Tagg om antikens Aten
Bild:
Borgklippan Akropolis med templet Parthenon (till höger).

Antikens Aten

I antikens Grekland var Aten den största stadsstaten. Aten låg på halvön Attika i södra Grekland (se karta).

Landskapet kring Aten passar inte så bra för spannmålsodling eftersom det är väldigt bergigt. Istället odlade man mycket vindruvor och oliver som trivdes bra längs de soliga sluttningarna runt staden. Därför kunde atenarna exportera vin och olivolja över hela Medelhavsområdet. Handel och sjöfart utgjorde viktiga näringsgrenar i antikens Aten.

Grekerna - och inte minst atenarna - koloniserade dessutom stora områden runt Medelhavet vilket bidrog till att sprida den grekiska kulturen i regionen. Detta var en tid då grekerna kom närmare varandra, och vad man idag skulle kalla en nationalistisk känsla växte fram. Trots att stadsstaterna fortfarande var mycket självständiga kom folk att inse att de delade samma kultur, historia, språk, religion och även spel.

Under 500-talet började dåtidens supermakt Persien expandera västerut. Många av de grekiska bosättarna i Mindre Asien (nutidens Turkiet) tvingades fly medan andra valde att emigrera. Många flyttade till de grekiska kolonierna i södra Italien, men de flesta kom till det grekiska fastlandet. En stor del av dessa människor anlände till Aten vars folkmängd ökade i snabb takt under perioden. Staden fick nu rollen som ett viktigt politiskt och ekonomiskt centrum i Grekland. Aten började därmed konkurrera med andra viktiga stadsstater som Korint, Megara and Egina om inflytande och makt.

År 499 utbröt ett uppror bland de grekiska stadsstaterna i Jonien (vid Mindre Asiens västkust) mot det persiska styret. Flera grekiska stadsstater med Aten i spetsen understödde det joniska upproret och skickade militär hjälp. Därmed inleddes en lång period av krig mot det persiska riket som till sist slutade med grekisk seger. Aten, som vid sidan av Sparta, hade bidragit mest till kriget, stod nu mäktigare än någonsin och kontrollerade det Egeiska havet med sin mäktiga flotta.

Men det är inte bara atenarnas insatser i perserkrigen som hamnat i eftervärldens historieböcker. I Aten hade man omkring år 500 f.Kr kommit på ett nytt sätt att styra sin stat. De kallade detta styrelseskick för demokrati. Grekiskans ord demos betyder folk och kratein betyder härska. Demokrati betyder alltså att ”folket härskar”. Men det var inte alla som fick vara med och bestämma.

Atenarna samlades 40 gånger varje år till folkförsamling på kullen Pnyx. Alla fria män över 20 år hade rätt att vara med. Det var folkförsamlingen som fattade alla viktiga beslut. Man kan jämföra denna församling med vår tids riksdag. I folkförsamlingen rådde direkt demokrati och beslut fattades genom handuppräckning där majoriteten vann.

Men det var nog inte så lätt att föra fram sina åsikter inför alla människor och rösta om beslut, för det fanns plats för 18 000 atenare som kunde sitta på sluttningarna och lyssna. För att lyckas i politiken var man tvungen att ha bra självförtroende, stark röst och lätt för att tala, men också kunna inspirera, argumentera och övertyga en stor publik. Det var därutöver andra stora brister i denna demokrati eftersom varken kvinnor eller slavar inte fick delta i folkförsamlingen. 

Till att leda arbetet i folkförsamlingen utsågs regelbundet ett råd på 500 man genom lottning. Femtio av rådsmedlemmarna tjänstgjorde åt gången för en tiondel av året. De femtio rådsmedlemmarna utgjorde en slags regering. Eftersom Aten bara hade omkring 40 000 manliga medborgare över 20 år, var utsikterna goda för var och en att någon gång få vara med i regeringen.

Varje år utsågs också ett antal ämbetsmän. De skulle exempelvis driva in skatter och ordna idrottstävlingar.

Strategerna kunde väljas om år efter år. Från början var de militära befälhavare, men fick så småningom stor makt även i andra frågor. Atens soldater utsågs också bland de fria medborgarna. Ena året kunde man vara general och nästa år vanlig soldat.

För att förhindra ett tyrannvälde kunde befolkningen landsförvisa mindre omtyckta politiker i tio år. En gång om året röstade man därför om vilka politiker som skulle utvisas. Det krävdes 6 000 röster för att en politiker skulle tvingas i landsflykt.

Under storhetstiden på 400-talet f.Kr hade Aten omkring 315 000 invånare. 115 000 av dem var slavar som till största delen arbetade i gruvor och stenbrott. Det hände ibland att en manlig atenare gifte sig med en slavinna. Sönerna till ett sådant par kunde emellertid inte bli medborgare. Slavarna fanns inom många yrkeskategorier, bland annat inom poliskåren där ca 300 slavar arbetade. Men slavarna hade inte samma skydd i lagen som de fria. Våldtäkt mot slavinnor betraktades till exempel som ett lindrigt brott med endast låga böter som följd.

Flickorna behandlades sämre än pojkarna. I antikens Aten skulle kvinnan främst fungera som barnaföderska, mamma och tjänarinna. Allra värst måste det ha varit för de kvinnliga slavarna.

Efter kriget mot perserna, som slutade 479 f.Kr, blev Aten den mäktigaste stadsstaten i Grekland. Detta berodde framförallt på att det var Atens flotta (med allierade) som hade besegrat den persiska vid Salamis 480 f.Kr. Atens flotta hade därefter herraväldet i Egiska havet. Hotet från perserna levde dock kvar och Aten krävde därför tribut (skatt) från många andra stadsstater i Grekland för att kunna bibehålla en stark flotta och armé.  Läs mer >

I takt med att pengarna pumpades in i Atens ekonomi växte staden under 400-talet f.Kr till ett blomstrande kulturellt och ekonomiskt centrum. Hit kom handelsmän, vetenskapsmän, filosofer och andra konstnärer från när och fjärran. Sofokles skrev dramer om gudarnas makt och de religiösa känslorna avbildades i konsten. Samtidigt blev Aten filosofins huvudstad med kända namn som Sokrates, Platon och Aristoteles. Palats och tempel byggdes runt om i hela staden, och uppe på Akropolis byggdes Parthenon som blev de grekiska templens krona.

År 431 f.Kr började det peloponnesiska kriget som utkämpades mellan, å ena sidan Aten och dess allierade, mot Sparta och en rad andra stadsstater som ville få slut på Atens långa dominans. Krigen - som var en serie sammanhängande konflikter - varade mellan 431 och 404 f.Kr och vanns till slut av Sparta. Aten förlorade därefter sin dominerande ställning i Grekland.

Längre fram kom Aten under romerskt herravälde, men under hela antiken var Aten en betydande lärdoms- och konststad.
 

Text: Robert de Vries (red.) och Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare

Här nedan hittar du material som handlar om antikens Aten.

Uppdaterad: 
05 november 2018
Publicerad: 
02 november 2018

Annons

Podcast om Antikens Aten

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-10-14

I fokus första avsnitt handlar om atensk demokrati. Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad ordet demokrati betyder och hur den atenska demokratin fungerade. Var det verkligen demokrati i antikens Aten?

Länkar om Antikens Aten

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om antikens Sparta. Spartas soldater var fruktade över hela den antika världen. De var kända för att aldrig dra sig tillbaka från slagfältet. Pojkar fostrades till soldater redan från sju års ålder och hela samhället var inriktat på att rusta sina medborgare för krig...

Spara som favorit
          

Genomgång (12:30 min) av SO-läraren Håkan som fortsätter berätta om antikens Grekland. Här med fokus på Atens demokrati, Peloponnesiska kriget och Alexander den store.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:32 min) av SO-läraren Håkan som ger en kort översikt av antikens Fenicien, Grekland och Persien.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:09 min) där SO-Sture berättar om stadstaten Aten på ett lättförståeligt sätt. Här berörs begreppen: stadsstat, koloni och handel.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:42 min) där SO-Sture berättar förenklat och lättförståeligt om perserkrigen. Här berörs slaget vid Marathon, slaget vid Thermopyle och slaget vid Salamis.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (2:39 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar lite om kvinnornas utsatta situation i antikens Grekland.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (3:57 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om Atens storhetstid - perserkrigen, Perikles och Atens undergång i samband med det långa kriget mot Sparta.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (6:13 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om antikens Grekland med fokus på Aten.

Spara som favorit
          

Lättfattad genomgång (14:27 min) där SO-läraren Johanna Rexgård berättar om antikens Grekland. Här berörs bl.a. den minoiska kulturen, Homeros, grekernas kolonisation runt Medelhavet, Atens demokrati, kvinnorna, Sparta, gemensam kultur, idrotten, perserkrigen, Atens storhetstid samt Alexander den store.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:32 min) om det antika Grekland. Här berättas bl.a. om Atens demokrati, slaveriet, män-kvinnor, filosofi och vetenskap. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran". 

Spara som favorit
          

Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (15 min) där gymnasieläraren Henrik Tröst berättar om antikens Grekland. I filmen får du bl.a. veta hur demokratin utvecklades i Aten.

Spara som favorit
          

Prezi-baserad föreläsning (25:01 min) där SO-läraren Patrik föreläser om antikens Grekland och dess politiska historia.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (13:32 min) där det berättas om antikens Grekland ur olika perspektiv.

Spara som favorit
          

Power-point-baserad föreläsning (13:33 min) där du kan lära dig en del om antikens Grekland.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (5:50 min) av läraren Peter Zier som berättar kortfattat om demokratins uppkomst i antikens Grekland.

Spara som favorit
          

Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (11:16 min) där läraren Anders Brogren går igenom antikens Grekland ur olika perspektiv. Här berättas om kännetecken för antikens Grekland, ekonomi och handel, politik och stadsstater, Atens befolkning, Atens demokrati, etc.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om slaveriet i antikens Aten. Aten var den folkrikaste stadsstaten i det antika Grekland, varför det är logiskt att Aten även hade den största slavbefolkningen i landet...

Spara som favorit
          

Faktatext där du kan läsa kortfattat om Atens storhetstid ur ett idéhistoriskt perspektiv. Texten är är skriven av fil. dr. Ralf Wadenström och ingår i ett utbildningsmaterial för högskoleelever om "Myter och historia" där Europas mytologiska och filosofihistoriska arv behandlas ur ett idé- och begreppshistoriskt perspektiv.

Spara som favorit
          

På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program (ca 25 min) ur Vetenskapsradion Historia som bl.a. handlar om det avgörande slaget vid Thermoplye där en liten grekisk truppstyrka bestående av 300 spartaner och några tusen greker lyckades stoppa en enormt överlägsen persisk armé. Under det andra perserkriget, tio år efter slaget vid Marathon, kämpade grekerna vid Thermoplyae, Salamis och Plataea för sin frihet - en kamp som hade kunnat gå helt annorlunda, och i så fall omskapat Europas historia. Antikvetaren Allan Klynne och programledaren Tobias Svanelid guidar runt på de antika slagfälten. Programmet går att ladda ner (22 MB).

Spara som favorit
          

Radioprogram i P1 (ca 25 min) som handlar om det mytomspunna slaget vid Marathon som utkämpades för 2500 år sedan mellan det mäktiga persiska imperiet och statsstaten Aten. Vetenskapsradion Historia tar med antikvetaren Allan Klynne till platsen för att ta reda på vad som egentligen hände - och vem som faktiskt sprang det allra första Marathonloppet... Programledare är Tobias Svanelid. Programmet går att ladda ner (22 MB).

Spara som favorit

Sidor