© 2026 SO-rummet.se
ENIAC var den första programmerbara elektroniska datorn för allmänna beräkningar (Electronic Numerical Integrator and Computer). ENIAC konstruerades i USA under andra världskriget och var 30 meter lång, 3 meter hög och 1 meter bred. Den var alltså mycket stor och fyllde ett helt rum.
ENIAC innehöll över 17 000 elektronrör (den typ av glödlampsliknande rör som länge fanns i radioapparater och senare även i tv-apparater), 70 000 motstånd och 10 000 kondensatorer.
I dåtidens ögon hade ENIAC en imponerande kapacitet, men jämfört med dagens datorer var den extremt långsam. Kapaciteten var inte större än vad som idag finns i enklare miniräknare.
De första datorerna var stora, dyra och svåra att använda. De byggdes ofta för särskilda uppgifter, till exempel militära beräkningar eller forskning. Med tiden ersattes elektronrören av transistorer och senare av mycket små kretsar. Det gjorde att datorerna blev mindre, snabbare, billigare och mer användbara för fler människor.
Den första serietillverkade datamaskinen var IBM 650, som presenterades 1953 av det amerikanska företaget IBM.
1954 togs den första svenskbyggda elektroniska datorn BESK i bruk. En kort tid var den världens snabbaste dator. Om en människa behövde 4,4 dagar för att lösa en ekvation klarade BESK av denna uppgift på en minut. När BESK stod klar, konstaterade Matematikmaskinnämnden att nu var "Sveriges räknekapacitet täckt för överskådlig framtid".
Redan omkring 1960 kom den andra datorgenerationen. Datorerna i den generationen var utrustade med transistorer istället för elektronrör och hade mycket större kapacitet än sina föregångare.
Begreppet persondator myntades först 1981 när IBM introducerade IBM Personal Computer i en mycket påkostad reklamkampanj med Charlie Chaplin i huvudrollen.
När persondatorn slog igenom förändrades datorns roll i samhället. Datorer fanns inte längre bara hos myndigheter, universitet och stora företag, utan började också användas på kontor, i skolor och så småningom i hemmen. Det blev ett viktigt steg mot det digitala samhälle vi lever i idag.
Dagens snabbaste superdatorer kan utföra enormt många beräkningar varje sekund. De mäts ofta i exaflops, vilket betyder miljarder miljarder beräkningar per sekund. Uppgifter som skulle ta mycket lång tid för en vanlig dator eller miniräknare kan en superdator ibland lösa på mycket kort tid.
Datorns historia är ett bra exempel på hur snabbt teknik kan förändra människors liv. På bara några generationer gick datorn från att vara en jättelik maskin i ett särskilt rum till att finnas i nästan varje hem, skola och mobiltelefon. Utvecklingen har påverkat hur vi arbetar, lär oss, kommunicerar och söker information. Därför är datorns historia också en viktig del av vår egen samtid.
M LÄS MER: Elektricitetens historia, del 3: Informationsrevolutionen
L LÄS MER: Teknikhistoria
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Bra Böckers lexikon 2000, band 5, Bra Böcker AB, 1995
Thomas J. Misa, Leonardo to the Internet: Technology and Culture from the Renaissance to the Present, Johns Hopkins University Press, 2004
Kendall Haven, 100 Greatest Science Inventions of All Time, Bloomsbury Academic, 2006
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
Här hittar du material som handlar om datorns historia.
© 2026 SO-rummet.se
En radioserie om människor som tänkte något annat än sin samtid och vars tankar har levt vidare in i vår nutid. Möt människor som gått mot strömmen och förändrat vår tid.
Lästid 13 minuter
På vilket sätt styr AI och algoritmer vårt arbete? Vad förbättras av ny teknik i arbetslivet och vilka är de största riskerna? Den här artikeln handlar om hur införandet av ny teknik påverkar våra arbeten och hur framtidens arbetsplatser kommer se ut.
Lästid 16 minuter
När amerikanen Samuel Morse år 1835 hade sin telegraf färdig, blev han den förste som visade hur en sådan apparat kunde konstrueras. Den elektriska telegrafen blev den första i en lång rad revolutionerande uppfinningar inom informationsteknologin. Med hjälp av den elektriska telegrafen kunde meddelanden skickas med hjälp av elektriska impulser som gick genom en ledning, nästan med ljusets hastighet. På ett papper hos mottagaren skrev en mekanisk penna ut punkter och streck, samtidigt som avsändaren tryckte ner dessa tecken med sin telegrafnyckel...
Genomgång (8:05 min) för 7-9 av SO-läraren Jimmy Holst som berättar om kommunikationernas historia från industriella revolutionen och framåt. Här berörs bland annat järnvägar, telegrafen, telefonen, radion, tv:n, datorn, internet och smartphones.
Animerad genomgång (2:10 min) på engelska via YouTubekanalen History Vids som här ger en kort sammanfattning (förenklad) av Bletchley Park och Enigma - det brittiska kodknäckarprojektet som bidrog till att avgöra andra världskriget.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om knäckandet av koder under andra världskriget. Knäckandet av Enigmakoden sägs ofta ha förkortat andra världskriget med två år. Men var den verkligen så viktig? Signalspaningsanalytiker Fredrik Wallin har granskat de olika makternas kryptosystem och hur de påverkade krigsförloppet...
Tekniska museets temasidor om IT- och datahistoria. Hur arbetade man med de första datorerna? På vilka sätt förändrades folks arbetsvillkor när datorer började användas på arbetsplatserna runt omkring i Sverige?
Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.
Mediekunskap handlar om medierna och deras funktion i samhället.
Människan har uppfunnit nya grejer i alla tider. Vissa historiker anser t.o.m. att det framförallt...
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...
Telefonen uppfanns på 1870-talet och var i allmänt bruk i slutet av seklet. Sverige intog tidigt en...
Radions historiaRadioutsändning, som från början kallades trådlös telegrafi, fungerar med hjälp av...
Mycket av människans tidiga teknik har gått ut på att göra det lättare att flytta föremål. Det kan...
