S
Tagg
Porträtt
Karl XIII

Karl XIII

Karl XIII (1748-1818) var Sveriges kung 1809-1818, Norges 1814-1818, son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, bror till Gustav III. Lojalt stödde han broderns statskupp 1772, utnämndes till hertig av Södermanland men höll sig utanför politiken. Istället kom ockultism och mysticism, främst via frimureriet, att uppta hans intresse.

Hans politiska insatser präglades av osäkerhet och passivitet. Han stod personligen nära flera av konspiratörerna 1792.

Som förmyndare för Gustav IV Adolf lämnade han över ansvaret till gunstlingen Gustaf Adolf Reuterholm.

Även 1809 stod han passiv, övertalades till att bli riksföreståndare och sedan regent efter att den nya författningen antagits 6 juni 1809. Som sådan agerade han lamt efter Fersenska mordet. De sista åren var han sjuklig och deltog knappt i beslutsfattandet.

LÄS MER: Sverige under 1800-talet

LÄS MER: Gustavianska tidens Sverige 1772-1809
 

FÖRFATTARE

Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här nedan hittar du material som kan relateras till Karl XIII.

Uppdaterad: 15 mars 2024
Publicerad:
14 december 2019

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Karl XIII

L

Mordet på Gustav III

av: Kaj Hildingson
2020-06-27

1792 hade kung Gustav III lyckats reta upp alla de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. I Europa hade kraven på ökad jämlikhet ökat. Samtidigt ville Gustav III att kungen skulle ha mer makt. 1789 hade kungen lyckats bli nästan enväldig genom stöd från tre av stånden; präster borgare och bönder. Som tack fick de tre stånden lagändringar som gynnade dem men missgynnade adeln. Inom de tre stånden var ändå många missnöjda med att kungens envälde. Adeln var emot den ökade jämlikheten och att kungen utökat sin makt på adelns bekostnad. 1792 mördades Gustav III på Operan i Stockholm. Men kungens egen bror gav order till polisen om att sammansvärjning bakom mordet inte skulle undersökas speciellt noga...

+ Läs mer

S

Armén och flottan under stormaktstiden

av: Stig Hadenius
2020-01-09

Det var den framgångsrika svenska krigsapparaten som gjorde Sverige till en stormakt i Nordeuropa. I början av 1600-talet effektiviserades armén under Gustav II Adolfs ledning, vilket ledde till stora framgångar på slagfälten i Tyskland. Sveriges nya roll som stormakt var dock oerhört kostsam, framförallt gällande allt manskap som behövdes både inom armén och flottan. Detta löstes genom en rad nya militära reformer under Karl XI:s tid, vilket skapade förutsättningar för Karl XII att utkämpa det stora nordiska kriget (1700-1721), som slutligen ledde till den svenska stormaktens fall. Landets befolkningsmässiga och ekonomiska resurser räckte i slutändan inte till för att försvara stormaktsväldets vidsträckta gränser runt Östersjön...

+ Läs mer

Länkar om Karl XIII

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS