Sverige har inte varit i krig sedan 1814 då Norge tvingades in i en mindre lyckad union med Sverige. Sedan dess har Sverige haft 200 år av obruten fred, vilket är ett världsrekord. Men att undvika krig och ha en balanserad neutralitetspolitik har inte alltid varit lätt, särskilt inte under 1900-talets världsomfattande ideologiska kraftmätningar, främst andra världskriget och kalla kriget.
I maj 2022 fattade riksdagen beslut om att ansöka om svenskt medlemskap i NATO.
[En ny och mer omfattande kategori om svensk säkerhetspolitik kommer snart upp på SO-rummet.]
LÄS MER: Svensk säkerhetspolitik
LÄS MER: Svenska flygvapnets historia
LÄS MER: Östersjön - fredens hav?
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som kan relateras till svensk neutralitetspolitik under 1900-talet och idag.
Ge dina elever en lärorik historisk upplevelse och ta dem med på en resa genom Sveriges historia.
Ett utbildningsmaterial i tre delar som bygger på MSB:s broschyr Om krisen eller kriget kommer.
Klockan 9.54 onsdagen den 28 oktober 1981 ringde telefonen på Marinstaben i Karlskrona. Fiskaren Ingvar Karlsson från Sturkö berättade att en ubåt gått på grund vid Hästholmen i Gåsefjärden. Området är militärt skyddsområde. När kommendörkapten Karl Andersson en halvtimme senare kom till platsen, kunde han konstatera att ubåten stod hårt på grundet. Den hade beteckningen U 137. Sovjetunionens röda flagga med hammaren och skäran var hissad i topp. Befälhavaren Anatolij Gusjtjin förklarade att han hade fått fel på instrumenten för navigation. Han var påtagligt generad. Ombord fanns 56 man. Av dem var 10 officerare. Hemmahamn var militärbasen Kaliningrad. Det fanns också annat ombord som kaptenen inte nämnde, skulle det senare visa sig...
Vid andra världskrigets utbrott förklarade sig Sverige neutralt. Neutraliteten sattes under kriget på svåra prov och vid flera tillfällen avvek Sverige från en strikt neutralitetslinje. Under tiden 1941-1942 gjordes stora eftergifter mot tyska krav. Under 1942-1943 svängde inställningen. Sverige sa då i större utsträckning nej till tyska krav och förde en politik som var mer till förmån för de allierade. De sista krigsåren intog Sverige en allt tydligare ställning för de allierade. Sverige lyckades dock genom hela kriget undvika att bli indraget i den världsomspännande konflikten...
Under våren och sommaren 1940 hade andra världskriget kommit kusligt nära Sveriges gränser. Alla grannländerna var redan indragna i kriget. På andra sidan Östersjön hade Finland nyligen besegrats av Sovjetunionen som dessutom hade lagt beslag på de baltiska staterna. Väster och söder om Sverige var både Norge och Danmark ockuperat av den tyska krigsmakten. Den svenska regeringen skulle under de följande krigsåren tvingas fatta många svåra politiska beslut för att hålla Sverige utanför kriget...
Redan under andra världskrigets inledande fas tvingades Sverige gå en svår balansgång för att behålla sin neutralitet. Den 30 november 1939 anfölls Finland av Sovjetunionen, och den 9 april 1940 attackerades både Danmark och Norge av den tyska krigsmakten. Kriget befann sig precis utanför Sveriges gränser...
Sverige var, liksom Danmark och Norge, neutralt under första världskriget. Finland tillhörde Tsarryssland sedan 1809. Detta innebar att Sverige hade en landgräns mot Ryssland som var en av de krigförande stormakterna i det stora kriget. Men Sveriges neutralitet var inte självklar enligt många politiker och andra inflytelserika personer...
Omvärlden är i ständig och ofta snabb förändring. Svensk säkerhet påverkas av både händelser i vårt närområde och av händelser som inträffar långt borta. Sannolikheten att Sverige ska drabbas av en militär invasion är idag mycket liten. Men samtidigt som det militära hotet har minskat i styrka, har andra ökat...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?
I årets sista podd fortsätter Julia, Mattias och Kristoffer serien om 1900-talet. Nu om 1940-talet. De pratar om andra världskriget, division Engelbrecht, ransoneringskuponger, beredskapsmusik, Ingrid Bergman och ekonomisk tillväxt.
Artikel i tidningen Släkthistoria där du kan läsa om beredskapstiden. Andra världskriget berörde alla svenskar. Om dina förfäder inte var inkallade till krigsmakten så kanske de fick rycka in i jordbruket. För sjömän i handelsflottan blev resorna bland minfält livsfarliga. Och varje husmor fick klippa ransoneringskuponger för att kunna köpa mat...
En filmserie från MSB där showartisten Christoffer från Torsby bestämmer sig för att ta reda på hur Sveriges beredskap fungerar och vilken roll han själv har i den. Filmerna finns textade på lätt svenska och engelska samt teckenspråkstolkade och syntolkade.
Artikel i tidningen Populär historia där Dick Harrison berättar om midsommarkrisen. I juni 1941 krävde Nazityskland att få sända en stor truppstyrka, Engelbrechtdivisionen, med tåg genom neutrala Sverige. Detta ledde till kris i den svenska samlingsregeringen där åsikterna gick vitt isär. Hur skulle statsminister Per Albin Hansson hantera saken?
På SR:s webbplats kan du lyssna på ett radioprogram (50 min) om lejdtrafiken och om Sveriges möjlighet att bedriva handel under andra världskriget. Sverige var avskuret västerut. Men genom avtal med de krigförande länderna fick svenska handelsfartyg tillstånd att passera blockadlinjen i Nordsjön genom den s k lejdtrafiken till och från Göteborg. Antalet tillåtna fartyg i lejdtrafiken var begränsat och de skulle följa bestämda rutter...
Artikel på Försvarsmaktens webbplats där du kan läsa om värnplikten i Sverige från 1901 till 2010.
Avsnitt (65 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om hur Sverige skulle drabbas om det skulle bli krig. Försvaret rustar upp, värnplikten är tillbaka och nyss fick alla i Sverige information om vad vi ska göra om kriget kommer. Vad är det som händer?
Avsnitt (77 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om ubåtshotet. Den svenska kusten är lång, 270 mil närmare bestämt. Perfekt för fiske och transporter men bland skärgårdarna är det också lätt att köra vilse, eller gömma sig...
Avsnitt (75 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om det svenska kärnvapenprogrammet. I slutet av andra världskriget presenterades ett nytt vapen för omvärlden; atombomben. Det skulle ändra förutsättningarna för framtida krig men också vara en av hörnstenarna i den efterföljande kapprustningen mellan USA och dåvarande Sovjetunionen...
LÄS MER: Svenska kärnvapen?
Avsnitt (74 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om Baltutlämningen. Den 25 januari 1946 utlämnades 146 baltiska soldater till Sovjetunionen. I sista stund begick en lettisk löjtnant självmord på kajen i Trelleborg och en annan lettisk soldat försökte ta livet av sig men misslyckades...
Avsnitt (80 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om andra världskriget - tysktågen, neutraliteten och Nordkalotten. Vid andra världskrigets krigsutbrott 1939 så förklarade sig Sverige neutralt. Mindre än ett år efter krigsutbrottet så rullade svenska tåg fulla med tyska soldater över svenskt territorium. Permittenttrafiken, som den kom att kallas var bara en i raden av eftergifter som Sverige gjorde till Aldolf Hitlers Tyskland...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Finlandsrörelsen under vinterkriget. På drygt ett år samlade svenskarna in 490 miljoner kronor – mer än den finländska statsbudgeten – till grannlandet...
Genomgång (23:34 min) av SO-läraren Andreas Krenz som berättar om svensk neutralitet och relationen till NATO ur ett historiskt och nutida perspektiv.
Artikel i tidningen Expressen om operation Polarräv. Flyganfall mot storstäderna, fallskärmsstyrkor mot Östersund, stridsvagnar mot Sundsvall och två tyska divisioner mot Värmland. Så planerade Adolf Hitlers generaler att invadera Sverige under andra världskriget. Sverige saknar "existensberättigande", slog nazitoppen Joseph Goebbels fast för exakt 70 år sedan...
Artikel i tidningen Expressen om Hitlers invasion av Danmark och Norge samt dess följder för Sverige. Förrädaren möter tyrannen - och de bestämmer Norges onda öde. Vidkun Quisling möter Adolf Hitler i nazisternas rikskansli i Berlin den 14 december 1939. Attacken kommer den 9 april året efter. I Danmark marscherar Hitlers soldater utan att möta motstånd. Vi kunde ha blivit führerns nästa offer. Tre gånger under andra världskriget sätter führern trupper i beredskap för invasion av Sverige. Priset vi får betala för att slippa krigets fasor är tyska soldater på våra järnvägar och andra eftergifter...
"Lär om kärnvapen" är en webbsida som drivs av Svenska Läkare mot Kärnvapen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Här hittar du massor av fakta om kärnvapen och dess roll inom internationell säkerhetspolitik. Utöver texterna som presenteras på webbsidan kan du dessutom ladda ned en fördjupning i pdf-format för varje avsnitt. Materialet i den här ingången är indelat i följande avsnitt: "Sverige och kärnvapen", "NATO och kärnvapen", "Iran och kärnvapen", "Nordkorea och kärnvapen", "IAEA - en internationell vakthund", "Kärnvapenterrorism" samt "Nya kärnvapendoktriner".
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
Sverige gick en svår balansgång under andra världskriget men lyckades förbli neutralt och undvika kriget.
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Här hittar du material som kan relateras till den svenska riksdagens och regeringens historia från...
NATO (North Atlantic Treaty Organization), Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen, är en...
Midsommarkrisen var ett mycket allvarlig politiskt läge under andra världskriget då den svenska...
Malmexporten till Tyskland var en av samlingsregeringens mest kritiserade åtgärder under andra...
Permittenttrafiken påbörjades sommaren 1940 då tyska soldater på permission tilläts passera genom...
De nordiska länderna kom under efterkrigstiden att anpassa sin utrikespolitik efter det rådande...
Baltutlämningen handlade om återförandet av baltiska soldater från Sverige till Sovjetunionen 1946...
Bondetåget är en av de mest omtalade demonstrationerna i Sveriges moderna historia, orsakad av...
Sverige fick ett självständigt flygvapen 1926 som en följd av 1925 års försvarsbeslut (se rutan...
Lejdtrafiken innebar att svenska fartyg under andra världskriget kunde trafikera internationellt...
U 137 var en sovjetisk ubåt som gick på grund i en militärt känslig del av Karlskrona skärgård 1981...
Ålandsfrågan var under 1900-talet ett återkommande problem i svensk utrikespolitik, framför allt i...
