M

Jordbruket förändras - bakgrund till den industriella revolutionen

I många tusen år var jordbruket grunden för människans tillvaro. Livet kretsade kring hemmet, byn och åkrarna. Den industriella revolutionen förändrade både jordbruket och världen. Det skedde under loppet av bara några generationer. Aldrig tidigare har människors villkor förändrats så snabbt på så kort tid och förändringen började i Storbritannien.
Bild:

Förändringarna och förbättringarna inom jordbruket i Storbritannien under 1700-talet är en viktig orsak till att den industriella revolutionen började där.

Grunden för ekonomin

I århundraden hade bönderna i Storbritannien tillsammans brukat de åkrar som låg runt deras by.

Åkrarna var inte inhägnade. Men även om bönderna arbetade tillsammans, så ägde de olika mycket av byns åkermark. Det fanns småbönder som bara ägde några mindre bitar av fälten runt byn, det fanns storbönder och till sist godsägare som ägde mer jord än alla byns bönder tillsammans.

En bonde kunde ha 7–8 små bitar åkerjord utspridda runt byn. Det gick åt mycket tid till att gå runt och sköta de olika små åkrarna.

Byn hade också ett gemensamt område som inte var uppodlat. Det var ofta mark med sand, buskar, och sten – eller kärrmark övervuxen med vass. På denna allmänning fick allas kor och får beta. Där byggde fattigfolk som inte ägde någon jord sina kojor.

Nya odlingsmetoder

Under 1700-talet växte folkmängden, särskilt i städerna. Det behövdes mer brödsäd, eftersom fler människor behövde mat.

Många storbönder var därför intresserade av nya metoder för att få fram större skördar. De upptäckte att sandjord kunde bli bättre om den blandades med lera. Kärr kunde dikas ut och bli ny åkerjord. Nya växtslag och nya djurraser började införas.

För att kunna pröva de nya odlingsmetoderna behövde byborna komma överens om att slå ihop sina små åkrar till större åkrar. Men de fattigaste bönderna, de som ägde lite mark, var ofta emot förändringarna eftersom de kostade pengar.

Så småningom drev godsägarna och storbönderna trots motståndet igenom att de små åkrarna skulle delas upp på ett nytt sätt. Var och en i byalaget skulle få sin del av jorden, men den skulle hänga ihop så att den bestod av en eller flera stora åkrar. Varje ägare skulle också ha inhägnader runt sina fält.

Fattiga förlorar sin jord

Allmänningen delades också upp för att bli åkermark. Där hade de allra fattigaste tidigare kunnat bo. Nu bodde de plötsligt på privat mark och blev tvungna att ge sig av – kanske för att bli arbetare på de stora godsen eller i någon stad.

De stora jordägarna såg till att få de bästa åkrarna när den nya uppdelningen gjordes. Den som bara haft en eller två bitar mark före uppdelningen fick ibland sin nya åker i kärrmark eller sandjord. Sådana åkrar gick inte att leva på. Dessutom hade småbönderna sällan råd att sätta upp inhägnader runt sina fält. Många tvingades därför sälja sin jord till de större gårdarna och försöka skaffa arbete på annat håll.

Uppdelningen av åkrarna ökade alltså skillnaderna mellan människor. De stora jordägarna fick ännu större ägor medan en stor grupp människor inte längre ägde någon jord alls.

Större skördar med nya metoder

På de gårdar som nu fått stora sammanhängande åkrar blev jordbruket effektivare. Redskapen förbättrades. Ålderdomliga plogar byttes mot plogar av järn som hästarna kunde dra. Man odlade också nya växtslag som gav bättre skördar. Nya raser av kor gav mer mjölk och förädlade raser av svin och får gav mer kött och ull.

De nya metoderna inom jordbruket ökade alltså skördarna. Detta gjorde det möjligt att få fram mat till alla dem som tvingats bege sig till städerna. Samtidigt gjorde de nya metoderna att det inte behövdes så många som arbetade i jordbruket längre. De som förlorade sina arbeten på landsbygden måste i stället bege sig till städerna och leta arbete där.

Hemindustrin

En viktig inkomstkälla på landsbygden var hemindustrin. Köpmän som kallades förläggare köpte in ull och lämnade den till folk som ville tjäna lite extra. Kvinnan i hemmet spann ull till garntrådar och mannen vävde tyg av garnet. Sedan kom förläggaren och lämnade ny ull, betalade de som spunnit och vävt, tog med sig tyget och sålde det.

De som arbetade i hemmen hade ofta egna spinnrockar och vävstolar. Förläggarna behövde därför inte betala för fabrikslokaler eller maskiner.

Men hemindustrin hade också nackdelar för de förläggare som ville få fram mer tyg och tjäna mer pengar. Om efterfrågan på tyg ökade var det svårt att öka tillverkningen. Det fanns inte hur många människor som helst på landsbygden. Under vår och höst krävde jordbruket dessutom att de som hade en bit jord måste arbeta där. Då stod många spinnrockar och vävstolar stilla. Spann och vävde gjorde man på den tid som inte gick att använda till något annat.

Det var också svårt att hålla samma kvalitet på garn och tyg. Alla de som spann och vävde ute i stugorna var inte lika duktiga.

Arbetet flyttas ut från hemmen

Den ojämna tillgången på tyg och arbetskraft gjorde att förläggarna ville ha bättre kontroll över tillverkningen. Därför började de organisera arbetet på ett nytt sätt. I stället för att var och en arbetade hemma samlades arbetarna i speciella byggnader, i fabriker, där arbetstiden kunde övervakas. Ingen skulle plötsligt kunna sluta spinna för att börja arbeta på sin åker.

Detta sätt att organisera arbetet var det första stora steget i den industriella revolutionen. Inom kort skulle en rad uppfinningar förändra sättet att arbeta ytterligare.

Den utveckling som började i Storbritannien skulle ske i land efter land. I Sverige började den industriella revolutionen på 1850-talet – hundra år senare än i Storbritannien.


Text: Kaj Hildingson

Tips!
1. Klicka i bilden och se bildspelet om den industriella revolutionen!

2. Läs mer om hur den industriella revolutionen förändrade världen i kapitlet ”Den industriella revolutionen” i SOL 4000 Levande historia 8.

Denna artikel är en bearbetning av ett avsnitt i kapitlet ”Den industriella revolutionen” i SOL 4000 Levande historia 8.

Fler historiska bildspel finns på lärarwebben till SOL 4000. Läs mer på www.nok.se

Uppgifter och frågor

Minns du?

  1. Varför var de som ägde lite mark ofta emot förändringar i jordbruket?
     
  2. Godsägarna drev igenom en stor förändring av hur byarnas åkrar skulle delas upp. Vilken?
     
  3. Ge några exempel som visar att jordbruket kunde framställa mer mat.
     
  4. Varför var hemindustrin en viktig inkomstkälla för många bönder?
     
  5. (a) Vad gjorde en förläggare? (b) Varför ville förläggarna samla sina arbetare under ett tak?

Fundera och analysera

  1. Förklara varför den nya uppdelningen av åkrarna ledde till att många måste flytta från sina hem.
     
  2. Förklara hur jordbruket kunde bli effektivare när åkrarna slogs samman.

Fler uppgifter till avsnittet hittar du i bildspelet (se ovan).


Publicerad: 26 januari 2018