Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.
Undervisningsmaterial med filmer, infografik och quiz anpassat för kurser som samhällskunskap och internationella relationer.
Odla själv eller tipsa din NO-kollega om att det finns många goda anledningar att odla i skolan, exempelvis som en del i undervisning kring miljöfrågor och/eller matproduktion. I detta undervisningsmaterial beskrivs enkel teknik för att odla i klassrummet året om.
Många av våra traditioner och annat i våra liv har religiös anknytning - både i helg och i vardag. Bakgrunden är både kristen och förkristen. Ganska ofta är linjerna sammanvävda med varandra. Gränsen kan vara svår eller omöjlig att dra. De religiösa föreställningarna slår igenom i folktro, traditioner, seder, bruk och föremål. Starkast är de kanske vid stora högtider som jul och midsommar - ljusets och årets stora vändpunkter...
Visste du att höstlovet från början kallades potatislovet? Så var det faktiskt, om man nu egentligen kan kalla det för "lov". Höstlovet eller läslovet som det numera kallas utgör idag en välbehövlig andningspaus för både elever och lärare, även om lärarna till skillnad mot eleverna oftast inte är lediga. Men höstlovet har inte alltid varit förknippat med "rekreation" för skolbarn och är väl egentligen inte det idag heller, i alla fall inte om man som elev ägnar tiden åt vad regeringen planerat att den ska ägnas till. I den här artikeln berättar Folke Schimanski om höstlovets (och potatisens) historia...
I medeltidens Sverige fick den skattpliktiga delen av befolkningen betala skatt både till kungamakten och till kyrkan. I den här artikeln kan du läsa om vilka skatter kungen skulle ha och hur skatterna till kyrkan fungerade.
Nästan alla av medeltidens människor i Sverige bodde i byar på landsbygden där de livnärde sig på jordbruk. Böndernas år kretsade kring sådd och skörd. Perioden mellan mars och oktober var den intensiva arbetsperioden. Sedan följde mörker och vila...
Skeendet då människan blev bofast och jordbrukare brukar inom historieskrivningen kallas för jordbruksrevolutionen. Detta ägde rum på flera ställen på olika kontinenter vid ungefär samma tid. I vår del av världen började det hela i Mellanöstern, i ett område som brukar kallas den bördiga halvmånen...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om bondestebåldern i Norden. Under bondestenåldern blev människorna successivt mer bofasta. Detta påverkade inte minst hur de bodde och organiserade sig. Synen på perioden har på senare tid nyanserats sedan arkeologerna tagit del av nya genetiska och språkvetenskapliga studier...
Lektionsfilm (13:04 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om jordbruksrevolutionen och vad den förde med sig för mänskligheten..
I SVT:s Öppet arkiv hittar du en miniserie (i två delar) från 1993 om Rutger Mackleans tid och liv. Vid hovet levs ett liv i överflöd och prakt där fester och skådespel avlöser varandra. Adelns herrar och damer dansar, älskar, intrigerar och tävlar om kungens gunst. Men vid hemliga möten konspireras också mot hans liv. Till detta Stockholm kommer Rutger Macklean, adelsman och officer vars ambition är att göra karriär.
Faktatext på Svaneholms museums webbplats där du kan läsa om Rutger Macklean. Han föddes den 27 juli 1742 på herrgården Ström i Hjertrums socken i Bohuslän. Hans förfäder invandrade till Sverige på 1600-talet i samband med att Gustaf II Adolf grundade Göteborg...
LRFs digitala läromedel Bonden i skolan är en unik satsning där elever på ett enkelt och roligt sätt får lära sig var maten på våra tallrikar kommer ifrån och varför vi faktiskt behöver bönder. Här kan du bland annat läsa om jordbrukets historia i Sverige från yngre stenålder till nutid.
Artikel i tidningen Populär Historia där Karin Hylander berättar om de svenska böndernas betydelse under 1700-talet och 1800-talet. "Freden, vaccinet och potäterna" skrev Esaias Tegnér. Men den förklaringen till hur den svenska allmogen blev ett modernt och välmående folk håller inte...
Artikel på släktforskarsajten Släkt och bygd där du kan läsa om några fattiga människors liv i en backstuga på 1800-talet. I våra dagar med jäkt och stress, bostadsproblem och allehanda andra bekymmer, kanske det inte skadar att ”stanna upp” en stund och höra hur våra förfäder hade det och hur de drog sig fram. Det fanns en tid då många - t.o.m. barnrika familjer - bodde i s k backstugor med en bostadsyta på 20 à 25 kvm och utan några som helst bekvämligheter - utan barnbidrag, bostadsbidrag eller andra sociala förmåner, vilka numera blivit helt vedertagna i samhället. Låt oss därför gå närmare ett sekel tillbaka i tiden och följa en familj i dess kamp för tillvaron...
Artikel på släktforskarsajten Släkt och bygd där du kan läsa om skiftesreformerna och hur det var innan. Skiftesreformerna på 1700- och 1800-talen har lärt mig mycket om hur förfäderna hade det, men också gjort mig förundrad över hur de kunnat ha sin försörjning så opraktiskt ordnad. En gård kunde ha flera tiotal långsmala åkrar utspridda i byns vångar och blandade huller om buller med alla grannarnas åkerremsor. Alla blev totalt beroende av varandra och systemet hindrade all utveckling och förändring. Varför hade det blivit så? Hur kunde det fungera?
Läs också om: Skiftesreformernas förlorare
Artikel på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om kvinnliga medeltida bönder. Medeltida kvinnor förväntades lämna ekonomin till sin make, men Cecilia Penifader började arrendera jord när hon var tjugo - och det var bara början.
Artikel i tidningen Släkthistoria där Therese Säfström berättar om skiftesreformerna. Med skiftena inleddes en ny landsbygdsepok i Sverige. Reformerna innebar ett kraftigt uppsving för jordbruket, men något annat gick förlorat – storbyn och den sociala gemenskapen försvann...
En film (7:49 min) av läraren Anders Blidberg som berättar om hur de svenska byarna på 1800-talet skiftades. Bönderna bytte marker med varandra och husen flyttade ut vilket skapade vår svenska landsbygd där gårdarna ligger utspridda istället för i samlade byar.
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift där du kan läsa om djuromsorg och djurmisshandel 1860–1925: synen på lantbrukets djur och djurplågeri i övergången mellan bonde- och industrisamhälle...
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Bo Franzén och Johan Söderberg. Var den svenska agrara ekonomin en relativt isolerad del av Europa under medeltiden, eller finns det spår av ekonomisk integration med omvärlden? I denna uppsats används prishistorisk analys för att belysa frågor om ekonomiska länkar mellan olika områden. Här redovisas en serie svenska spannmålspriser för tiden 1291-1530, omvandlar dem till silverpriser, jämför dem med valda europeiska serier och resonerar om utfallet...
Artikel på sajten Forskning.se där du kan läsa om hur stenålderns jägar-samlare i Anatolien lade grunden till Europas befolkning. Europas befolkning består i stor utsträckning av en blandning av grupper som kom söderifrån till kontinenten för snart 8 000 år sedan och av grupper som levt i Europa sedan tidigare. En internationell forskargrupp ledd från Stockholms universitet, Uppsala universitet och Middle East Technical University i Turkiet, visar att jordbruket kom till Europa med stenålderns jägar-samlare i Anatolien...
Globalis är en interaktiv världskarta i FN-förbundets regi. Globalis har gjort en mängd statistik och information från FN och andra internationella organisationer tillgänglig på ett enklare och mer visuellt sätt. Verktyget innehåller en stor databas, där det finns förklaringar och ny FN-statistik sorterat efter teman.
Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Avsnittet handlar om olika boendeformer och vad de innebär för individen samt sambanden mellan socioekonomisk bakgrund...
Jordbruksrevolutionen (ibland kallad den neolitiska revolutionen) inträffade under yngre stenåldern...
Bondestenåldern (yngre stenåldern) inleddes för omkring 12 000 år sedan då folk i Mellanöstern...
En flodkultur är en högkultur - en tidig civilisation - som uppstått kring ett flodsystem vars...
Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...
Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...
Här hittar du material som kan relateras till mat, dryck och matvanor förr och idag.
Skiftesreformerna var några svenska jordbruksreformer som genomfördes i omgångar - enskiftet,...
Kulturgeografi, eller samhällsgeografi som det ibland också kallas, är den ena av geografins båda...
Agrarkrisen (medeltidens stora jordbrukskris) var den nedgång som drabbade det europeiska...
Nyodling ägde rum i hela Europa under 1500-talet då befolkningssiffrorna hämtade sig efter...
Rutger Macklean (1742-1816) var ämbetsman, militär och pionjär inom skiftesrörelsen på godset...