Arbetsmarknadskonflikter
En arbetsmarknadskonflikt eller arbetskonflikt är en konflikt mellan arbetsgivare och arbetare. En sådan konflikt brukar komma till uttryck i form strejk, lockout eller blockad.
Arbetsmarknadskonflikter beror ofta på krav från arbetarnas sida på bättre lön, arbetstid, arbetsmiljö och liknande.
I Sverige under 1900-talet
Åren kring sekelskiftet 1900 var en tid med starka motsättningar mellan arbetsgivare och arbetstagare. 1890-talets högkonjunktur gav arbetarna mod att ta strid och decenniet såg mer än 800 konflikter kring löner och arbetsvillkor. Arbetsgivarna svarade med lockouter - alltså att de stängde ute de anställda från arbetsplatsen.
ANNONS
ANNONS
De ständiga lockouterna och strejkerna fortsatte och konfrontationerna var många och djupa.
1908 kastade några ungsocialister en hemmagjord bomb in i fartyget Amalthea i Malmö hamn, där strejkbrytare från England låg och sov. En strejkbrytare dog och flera sårades. Bombkastarna dömdes till döden, men domarna omvandlades och 1917 frigavs de.
1909 utbröt en storstrejk. Fackföreningarnas krav på bättre villkor möttes med lockouter och motkrav på sänkta löner och längre arbetstider. Uppslutningen var nästan total och som mest strejkade 300 000 arbetstagare. LO (Landsorganisationen) fick ett mycket viktigt internationellt stöd. Bland annat skickade järnvägsarbetarna i Sarajevo sin lön för fem timmars extraarbete till de strejkande i Sverige. Men strejken fick ändå blåsas av utan ett avtal. LO förlorade hälften av sina medlemmar. Många svartlistades och tvingades emigrera till Amerika.
1917 upplevde Sverige hungerkravaller och revolutionsstämningar, liksom många andra länder i Europa. Den ryska revolutionen och första världskriget pågick och i Sverige blev det brist på baslivsmedel som bröd och potatis. Samtidigt blev så kallade gulaschbaroner rika på att exportera livsmedel till andra länder. På många platser stormade folk handelsbodarna och tvångsköpte livsmedel. Regeringen satte in militär mot de hungriga.
I Sverige gick utvecklingen långsamt mot större stabilitet och respekt för mänskliga rättigheter. Socialdemokraterna samarbetade med liberalerna för rösträtten och 1928 höll den blivande socialdemokratiske statsministern Per Albin Hansson ett berömt tal om visionen för det kommande folkhemmet. 1930-talet präglades av en djup världsdepression och arbetslösheten galopperade. 1931 blockerade arbetarna en fabrik i Lunde, Ådalen, i protest mot att den skulle läggas ner. Strejkbrytare sattes in och den liberala regeringen skickade militär. Vid en fredlig demonstration beordrades soldaterna att ge eld. Fyra demonstranter, och en kvinna som tittade på, dödades. Skotten utlöste enorma protester över hela landet.
1932 inleddes socialdemokratins 44 år vid regeringsmakten, men det var i samarbete med Bondeförbundet (Centern) som visionen om folkhemmet överlevde fram till efterkrigstiden.
1938 hade både LO och SAF växt sig så starka att de kunde börja förhandla och samverka på hög nivå. Då slöts Saltsjöbadsavtalet, ett huvudavtal mellan SAF och LO som definierade spelreglerna på arbetsmarknaden. LO och SAF var ofta i luven på varandra, men var överens om en sak: de ville inte att staten skulle lägga sig för mycket i arbetsmarknadsfrågorna. De ville själva ha ansvaret. Därför möttes de i Saltsjöbaden och kom överens om några viktiga grundbultar.
- Organisations- och förhandlingsrätten slogs definitivt fast.
- De tog på sig att lösa frågor om löner och arbetsvillkor i förhandlingar, och ville inte ha statlig inblandning.
- De kom överens om regler för stridsåtgärder, som lockouter och strejker.
Saltsjöbadsavtalet blev grunden för det samförståndsklimat som sedan för lång tid kom att prägla svensk arbetsmarknad. Det kallas för Saltsjöbadsandan och den svenska modellen.
LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt
LÄS MER: Vägen till ett bättre arbetsliv : Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och i världen
LÄS MER: Fackföreningarnas framväxt
LÄS MER: LO
LÄS MER: SAF
LÄS MER: Demokratins genombrott i Sverige
LÄS MER: Saltsjöbadsavtalet
LÄS MER: Den svenska modellen
PODCAST: Avtalsrörelse, kollektivavtal, strejk och lock-out
PODCAST: Arbetsmarknaden i Sverige
Text: Union to Union
Webbplats: uniontounion.org
Här hittar du material som handlar om strejker, lockouter och andra konflikter mellan arbetare och arbetsgivare. Fokus ligger på arbetsmarknadskonflikter i svensk historia från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Arbetsmarknadskonflikter
Serie A - Ö om arbetslivet
I Arena Skolinformations tecknade serie A - Ö om arbetslivet går vi igenom olika begrepp som det kan vara bra att känna till när du jobbar.
Ljudbok om arbetslivet
Nu finns materialet "Arbetslivet – om arbetsmarknaden i Sverige och världen" inläst som ljudbok.
Materialet Arbetslivet
Materialet ger en bild av hur dagens arbetsmarknad fungerar, vad man ska tänka på som arbetstagare och förklarar saker som den svenska modellen och hur lön sätts. En ökad förståelse för samtiden ges också genom en historisk beskrivning och en internationell utblick. Till textmaterialet finns även fyra kortfilmer.
Artiklar om Arbetsmarknadskonflikter
Revolutionen i Stockholm som inte blev av
Våren 1917 var Sverige bara en gnista ifrån en explosion. Eftersom regeringen vägrat att under det stora världskriget kapa banden med Tyskland, hade Storbritannien satt landet i karantän, vilket lett till omfattande livsmedelsbrist, och efter en misslyckad potatisskörd, till regelrätt hunger. Samtidigt krävde en allt mer högljudd arbetarrörelse demokratiska reformer: lika rösträtt för män och kvinnor och ett slutgiltigt avskaffande av monarkins makt...
Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag
För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?
Politiken i Weimarrepubliken, del 3: Inflationen och Ruhrockupationen 1923
I den tredje och sista delen i artikelserien om Weimarrepubliken kan du läsa om de katastrofala följderna av Versaillesfördraget som drabbade Tyskland efter första världskriget. 1923 hade det tunga krigsskadeståndet och Frankrikes ockupation av Ruhrområdet resulterat i en hyperinflation och ekonomiskt och socialt kaos i hela Tyskland. Weimarrepubliken var dömd till undergång samtidigt som folket ropade efter en stark ledare som skulle rädda Tyskland ur kaoset...
Podcast om Arbetsmarknadskonflikter
Skotten i Ådalen 1931
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.
Avtalsrörelse, kollektivavtal, strejk och lock-out
Gymnasieläraren Mattias Axelsson pratar om hur avtalsrörelser fungerar i Sverige och om stridsåtgärder som strejk och lock-out.
Sveriges nittonhundratal: 1930-1939
Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu om 1930-talet. De pratar om skotten i Ådalen, Saltsjöbadsavtalet, kohandel, folkhem, funkishus, Lort-Sverige, Lasse Dahlqvist, pilsnerfilm och proletärförfattare.
Länkar om Arbetsmarknadskonflikter
Vad är ett kollektivavtal?
Genomgång (9:50 min) där gymnasieläraren Victor Fritz förklarar vad ett kollektivavtal är. Här berörs bland annat vilka som förhandlar om ett avtal, vilka som berörs, stridsåtgärder, viktiga begrepp...
Sverige under mellankrigstiden förklarat
Faktafilm (19:41 min) för skolan av UR (Sveriges utbildningsradio) om Sverige under mellankrigstiden. Mellankrigstiden utspelar sig mellan två världskrig - det första och det andra. Det är en tid då social och tekniska framsteg förändrar människors vardag i grunden. Hur var det att leva i Sverige under det glada 1920-talet? Hur klarade man sig under det deprimerade 1930-talet? Och hur var det att jobba eller gå i skolan under denna föränderliga period?
Om serien Historia förklarad:
I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Sverige under mellankrigstiden
Pedagogisk genomgång (9:36 min) där SO-läraren Mattias Axelsson berättar om Sverige under mellankrigstiden. Här berörs bl.a. industrialiseringen, skotten i Ådalen, kohandeln, Saltsjöbadsavtalet och början på folkhemsbygget.
ANNONS
ANNONS
Stora svenska arbetsmarknadskonflikter: Sundsvallsstrejken, storstrejken och skotten i Ådalen
Läxhjälpsfilm (15:10 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om fackföreningar, arbetsgivarföreningar, arbetarrörelsen, Sundsvallsstrejken, storstrejken, skotten i Ådalen och Saltsjöbadsavtalet.
Sveriges demokratisering: Arbetsmarknadskonflikter och politik
Läxhjälpsfilm (19:55 min) där SO-läraren Lena Tegström arbetsmarknadskonflikter och politik under 1900-talet. Här berörs strejker, politik och folkhemsbygge från 1879 och fram till idag.
Skotten i Ådalen 1931 - vägen till tragedi
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om skotten i Ådalen 1931. De så kallade Ådalshändelserna inträffade när en utdragen arbetskonflikt i Ångermanland ledde fram till en blodig uppgörelse där militären öppnade eld mot ett demonstrationståg. Vad låg bakom skotten i Ådalen? Kunde den tragiska händelsen ha undvikits?
SAF:s tidiga historia
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om hur svensk arbetsgivarpolitik började formas 1897–1909. När fackföreningarna blivit en maktfaktor i Sverige tvingades även arbetsgivarsidan att organisera sig. Artikelförfattaren presenterar här sin färska avhandling om hur den svenska arbetsgivarpolitiken tog form och berättar om de olika idéer som kämpade om herraväldet i det tidiga SAF...
Storstrejken 1909 - LO vs SAF
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om storstrejken 1909. Till skillnad från vid tidigare strejker stod två centralt organiserade parter mot varandra under storstrejken. På arbetarnas sida fanns LO, som samlade landets viktigaste fackförbund, under ledning av Herman Lindqvist. På den andra sidan stod det relativt nybildade SAF, som leddes av Hjalmar von Sydow.
Arbetslivets grunder
En flippad film (15:14 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om arbetslivets grunder. Här berörs arbetsmarknaden, lön, fackförbund, avtal, arbetsmarknadens parter, kollektivavtal, LAS, MBL, A-kassa och olika former av arbetslöshet.
Storstrejken blev ingen seger för facket
På SR:s webbplats hittar du en artikel och ett radioprogram (ca 6 min) om storstrejken 1909. Den 4 augusti 1909 utbröt den största strejken i Sveriges historia. Storstrejken 1909 skakade ett Sverige som led av en djup lågkonjunktur med konkurser, avskedanden av anställda , kortad arbetstid och lägre löner. Den politiska och sociala oron ökade och efter arbetsgivarnas hot om stor-lockout utlyste LO en generalstrejk. 300 000 arbetare lade ned arbetet, men storstrejken blev ingen seger för facket, tvärt om...
Storstrejken 1909 - arbetsmarknadsparternas första stora kraftmätning
Artikel på Företagskällans webbplats där du kan läsa om storstrejken 1909. Till skillnad från vid tidigare strejker stod två centralt organiserade parter mot varandra under storstrejken. På arbetarnas sida fanns LO, som samlade landets viktigaste fackförbund, under ledning av Herman Lindqvist. På den andra sidan stod det relativt nybildade SAF, som leddes av Hjalmar von Sydow...
Storstrejken 1909
På Stockholmskällans webbplats hittar du både en kort faktatext samt en film (19 min) om storstrejken 1909. Storstrejken 1909 var kulmen på år av konflikter mellan arbetsgivare och arbetare. Arbetsgivarna, som var organiserade i Svenska arbetsgivarföreningen (SAF), ville ha ett femårigt rikstäckande avtal som för många arbetare innebar en sänkt lön. Arbetarnas organisation, Landsorganisationen (LO), ville ha ettåriga avtal och högre löner...
Skotten i Ådalen skakade Sverige
Artikel i tidningen Arbetare, där du kan läsa om skotten i Ådelen. Händelserna i Ådalen i maj 1931 är, 85 år efteråt, på vissa sätt närvarande i samhällsdebatten, trots att aspekter av det som skedde tycks ha fallit i glömska. Arbetaren återpublicerar här historikern Roger Johanssons radaressä från 2006, 75 år efter skotten, där han går till botten med händelserna och deras efterspel...
Sundsvallsstrejken gav eko över landet
Artikel i Sundsvalls tidning där du kan läsa om Sundsvallsstrejken 1879. Den 26 maj 1879 lade arbetarna vid sågverket i Heffners ner sina jobb.
Det blev upptakten till Sundsvallsstrejken, som i sin tur hade stor betydelse för den fackliga organiseringen i landet...
Sundsvallsstrejken 1879
På webbplatsen Sundsvallsminnen finns några faktasidor (inkl arkivmaterial) som handlar om Sundsvallsstrejken 1879. I slutet av maj 1879 lade arbetarna vid flertalet sågverk i sundsvallsområdet ner arbetet och samlades på Skarpskyttelägret i Skönsmon. Sågverksindustrin befann sig i en djup depression och patronerna i Sundsvall hade beviljats ett statligt stödlån på 3 miljoner kronor...