Invandring och utvandring

På Polismuseets webbplats hittar du ett skolanpassat stuidiematerial om hatbrott. Här finns både ett häfte med fakta för elever samt en lärarhandledning för lärare.

Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd,  Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati

Artikel i tidningen Släkthistoria där Mats Karlsson berättar om vallonerna. Att härstamma från vallonerna är snudd på lika fint som att vara adlig. Men så var det inte innan vallonmyten tog form för drygt hundra år sedan.

Artikel i tidningen Släkthistoria där  Karl-Olof Andersson berättar om de finska krigsbarnen. När Finland drabbades av andra världs­kriget utlöstes en räddningsaktion där över sjuttio­tusen barn evakuerades till Sverige. De drastiska händelserna har påverkat både de som åter­vände efter kriget och de som blev kvar.

Artikel i tidningen Släkthistoria där Lennart Pehrson berättar om svenskar i USA under 1800-talet. De första svenskarna som utvandrade till Amerika ville i första hand bort från klassförtryck och föråldrade strukturer i hemlandet. Men när stora massor följde efter var det främst egen jord och möjligheter till ett bättre liv som lockade.

Artikel i tidningen Släkthistoria där Mats Carlsson-Lénart berättar om 20 svenska platser i USA. Det finns över tusen ort- och platsnamn i USA med svenska rötter...

Artikel i tidningen Släkthistoria där du kan läsa om emigrationen. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet utvandrade omkring 1,2 miljoner svenskar till Nordamerika. Detta är berättelsen om vad som drev dem att göra den långa resan...

Artikel i tidningen Släkthistoria där Lars Ericson Wolke berättar om hur vi har flyttat inom Norden genom historien. Krig och nya gränser, men också flyttströmmar av vitt skilda slag. Så här gick det till när banden mellan de nordiska länderna knöts...
 

Genomgång (6:46 min) där du kan lära dig en del om demografi. Här berörs bl.a. push- och pullfaktorer, urbanisering, industrialiseringen, nativitet, mortalitet, migration, emigration, immigration, befolkningspyramider, osv...

Genomgång (24:07 min) där gymnasieläraren Lars Hjälmberg berättar om push och pull-faktorer och en massa annat som har med migration att göra.

På Institutet för språk och folkminnens webbplats finns en temasida om emigrationen till Amerika. Mellan åren 1821 och 1930 utvandrade sammanlagt 33 miljoner européer till Nordamerika. Runt 1,2 miljoner av dem kom från Sverige.

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, brevsamlingar och så vidare om emigrationen. Från 1830-talet fram till 1930-talet emigrerade ca 1,3 miljoner svenskar, främst till norra Amerika. Det förekom även emigration till Sydamerika, andra europeiska länder och Australien. Här finner du digitaliserade arkiv och databaser som kan användas för att följa de personer som har emigrerat till annat land. Materialet omfattar den legala emigrationen, dvs personer som begärt flyttningsbetyg i samband med emigreringen.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Artikel på sajten Forskning.se där du kan läsa om hur stenålderns jägar-samlare i Anatolien lade grunden till Europas befolkning. Europas befolkning består i stor utsträckning av en blandning av grupper som kom söderifrån till kontinenten för snart 8 000 år sedan och av grupper som levt i Europa sedan tidigare. En internationell forskargrupp ledd från Stockholms universitet, Uppsala universitet och Middle East Technical University i Turkiet, visar att jordbruket kom till Europa med stenålderns jägar-samlare i Anatolien...

Artikel på sajten Forskning.se där du kan läsa om migration på bronsåldern. På stenåldern kom både kvinnor och män till Europa från stäpperna i öst och spred jordbruket, men under bronsåldern, för 5 000 år sedan, kom nästan bara män. Genetiska studier av denna migration visar att processen drevs av olika sociala och kulturella faktorer...

Artikel på sajten Forskning.se där du kan läsa om invandringen till Norden efter den senaste istiden. Först kom de söderifrån, sedan från nordost. Genom att kombinera arkeologiska och genetiska data med klimatdata har forskare studerat hur olika folkgrupper bosatte sig i det nyligen isfria Skandinavien för mer än 10 000 år sedan...

I det här materialet (PDF, 20 sid) från Migrationsverket får du möta ett antal personer som har kommit till Sverige av olika skäl. Genom deras berättelser ges en möjlighet att bättre förstå regelverket och varför migration är en naturlig del i ett samhälle.

Avsnitt på Migrationsverkets webbplats där du kan läsa om migrationens historia i Sverige från hansatyskarna till idag.

Flippad genomgång (10:45 min) där SO-läraren Christer Wolf berättar om befolkningsutvecklingen under 1800-talet och dess orsaker.

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om DNA-forskning som arkeologiskt redskap. Genom att utvinna dna från skelett kan arkeologerna kartlägga forntida migrationsmönster och livsöden med en detaljrikedom som tidigare var helt otänkbar. En ny bild av vårt ursprung håller på att växa fram...

Avsnitt (20 min) i radioprogrammet Vetandets värld om nationsgränsernas historia och om deras funktion idag. Att dra tydliga geografiska gränser för ett visst territorium är ett relativt nytt påfund. Och idén om olika nationer med homogena folkgrupper vid den politiska makten är ännu yngre...

Genomgång (11:08 min) där SO-läraren Fredrik Jansson beskriver befolkningsutvecklingen i ett land med hjälp av 4 olika faser. Man pratar också om en femte fas i framtiden.

Genomgång (9:45 min) där läraren Anna Brovell berättar om demografi. Varför är vissa platser på jorden mer lockande att bo på än andra?

Genomgång (10:04 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om Sveriges industrialisering. Här presenteras de olika industriernas framväxt. I presentationen omnämns även arbetarnas villkor och svenskarnas utvandring till Amerika under 1800 - talet. Se gärna den allmänna presentationen om industriella revolutionen innan denna för att få förförståelse.

Del 1 av 2 i en berättelse (9:16 min) där SO-läraren Stefan läser ur boken "Om det var krig i Norden" av Janne Teller. Föreställ dig att det är krig – inte i Irak eller i Afghanistan eller i något annat avlägset land – utan här i Europa, i Sverige, hos oss. Med Om det var krig i Norden bjuder Janne Teller in läsaren till ett tankeexperiment. Genom att vända på perspektiven får hon oss att förstå vad det innebär att vara flykting. Om det var krig i Norden är en liten bok, utformad som ett pass. Författaren försätter läsaren i flyktingens position och väcker frågor om tolerans och medmänsklighet. Boken är här inläst i två delar med bildspel till.