Tagg om datorns historia
Bild:
ENIAC, världens första dator, var extremt stor. Bild från 1946.

Datorns historia

Världens första elektroniska datamaskin var ENIAC (Electronic Numerical Integrator and Calculator). Datorn Eniac konstruerades i USA under andra världskriget. Datorn var 30 meter lång, 3 meter hög och 1 meter bred.

Eniac innehöll 17 468 elektronrör (den typ av glödlampsliknande rör som länge fanns i radioapparater och ännu längre i TV-apparater), 70 000 motstånd och 100 000 kondensatorer.

I dåtidens ögon hade Eniac en imponerande kapacitet, men jämfört med dagens datorer var den oerhört slö. Kapaciteten var inte större än vad om idag finns i enklare miniräknare.

Den första serietillverkade datamaskinen framställdes av det amerikanska företaget IBM på 1950-talet.

Redan 1960 kom den andra datorgenerationen. Dessa var utrustade med transistorer i stället för rör och hade mycket större kapacitet än sina föregångare.

1954 togs den första svenskbyggda datamaskinen BESK i bruk. En tid var den världens snabbaste dator. Om en människa behövde 4,4 dagar för att lösa en ekvation klarade BESK av denna uppgift på en minut. När BESK stod klar, konstaterade Matematiknämnden att nu var ”Sveriges räknekapacitet täckt för överskådlig framtid”.

Begreppet persondator myntades först 1981 när IBM introducerade IBM Personal Computer i en mycket påkostad reklamkampanj med Charlie Chaplin i huvudrollen.

Dagens snabbaste datorer kan utföra flera hundra miljoner operationer i sekunden, under förutsättning att det gäller många enkla operationer, som t.ex. att flytta en enda siffra i ett tal till ett annat ställe i talet. En uträkning som tar 200 år på en miniräknare kan en superdator klara av på mindre än en sekund.

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare

Här hittar du material som handlar om datorns historia.

Uppdaterad: 
24 april 2017
Publicerad: 
14 mars 2011

Annons

Länkar om Datorns historia

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om knäckandet av koder under andra världskriget. Knäckandet av Enigmakoden sägs ofta ha förkortat andra världskriget med två år. Men var den verkligen så viktig? Signalspaningsanalytiker Fredrik Wallin har granskat de olika makternas kryptosystem och hur de påverkade krigsförloppet...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Fokus där det berättas kortfattat om internets historia från 1945 till 2008.

Spara som favorit
          

På Tekniska museets hemsida hittar du ett avsnitt som handlar om kommunikationsteknikens utveckling genom historien. 

Spara som favorit
          

Tekniska museets temasidor om IT- och datahistoria. Hur arbetade man med de första datorerna? På vilka sätt förändrades folks arbetsvillkor när datorer började användas på arbetsplatserna runt omkring i Sverige?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om datorns historia. Nu revideras historien om de första datorerna. Teorierna och vetenskapsmännen tonas ner. Ingenjörerna och tekniken lyfts fram...

Spara som favorit