Manhattanprojektet sysselsatte som mest 130 000 människor och kostade omkring 2,2 miljarder dollar fram till krigsslutet.
1945 fanns tre atombomber klara i Los Alamos i New Mexico, där kärnvapnen tillverkades. Bomberna var slutprodukten av ett flera år långt forskningsprojekt som engagerat många av tidens främsta fysiker.
Den 16 juli 1945 klockan 05.30 utfördes det första kärnvapenprovet någonsin då en av de tre framtagna atombomberna sprängdes i ett ökenområde i New Mexico i västra USA. Bomben lyste upp himlen på 45 mils avstånd. Det 30 meter höga torn på vilket bomben hade vilat förångades. Vid explosionen steg en vit rökpelare upp till 12 000 meters höjd. Överallt i sydvästra USA talade man om den kraftiga åsksmällen. Myndigheterna skickade ut ett meddelande till pressen att det var ett ammunitionsförråd som hade exploderat och orsakat ljusskenet och den kraftiga tryckvågen.
Resultatet av provsprängningen överträffade alla förväntningar. Den vetenskapliga ledaren för Manhattanprojektet, Robert Oppenheimer, citerade en hinduisk skrift ”Nu har jag blivit döden, världars förstörelse.”
Sommaren 1945 drabbades flera av de inblandade fysikerna av moraliska tvivel kring det framtagna massförstörelsevapnet när de förstod att det besegrade Tyskland aldrig hade haft ett aktivt kärnvapenprogram och att det nya vapnet skulle användas mot Japan. De hade arbetat på att få fram en atombomb som skulle försvara västvärlden mot Hitlers Tyskland, inte att tvinga en motståndare som nästan var slagen att kapitulera. Men arbetet fortsatte.
Den 6 och 9 augusti 1945 släpptes de övriga två atombomberna – "Little Boy" och "Fat Man" – över städerna Hiroshima respektive Nagasaki. Strax därefter kapitulerade Japan.
När öknen förvandlades till glasKlockan 05.30 på morgonen den 16 juli 1945 detonerade världens första kärnladdning i öknen i New Mexico. Provet hade kodnamnet Trinity och var kulmen på flera års hemligt arbete inom Manhattanprojektet. Explosionen var så kraftig att svampmolnet steg nästan 12 kilometer upp i luften och ljusskenet kunde ses på omkring 45 mils avstånd. Sand och annat material nära explosionsplatsen smälte av den enorma hettan och bildade ett grönaktigt, glasliknande material som senare fick namnet trinitit. Men provsprängningen var inte bara ett vetenskapligt experiment långt ute i en folktom öken. Människor bodde i områdena runt och i vindriktningen från testplatsen, och de hade inte varnats för vad som skulle hända. När explosionen väckte människor och det starka ljusskenet syntes över stora delar av New Mexico hölls den verkliga orsaken fortfarande hemlig. Radioaktivt nedfall spreds dessutom utanför försöksområdet. Trinityprovet visade att den nya typen av plutoniumbomb fungerade. Mindre än en månad senare, den 9 augusti, användes en bomb byggd enligt samma grundprincip över den japanska staden Nagasaki. Provsprängningen i New Mexico blev därför inte bara slutpunkten för Manhattanprojektets forskning och utveckling. Den markerade också början på atomåldern, då kärnvapen fick stor betydelse för världspolitiken och synen på framtida krig.
|
M LÄS MER: Atombombningen av Hiroshima och Nagasaki
M LÄS MER: Bombningen av Hiroshima
M LÄS MER: Atombomben över Nagasaki skulle tvinga Japan att kapitulera
M LÄS MER: Robert Oppenheimer – atombombens fader
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Antony Beevor, Andra världskriget, Historiska Media, 2012
H.P. Willmott m.fl., Andra världskriget, Bonnier Fakta, 2012
Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander, Katastrofernas århundrade – historiska och verkningshistoriska perspektiv, Studentlitteratur AB, 2009
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
