Luftskeppet Hindenburg, uppkallat efter rikspresidenten Paul von Hindenburg, var en stor tysk zeppelinare. Det var ett av de största luftskeppen som någonsin byggts, men har blivit mest ihågkommet för den katastrof 1937 då hela skeppet fattade eld och kraschade inför flera filmkameror och hundratals åskådare vid Lakehurst i delstaten New Jersey utanför New York.
Vätgas gjorde luftskeppet brandfarligt
Hindenburg var sin tids största luftskepp, 245 meter långt och rymde 72 passagerare. Hon var fylld med 200 000 kubikmeter vätgas, men var egentligen byggd för den obrännbara heliumgasen. Tyskarna tvingades använda den farligare gasen eftersom USA vägrade sälja helium till tyskarnas luftskepp, då det var en strategisk vara.
ANNONS
Året innan (1936) hade Hindenburg gjort 17 tur- och returresor över Atlanten: tio till USA och sju till Brasilien.
Katastrofen i Lakehurst
När Hindenburg skulle landa i Lakehurst den 6 maj 1937 var luftskeppet flera timmar försenat. Ett åskväder över landningsplatsen gjorde att Hindenburg först fick vänta genom att flyga runt i området. När ovädret hade dragit vidare påbörjades landningen. Då fattade luftskeppet plötsligt eld och störtade till marken på mindre än en minut. Av de 97 personerna ombord omkom 35 och 62 överlevde. Även en person ur markpersonalen omkom, vilket innebar att sammanlagt 36 människor miste livet.
Brandorsaken fortfarande omdiskuterad
Den exakta orsaken till branden har aldrig kunnat fastställas helt säkert. Både den amerikanska och den tyska undersökningen pekade dock på att läckande vätgas troligen antändes av en elektrisk urladdning, möjligen från statisk elektricitet. Men det finns idag historiker som anser att luftskeppet utsattes för ett sabotage på grund av dess starka koppling till den tyska nazistregimen.
Hindenburg, som till stor del var finansierat med stöd från nazistregimen, hade under sin korta existens haft ett enormt propagandavärde för Nazityskland, inte minst under OS i Berlin 1936 då det hakkorsprydda luftskeppet kunde ses svävande över den nybyggda Olympiastadion med sina 100 000 åskådare.
Katastrofen blev slutet för luftskeppens era
Olyckan blev mycket uppmärksammad både i sin tid och efteråt och markerar slutet på luftskeppens era.
De dramatiska filmsekvenserna och fotografierna från branden spreds över världen och skadade allmänhetens förtroende för de stora passagerarluftskeppen. Zeppelintrafiken upphörde snart, samtidigt som flygplanen utvecklades snabbt och blev både snabbare och mer praktiska för långväga resor. Därmed försvann luftskeppen på kort tid som ett viktigt alternativ inom passagerartrafiken.
Ett rökrum på ett luftskepp fyllt med vätgas!
Det låter nästan otroligt, men Hindenburg hade ett särskilt rökrum trots att luftskeppet var fyllt med mycket brandfarlig vätgas. Rökrummet låg på det nedre passagerardäcket och hade högre lufttryck än omgivningen för att hindra vätgas från att tränga in. Det var dessutom avskilt från resten av luftskeppet med en luftsluss. En sådan fungerar ungefär som ett litet mellanrum med två dörrar: den ena dörren stängs innan den andra öppnas.
Passagerarna fick lämna ifrån sig egna tändstickor och tändare före resan. I rökrummet fanns istället en elektrisk tändare, och personal höll uppsikt så att ingen tog med sig glödande cigaretter, cigarrer eller pipor ut därifrån. Rökrummet visar både hur vanligt rökning var på 1930-talet och hur långt konstruktörerna gick för att erbjuda samma bekvämligheter som på tidens lyxiga oceanångare.
ANNONS
ANNONS
Fördjupning
Den 6 maj 1937 närmade sig det tyska luftskeppet Hindenburg landningsdockan vid Lakehurst utanför New York. 97 människor var ombord. Föregångaren till Hindenburg, Graf Zeppelin, hade introducerat luftskeppsresor över Atlanten med framgång. Under sina nio år i trafik gjorde Graf Zeppelin 590 flygningar och transporterade omkring 34 000 personer, varav drygt 13 000 var betalande passagerare.
Resorna över Atlanten kunde ta omkring två och ett halvt dygn, betydligt snabbare än med dåtidens atlantångare. En annan stor fördel var att passagerarna inte riskerade att drabbas av sjösjuka, något som däremot var vanligt vid havstransporter.
Efterträdaren Hindenburg var generöst tilltagen för att kunna konkurrera med atlantångarna. Den var 245 meter lång, drygt 40 meter hög och hade en marschfart på omkring 120 km/tim. Ombord fanns rökrum, promenaddäck varifrån passagerarna kunde beundra den vackra utsikten, gourmetkök, matsalar, salong med sköna möbler och en pianist som spelade på ett piano av lättmetall.
Hindenburg hade gjort samma resa tio gånger tidigare, men den här gången var man flera timmar försenad, på grund av stark motvind under resan. Strax efter klockan 19.00 lokal tid påbörjade luftskeppet landningen. När Hindenburg befann sig omkring 60 meter över marken släpptes de främre förtöjningslinorna ner. Kort därefter syntes eld i aktern och branden spred sig oerhört snabbt genom luftskeppet. Katastrofen var ett faktum. Av de 97 människor som var ombord omkom 35. Ytterligare en person ur markpersonalen miste livet.
Radioreportern Herb Morrison och inspelningsteknikern Charles Nehlsen var på plats, inte för att direktsända, men för att spela in ett reportage för senare sändning. Bandspelaren var ännu inte uppfunnen, utan ljudet graverades in på en lackskiva med en portabel inspelningsapparat. De två männen kom att skriva nyhetshistoria eftersom de blev ögonblicksvittnen till katastrofen och hade sinnesnärvaro nog att spela in den.
Branden orsakades troligen av att läckande vätgas antändes av en elektrisk urladdning, möjligen från statisk elektricitet.
En vecka efter olyckan totalförbjöd den tyske statschefen Adolf Hitler flygning med vätgasfyllda luftskepp.
Trots att senare luftskepp fylldes med helium, som inte är brännbart, återhämtade sig aldrig luftskeppstrafiken efter Hindenburgkatastrofen.
Litteratur: Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999 Andrew Donkin, Zeppelin – The Age of the Airship, Dorling Kindersley Publishers Ltd, 2000 Bra Böckers lexikon 2000, band 11, Bra Böcker AB, 1997
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare; faktarutan med fördjupning är skriven av Göran Tivenius, författare och f.d. frilansmedarbetare i Sveriges Radio.
Genomgång (10:33 min) via YouTubekanalen Snabb fakta som i den här videon handlar om luftskeppet Hindenburg och olyckan 1937. Hindenburg var världens största luftskepp. Skeppet exploderade en dag när den skulle anlända till New Jersey, USA. Hur gick detta till? Vad var Hindenburg för slags luftskepp?
Under landningen vid Lakehurst, New Jersey, den 6 maj 1937 exploderade det gigantiska luftskeppet Hindenburg. I det förödande eldhavet omkom 36 personer, och katastrofen markerade slutet på luftskeppens era i historien. Efter Hindenburgkatastrofen vågade nämligen ingen längre sätta sig i en vätgasfylld zeppelinare, men idag är luftskeppen tillbaka!
Vetenskapsradion Historia besöker sydtyska Friedrichshafen, zeppelinarnas urhem, där Hindenburg byggdes och där världens största zeppelinmuseum nu är beläget.
- Hindenburg var luftens Titanic, men också en flygande propagandamaskin som nazisterna flitigt utnyttjade för sin sak, berättar Barbara Waibel, arkivchef på Zeppelinmuseet i Friedrichshafen. Mindre lyxiga är de nya luftskepp som nu byggas av Zeppelin NT, men företaget har med sina heliumfyllda mini-zeppelinare tagit de första stegen mot en renässans för luftskeppen. - Vi tjänar inga pengar på detta idag, men i framtiden kan luftskeppen på nytt komma att bli intressanta, menar Thomas Brandt, VD för Zeppelin NT. Programledare är Tobias Svanelid.
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om luftskeppet Hindenburg och Hindenburgkatastrofen 1937. Den 6 maj 1937 fattade Hindenburg eld i Lakehurst utanför New York i USA och hade på mindre än en minut störtat till marken i ett stort eldhav. Händelsen har blivit legendarisk som en katastrof, men endast 35 av de 97 ombordvarande omkom...
