Jordbruk

Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om skördetröskans historia. Få uppfinningar har varit lika betydelsefulla för jordbruket som skördetröskan. Men från början var det få som trodde att dessa stora maskiner skulle passa i svenska förhållanden, där åkerlapparna var små och vattenhalten i spannmålet hög. Och kanske hade skördetröskan gjort ett betydligt senare intåg på våra åkrar om det inte hade varit för en skånsk godsägare med stort intresse för ny teknik...

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om bondestebåldern i Norden. Under bondestenåldern blev människorna successivt mer bofasta. Detta påverkade inte minst hur de bodde och organiserade sig. Synen på perioden har på senare tid nyanserats sedan arkeologerna tagit del av nya genetiska och språkvetenskapliga studier...

Lektionsfilm (13:04 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om jordbruksrevolutionen och vad den förde med sig för mänskligheten..

I SVT:s Öppet arkiv hittar du en miniserie (i två delar) från 1993 om Rutger Mackleans tid och liv. Vid hovet levs ett liv i överflöd och prakt där fester och skådespel avlöser varandra. Adelns herrar och damer dansar, älskar, intrigerar och tävlar om kungens gunst. Men vid hemliga möten konspireras också mot hans liv. Till detta Stockholm kommer Rutger Macklean, adelsman och officer vars ambition är att göra karriär.

Faktatext på Svaneholms museums webbplats där du kan läsa om Rutger Macklean. Han föddes den 27 juli 1742 på herrgården Ström i Hjertrums socken i Bohuslän. Hans förfäder invandrade till Sverige på 1600-talet i samband med att Gustaf II Adolf grundade Göteborg...

Artikel i tidningen Populär Historia där Karin Hylander berättar om de svenska böndernas betydelse under 1700-talet och 1800-talet. "Freden, vaccinet och potäterna" skrev Esaias Tegnér. Men den förklaringen till hur den svenska allmogen blev ett modernt och välmående folk håller inte...

Artikel på släktforskarsajten Släkt och bygd där du kan läsa om några fattiga människors liv i en backstuga på 1800-talet. I våra dagar med jäkt och stress, bostadsproblem och allehanda andra bekymmer, kanske det inte skadar att ”stanna upp” en stund och höra hur våra förfäder hade det och hur de drog sig fram. Det fanns en tid då många - t.o.m. barnrika familjer - bodde i s k backstugor med en bostadsyta på 20 à 25 kvm och utan några som helst bekvämligheter - utan barnbidrag, bostadsbidrag eller andra sociala förmåner, vilka numera blivit helt vedertagna i samhället. Låt oss därför gå närmare ett sekel tillbaka i tiden och följa en familj i dess kamp för tillvaron...

Artikel på släktforskarsajten Släkt och bygd där du kan läsa om skiftesreformerna och hur det var innan. Skiftesreformerna på 1700- och 1800-talen har lärt mig mycket om hur förfäderna hade det, men också gjort mig förundrad över hur de kunnat ha sin försörjning så opraktiskt ordnad. En gård kunde ha flera tiotal långsmala åkrar utspridda i byns vångar och blandade huller om buller med alla grannarnas åkerremsor. Alla blev totalt beroende av varandra och systemet hindrade all utveckling och förändring. Varför hade det blivit så? Hur kunde det fungera?

Läs också om: Skiftesreformernas förlorare