kärr och stinkande diken. Eller också genom strålning från rymdens stjärnor och planeter. Andra ansåg att smitta överfördes vid direkt kontakt mellan människor, antingen via något kemiskt eller fysikaliskt medel eller av levande, men små osynliga organismer.

Listan kan göras lång över sådant man trodde kunde framkalla kolera. En del ansåg att omogen eller dålig frukt kunde sprida kolera. De som sålde dålig frukt hotades med böter.

Myndigheterna försökte på olika sätt hindra att koleran spred sig. Fartyg som kom från en stad där koleran härjade var tvungna att visa upp sundhetsintyg. Och kunde de inte det fick fartyget ligga i karantän tills man kunde visa att ingen ombord fått kolera. Man höll vakt vid stadsgränsen för att avvisa kringresande personer som saknade sundhetsintyg. Man ordnade särskilda kyrkogårdar för dem som dog i kolera. Och kom det för många människor på begravningen kunde staden eller socknen utdöma böter. Det tyder på att många trodde att även de döda kunde föra smittan vidare.

Folk försökte på olika sätt skydda sig mot sjukdomen. En del trodde att koleran kunde supas bort med brännvin. Andra betonade renlighet och att man skulle vara varmt klädd, särskilt morgnar och kvällar. Vanligt var att dra i sig ångorna från ämnen som doftade fränt, t.ex. svavel, harts, tjära och kamfer.

De smittade och sjukvårdarna

Människor var oerhört rädda för att smittas med kolera. Hur gick det då med dem som blev sjuka? Det fanns läkare och ett fåtal sjukhus, men de räckte inte till. På den tiden fanns inga utbildade sjuksköterskor utan det var ofta fattiga pigor och änkor, så kallade sjukvakterskor, som fick ta hand om patienterna. Hur rädda var de? Låg de vakna på nätterna rädda för att själva dö? Boken Sjukvakterskan (se nedan) ger en känsla för hur de kan ha haft det.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad är kolera och hur påverkar det människor som får sjukdomen?
Hur spreds kolera i Sverige under 1800-talet?
Hur många människor dog av kolera i Sverige under 1800-talet?
Vad trodde folk på 1800-talet var orsaken till kolera innan bakterien upptäcktes?
Hur försökte myndigheterna stoppa spridningen av kolera?
Hur tog människor hand om dem som blev sjuka av kolera?

Fundera på:

Varför tror du att det fanns så många olika teorier om hur kolera spreds på 1800-talet?
Om du levde på 1800-talet, hur skulle du ha försökt att skydda dig mot kolera med den information som fanns då?

Ta reda på:

Hur behandlas kolera idag och finns det några metoder för att förhindra sjukdomen i länder med sämre sanitära förhållanden?

M LÄS MER: Tuberkulos - 1800-talets värsta farsot

M LÄS MER: Pasteur och Koch - bakteriologins grundare

L LÄS MER: Pesten - den värsta farsoten i mänsklighetens historia

L LÄS MER: Historia om läkekonst och sjukdomar

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Berndt Tallerud, Kolera - en farsots grymma framfart i Uppsala och på den uppländska landsbygden, Knights Förlag, 2006
Berndt Tallerud, Farsoter genom tiderna, Utbildningsförlaget Brevskolan, 1991
Per-Erik Åbom, Farsoter och epidemier - en historisk odyssé från pest till ebola, Bokförlaget Atlantis, 2015

FÖRFATTARE

Text: Gudrun Winfridsson, författare
Boken på Adlibris
Författarens webbplats

Sjukvakterskan: 1857 – året då koleran drabbade Mörrum är en roman som grundar sig på fakta om hur vanligt folk levde och om koleran som drog fram över landet. Huvudperson är 22-åriga Inga och läsaren får följa hennes arbete bland de sjuka men också hennes vänskapsrelationer och framtidsdrömmar.
Författare: Gudrun Winfridsson. Förlag; Norrbagge. Säljs bl.a. av de flesta nätbokhandlar.

Senast uppdaterad: 19 augusti 2025

Publicerad: 12 maj 2016

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Porträttfotografering var trendigt i början av 1900-talet

av: Jane Fredlund

2025-10-30

Lästid 8 minuter

Under slutet av 1800-talet blev det populärt att gå till fotografen och ta porträtt som man samlade i album. Bilderna visade viktiga stunder som dop, konfirmation och födelsedagar, och var ofta högtidliga och noggrant arrangerade. Många poserade stelt, eftersom kamerorna krävde att man stod stilla länge. Fotografierna blev värdefulla minnen som spreds till släkt och vänner. Även idag berättar våra egna bilder om våra liv. Det är därför viktigt att bevara dem och skriva ner vilka personerna är innan minnena försvinner...

+ Läs mer

Bilder i hemmet förr

Tv¨å kvinnor som sitter i en soffa i ett vardagsrum. Det är en bonad på väggen och flera fotografier.

av: Jane Fredlund

2025-10-29

Lästid 15 minuter

Under flera hundra år fyllde vi i Sverige hemmets väggar med färgstarka bilder och texter med budskap. Folk satte upp bilder med religiösa motiv, kungar och visdomsord. I början av 1900-talet blev det vanligt med tryckta tavlor från Tyskland och broderade tygtavlor med ordspråk som "Borta bra, men hemma bäst". Bilderna och bonaderna visade vad folk trodde på, vad de tyckte var viktigt – som hemmets trygghet, hårt arbete och att vara snäll. Många drömde också om ett eget litet hus med trädgård. Och än idag hänger sådana bonader i många hem, särskilt vid jul...

+ Läs mer

Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

Sjukhussal i ett kloster där patienter i sängar tas om hand av munkar och nunnor.

av: Robert de Vries

2025-09-10

Lästid 11 minuter

Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...

+ Läs mer

Och julen varar än till påska!

Målade påskägg som ligger i ett iscensatt fågelbo av halm.

av: Jane Fredlund

2025-04-24

Lästid 15 minuter

Vid påsk springer små påskkäringar runt i husen. Färggranna fastlagsris lyser på torgen, småpojkarna tjatar om påsksmällare, och vi målar eller färgar ägg och sätter i oss mängder av dem på påskafton. Underliga traditioner egentligen, en del av dem har skrämmande bakgrund i vidskepelse och häxtro, andra i medeltida katolska traditioner...

+ Läs mer

Sågverksindustrin i Sundsvall på 1800-talet

av: Herman Lindqvist

2025-03-10

Lästid 3 minuter

Under senare delen av 1800-talet blev Sundsvall centrum för världens träexport. Industrialismens genombrott i Europa och i synnerhet i England hade ökat behovet av svenskt trä. Exporten femfaldigades på tjugo år. År 1870 bestod över 40 procent av Sveriges export av trävaror. Sundsvall växte snabbt likt ett nybyggarsamhälle i guldrushens Klondyke. Arbetare kom från stora delar av Sverige - män, kvinnor och barn. Alla slet vid sågen...

+ Läs mer

Att tvätta kläder och textilier var slitsamt förr

av: Jane Fredlund

2025-03-03

Lästid 17 minuter

Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio