Antikens Aten

Lästid 9 minuter

Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...

+ Läs mer

Lästid 16 minuter

I antikens Aten var gymnasiet mer än en plats för idrott. Här tränade fria män sina kroppar genom löpning, hopp, kast och brottning, men de umgicks också, diskuterade idéer och följde med i stadens nyheter. Idrott, bad och samtal hörde ihop och sågs som en viktig del av både kroppens och själens utveckling i det grekiska samhället...

+ Läs mer

Lästid 11 minuter

I antikens Aten var slaveriet en självklar del av samhället. Nästan hälften av invånarna var slavar och saknade rättigheter, medan en liten grupp fria män styrde staten. Slavarna arbetade överallt – i hemmen, i hamnen, i gruvor och åt staten – och deras arbete gjorde det möjligt för de fria medborgarna att ägna sig åt politik och filosofi. Atens demokrati hade inte varit möjlig utan slaveriet. Den berömda atenska demokratin hade alltså även en mörk sida...

+ Läs mer

Lästid 8 minuter

Hur bodde människorna i Aten på 400- och 300-talen f.Kr? Ja, det beror verkligen på vilka människor man talar om. Bondefamiljerna bodde ofta i små, runda hyddor av flätverk och lera. De fattigaste levde i bergshålor. Andra bodde i riktiga hus, men de var mycket enkla. I regel hade dessa hus en våning med två eller tre små rum. Ibland hade de en övervåning med ett eller två rum. En trätrappa utanpå huset ledde dit. Det hände att vindsvåningen hyrdes ut till bostadslösa eller till utlänningar som ville ha en bostad i staden...

+ Läs mer

Lästid 7 minuter

I antikens Grekland var både födseln och döden omgivna av tydliga ritualer. Familjer ville ofta ha få barn, men en son ansågs särskilt viktig för att föra arvet vidare och ta ansvar för föräldrarna. Vid livets början markerades barnets ankomst med skyddande tecken, rening och namngivning. Och vid livets slut följde tvättning, gåvor, liktåg och begravning eller bål samt återkommande minnesdagar...

+ Läs mer

Lästid 12 minuter

I antikens Grekland handlade äktenskap mer om familj och plikt än om romantisk kärlek. Målet var att få barn, särskilt en son som kunde föra släkten vidare och ta ansvar för föräldrarna. Samtidigt levde män och kvinnor i stor utsträckning åtskilda i samhället, vilket gjorde det svårt att ens lära känna varandra före giftermålet. Texten förklarar också hur partner valdes, hur förlovning och bröllop gick till, vilka regler som gällde vid skilsmässa och varför kvinnors liv ofta blev starkt begränsat i det mansdominerade grekiska samhället...

+ Läs mer

Lästid 9 minuter

I antikens Aten gick många pojkar i skolan från sju års ålder, även om det är oklart om det fanns skolplikt. Undervisningen skedde oftast hemma hos läraren och betalades av pojkens familj. Därför fick rika barn ofta en längre och mer omfattande skolgång än fattiga barn. Skoldagen började i soluppgången och disciplinen var sträng. Pojkarna tränade sig i de ämnen som ansågs viktiga för en fri man: läsning, skrivning, musik och gymnastik. När pojken blev 18 började en ny fas med militär träning, och senare fick han även tillgång till gymnasier där idrott blandades med studier i politik och filosofi. Flickor fick i regel bara sin undervisning i hemmet...

+ Läs mer

Lästid 5 minuter

Sapfo är en av de mest kända lyrikerna från antikens Grekland. Hon är samtidigt den första kända kvinnliga poeten i världshistorien, kanske mest berömd för sina kärleksdikter. Trots sparsam information om henne har några av hennes verk överlevt tidens tand. Sapfo levde i en tid då männen styrde både hemmet och samhället. Men hon kunde genom sitt författarskap nå utanför de sociala barriärer som hindrade kvinnor från att komma till tals i offentligheten...

+ Läs mer

Lästid 8 minuter

Det antika samhället var starkt militaristiskt och den manliga krigaren framstod som ett ideal. Därigenom ansågs pojkar ha ett större värde än flickor. Kvinnorna var till stora delar utestängda från det offentliga livet i antikens Grekland. De atenska kvinnornas främsta uppgift, oavsett social status, var att ta hand om hemmet och att föda barn. Vanligtvis giftes flickorna bort tidigt i tonåren och förväntades därefter föda barn, helst pojkar. I antikens Rom skiljde sig kvinnornas roll i samhället mot hur det såg ut i Grekland. Även om de romerska kvinnorna saknade makt och inflytande ansågs det rätt att kvinnorna deltog i det sociala livet, vistades ute och deltog i samtalen med männen. Men kvinnorna i Rom var liksom de grekiska kvinnorna underställda sina män som även var deras förmyndare...

+ Läs mer

Lästid 15 minuter

Sedan den mykenska civilisationen gått under omkring 1200 f.Kr kastades Grekland in i vad som kallats "den mörka tidsåldern". De flesta greker var fattiga och levde på att sköta får och getter. De grekiska samhällena styrdes av lokala krigsherrar, som motsatte sig alla tankar på en central makt. Efter flera hundra år började små samhällen slå sig samman till större. På 900-talet hade den grekiska världen delats upp i ett antal stadsstater...

+ Läs mer

Lästid 12 minuter

Den atenska demokratin var något unikt för sin tid och byggde på medborgarnas direkta deltagande. Endast en mindre del av Atens befolkning räknades som medborgare. Kvinnor och slavar var helt uteslutna från medborgarskap. Grundprinciperna var att det skulle råda politisk jämlikhet bland de fria männen och att alla skulle vara med. Viktigt var att man som medborgare skulle ha makt över andra samtidigt som man själv kunde bli styrd...

+ Läs mer

Lästid 5 minuter

Genom historien och i skilda delar av världen har medborgarskapet haft olika innebörder. Men att det rör sig om ett samspel mellan rättigheter och skyldigheter gäller såväl för dagens moderna medborgarskap som för antikens grekiska stadsstater. Vi kan därför med det slitna uttrtycket ”redan de gamla grekerna . . .” ta vår avstamp där för uppemot 3 000 år sedan...

+ Läs mer

Lästid 14 minuter

Låter det konstigt att låta ruva tjugo ägg för att reda på hur en kyckling utvecklas? Det tyckte i alla fall inte den grekiske vetenskapsmannen Aristoteles (384-322 f.Kr). Genom att öppna ett ägg varje dag kunde han steg för steg beskriva hur en kyckling utvecklades. Experimentet är typiskt för Aristoteles sätt att arbeta - observera, systematisera och dra slutsatser. Aristoteles var nyfiken på nästan allt och gjorde insatser på de flesta vetenskapliga områden utom matematik. Han grundade också logiken, den metod som visar om en slutledning är korrekt eller inte. Så stort var Aristoteles anseende att nästan ingen vågade utmana hans åsikter på hundratals år...

+ Läs mer