Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.
Undervisningsmaterial med filmer, infografik och quiz anpassat för kurser som samhällskunskap och internationella relationer.
Odla själv eller tipsa din NO-kollega om att det finns många goda anledningar att odla i skolan, exempelvis som en del i undervisning kring miljöfrågor och/eller matproduktion. I detta undervisningsmaterial beskrivs enkel teknik för att odla i klassrummet året om.
De första spåren av majsodling har forskarna funnit i Mexiko, och där har de också hittat 60 000-åriga pollenkorn efter vildmajs. Fram till 1492 då Columbus skepp nådde Amerika var majsen okänd i andra världsdelar...
Tomatens hemland är troligen Peru eller Mexiko. Kort efter Columbus ankomst till Amerika togs tomatfrön över till Europa där växten först användes som prydnadsväxt. År 1554 nämns tomater i en italiensk text. De kallas "pomi d'oro", det betyder guldäpplen. I Frankrike skulle de något senare kallas "pomme d'amour" - kärleksäpplen. Man ansåg nämligen att de var erotiskt stimulerande...
Potatisens hemland är bergstrakterna i Peru. Inkafolket åt potatis tillsammans med tomater, avocados, jordnötter, bönor och squash. I stort sett var kött överflödigt och faktiskt något som man kunde klara sig utan. Så väl varierad var den föda som kom från växtriket. Från bönor, jordnötter och avocado fick man protein. Vitamin A fick man genom att äta squash, tomater och avocado. Jordnötter och avocado innehåller också vitamin B. Vitamin C finns i tomater, peppar och potatis...
Vi kan lära oss mycket om äldre tiders användning av växter i vardagslivet. Idag köper vi färdiga kläder i alla möjliga färger. Många köper nytt flera gånger om året för att följa med i modet. Sjukvård finns över hela landet liksom apotek med vetenskapligt utprovade mediciner. Tandläkare botar snabbt den svåraste tandvärk, ingen behöver svälta, och i butikerna finns färsk frukt och grönsaker året om. Mycket som nu är lätt fixat kunde förr i tiden vara stora och ibland tidskrävande vardagsproblem, som måste lösas med det naturen gav. Växter användes inte bara till mat, utan också som läkemedel, till textilfärgning och mot ohyra...
Vad är tid? En osynlig linje som ritats upp under årmiljonerna - där händelser trätts upp på rad, som smultronen på ett grässtrå om sommaren? Riken har uppstått och fallit. Kungar och drottningar har visat sin styrka och dödlighet. Miljoner och åter miljoner människor har fötts: arbetat, ätit och älskat för att sedan förvandlas till mull och falla i glömska. Långt fram på denna oändliga tidslinje har du själv fötts, för att leva din tid. Du räknar din tid i år. Och du bryter ner åren i smådelar: månader, dagar, timmar, minuter och sekunder. Om någon frågar dig när du är född, vet du genast besked: år, månad, dag och kanske till och med klockslag. Och du vet att det en gång kommer att finnas ett datum för när din tid på jorden är över. Men själva tiden fortsätter ändå längs en linje som aldrig tar slut...
För 11 000 år sedan växte stora fält med vilt vete i flera områden öster om Medelhavet. Samlarna, som letade mat i områdena där, hade lärt sig att ta vara på vetet, men det gällde att vara på rätt plats vid rätt tid. Allt vildvete mognar inte samtidigt och vilt vete har den egenskapen att kornen faller till marken så snart plantan är mogen. Det är vetets sätt att skydda kornen tills de ska gro nästa år. I jorden är kornen skyddade både för den brännande solen och för djur. Om människorna kom en vecka för sent, kunde allt vete ha fallit av och det enda som fanns kvar var torra stjälkar. Vetet måste alltså skördas just när det var moget...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
Genomgång (61:19 min) där SO-läraren Micke Andersson berättar om råvaror och våra fyra viktigaste basnäringar: skogsbruk, jordbruk, fiske och bergsbruk.
Genomgång (8:46 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om basnäringarna jordbruk och fiske. Här ges exempel på produkter från dessa näringar. Presentationen omnämner också hur verksamheten inom dessa näringar påverkar miljön. Klippet riktar sig mot grundskolans senare del i ämnet geografi.
En genomgång (12:32 min) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om böndernas situation i Sverige under 1800-talet.
Reportage (2:27 min) där Ulla Rosén (professor i historia) berättar kortfattat om tre viktiga förändringar i 1800-talets jordbrukssamhälle. En förändrad äganderätt av jorden, flera skiftesreformer, och krav på nya transporter. Det är tre exempel på förändringar inom jordbruket under 1800-talet - en tid när jordbruket blev handelsvara och industri...
Artikel på Länsstyrelsen Skånes webbplats där du kan läsa om skiftesreformerna i Sverige. Redan innan de moderna skiftesreformerna genomfördes i Sverige var markerna i byarna indelade i olika ägosystem. Gemensamt för ägosystemen var att de olika gårdarnas ägor var starkt uppblandade med varandra...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om skördetröskans historia. Få uppfinningar har varit lika betydelsefulla för jordbruket som skördetröskan. Men från början var det få som trodde att dessa stora maskiner skulle passa i svenska förhållanden, där åkerlapparna var små och vattenhalten i spannmålet hög. Och kanske hade skördetröskan gjort ett betydligt senare intåg på våra åkrar om det inte hade varit för en skånsk godsägare med stort intresse för ny teknik...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om bondestebåldern i Norden. Under bondestenåldern blev människorna successivt mer bofasta. Detta påverkade inte minst hur de bodde och organiserade sig. Synen på perioden har på senare tid nyanserats sedan arkeologerna tagit del av nya genetiska och språkvetenskapliga studier...
Lektionsfilm (13:04 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om jordbruksrevolutionen och vad den förde med sig för mänskligheten..
I SVT:s Öppet arkiv hittar du en miniserie (i två delar) från 1993 om Rutger Mackleans tid och liv. Vid hovet levs ett liv i överflöd och prakt där fester och skådespel avlöser varandra. Adelns herrar och damer dansar, älskar, intrigerar och tävlar om kungens gunst. Men vid hemliga möten konspireras också mot hans liv. Till detta Stockholm kommer Rutger Macklean, adelsman och officer vars ambition är att göra karriär.
Faktatext på Svaneholms museums webbplats där du kan läsa om Rutger Macklean. Han föddes den 27 juli 1742 på herrgården Ström i Hjertrums socken i Bohuslän. Hans förfäder invandrade till Sverige på 1600-talet i samband med att Gustaf II Adolf grundade Göteborg...
Artikel i tidningen Populär Historia där Karin Hylander berättar om de svenska böndernas betydelse under 1700-talet och 1800-talet. "Freden, vaccinet och potäterna" skrev Esaias Tegnér. Men den förklaringen till hur den svenska allmogen blev ett modernt och välmående folk håller inte...
Artikel på släktforskarsajten Släkt och bygd där du kan läsa om några fattiga människors liv i en backstuga på 1800-talet. I våra dagar med jäkt och stress, bostadsproblem och allehanda andra bekymmer, kanske det inte skadar att ”stanna upp” en stund och höra hur våra förfäder hade det och hur de drog sig fram. Det fanns en tid då många - t.o.m. barnrika familjer - bodde i s k backstugor med en bostadsyta på 20 à 25 kvm och utan några som helst bekvämligheter - utan barnbidrag, bostadsbidrag eller andra sociala förmåner, vilka numera blivit helt vedertagna i samhället. Låt oss därför gå närmare ett sekel tillbaka i tiden och följa en familj i dess kamp för tillvaron...
Artikel på släktforskarsajten Släkt och bygd där du kan läsa om skiftesreformerna och hur det var innan. Skiftesreformerna på 1700- och 1800-talen har lärt mig mycket om hur förfäderna hade det, men också gjort mig förundrad över hur de kunnat ha sin försörjning så opraktiskt ordnad. En gård kunde ha flera tiotal långsmala åkrar utspridda i byns vångar och blandade huller om buller med alla grannarnas åkerremsor. Alla blev totalt beroende av varandra och systemet hindrade all utveckling och förändring. Varför hade det blivit så? Hur kunde det fungera?
Läs också om: Skiftesreformernas förlorare
Artikel i tidningen Släkthistoria där Therese Säfström berättar om skiftesreformerna. Med skiftena inleddes en ny landsbygdsepok i Sverige. Reformerna innebar ett kraftigt uppsving för jordbruket, men något annat gick förlorat – storbyn och den sociala gemenskapen försvann...
En film (7:49 min) av läraren Anders Blidberg som berättar om hur de svenska byarna på 1800-talet skiftades. Bönderna bytte marker med varandra och husen flyttade ut vilket skapade vår svenska landsbygd där gårdarna ligger utspridda istället för i samlade byar.
Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Avsnittet handlar om olika boendeformer och vad de innebär för individen samt sambanden mellan socioekonomisk bakgrund...
Jordbruksrevolutionen (ibland kallad den neolitiska revolutionen) inträffade under yngre stenåldern...
Bondestenåldern (yngre stenåldern) inleddes för omkring 12 000 år sedan då folk i Mellanöstern...
En flodkultur är en högkultur - en tidig civilisation - som uppstått kring ett flodsystem vars...
Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...
Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...
I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....
Skiftesreformerna var några svenska jordbruksreformer som genomfördes i omgångar - enskiftet,...
Kulturgeografi, eller samhällsgeografi som det ibland också kallas, är den ena av geografins båda...
Agrarkrisen (medeltidens stora jordbrukskris) var den nedgång som drabbade det europeiska...
Nyodling ägde rum i hela Europa under 1500-talet då befolkningssiffrorna hämtade sig efter...
Rutger Macklean (1742-1816) var ämbetsman, militär och pionjär inom skiftesrörelsen på godset...
Barnarbete var en normal företeelse i det förindustriella samhället. Barndomen var ingen lekålder,...
