Sverige fick ett självständigt flygvapen 1926 som en följd av 1925 års försvarsbeslut (se rutan nedan). Redan 1912 hade armén fått ett spaningsflyg som förlades till Axvall utanför Skara. Även marinen hade sitt flyg. Det svenska flygvapnet var ett av de första i världen.
De första flygkårerna sattes upp vid Hässlö i Västerås (F 1), Hägernäs i Stockholm (F 2), Malmslätt i Linköping (F 3) och Frösön i Östersund (F4). Till Ljungbyhed (F 5) förlades ett skolförband.
Alla dessa flygförband blev stoltheter för bygden och bars upp av en folklig sympati som demonstrerades vid s.k. flygdagar med flyguppvisningar och demonstrationer av planen. Internt inom flygvapnet förekom dock uppmärksammade stridigheter, framför allt mellan officerare som kommit från armén respektive marinen.
Försvarsbeslutet 1936 blev avgörande för flygets utveckling. De tidigare flygkårerna ombildades till flygflottiljer, och det bestämdes att Sverige skulle ha 257 flygplan. Flygvapnet fick egen officersutbildning och - kanske viktigare för framtiden - grunden lades till en svensk flygtillverkning. Andra världskriget visade vilken betydelse flyget hade i den moderna krigföringen. En kraftig upprustning skedde också av det svenska flygvapnet, dels genom import, dels genom den egna flygplansindustrin; Saab började sin tillverkning av flygplan 1938.
Sverige var ett av de första länder som konsekvent började utnyttja jetdrivna flygplan. Jaktflygplanet Saab J 21 R provflögs första gången 1947. Det följdes av ett helt nytt jaktplan, Saab J 29 ("Flygande tunnan"), som till stor del var en inhemsk produkt. Flygande tunnan fick så småningom inhemska efterföljare i form av Draken och Viggen, av vilka den första kunde säljas utomlands. Det svenska flygvapnet bedömdes vara det fjärde största i världen vid mitten av 1950-talet.
Debatterna kring det militära flyget har i hög grad rört sig om vilken typ av flygplan som behövs och i vilken utsträckning de efterfrågade planen ska tillverkas i Sverige. Saab utvecklades efter andra världskriget till ett internationellt flygföretag men mötte allt hårdare konkurrens. Trots detta beslutade riksdagen under 1980-talet att låta bygga ett inhemskt plan för jakt, attack och spaning, JAS 39 Gripen, som skulle motsvara högt ställda krav på prestanda.
Antalet flygflottiljer har skurits ned kraftigt under 1980- och 1990-talen, men Sverige har fortfarande ett avancerat flygvapen.
En av de stora politiska frågorna under 1920-talet var den om försvaret. Efter första världskriget fanns en stark fredsrörelse, och avspänningen i världen tycktes gynnsam för en allmän nedrustning. I Sverige förekom dock betydande motsättningar mellan de olika partierna. Högerregeringen under Ernst Trygger lade 1924 fram ett förslag, som delar av högern ansåg vara alltför snålt men som av socialdemokraterna och de frisinnade bedömdes som för dyrt. Det föll och beslut fattades endast om byggande av några krigsfartyg.
Vid valet 1924 stod försvarsfrågan i centrum, vilket ledde till att högern fick vissa framgångar. Men regeringen Trygger tvingades ändå avgå och efterträddes av Brantings tredje regering. Våren 1925 dog Branting och dåvarande utrikesministern Rickard Sandler efterträdde honom som statsminister. Regeringens främsta uppgift blev att lägga ett nytt förslag i försvarsfrågan. Det innebar betydande nedskärningar; ett stort antal förband försvann och antalet arméfördelningar minskade från sex till fyra. Men det betydde också en modernisering av försvaret: den s.k. avhästningen påbörjades (kavalleriförbanden minskade drastiskt) och ett flygvapen skulle inrättas.
Försvarsbeslutet gav anledning till bister kritik från olika håll, inte minst från militären och andra försvarsvänner.
LÄS MER: Flygets genombrott i Sverige
LÄS MER: Sverige under kalla kriget
LÄS MER: Värnpliktens historia under 1900-talet
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till det svenska flygvapnets historia.
Riksdagens beslut att bygga en fast försvarsanläggning i Norrland 1901 var ett resultat av en ny strategi för hur Sverige skulle försvaras. Ett fientligt anfall skulle hejdas redan vid gränsen. Ett sådant försvar krävde starka befästningar vid landets gränser och väldigt många soldater. Den nya värnpliktiga massarmén möjliggjorde det senare. Den svenska riksdagen beslutade 1901 att avveckla den indelta armén och införa allmän värnplikt. Det innebar en förstärkning av försvaret och fullt utbyggt skulle värnpliktsförsvaret bestå av 600 000 soldater. Utbildningen omfattade alla män mellan 21 och 40 år och den totala övningstiden var 240 dagar...
Artikel i tidningen Populär Historia där Anna Larsdotter berättar om flygvapnets historia under kalla kriget. Under kalla kriget byggde Sverige upp ett av världens starkaste flygvapen. Egenproducerade plan som Tunnan, Draken och Viggen liksom avancerade radar- och bassystem designades för att möta anfall från andra sidan Östersjön. Sådana kom aldrig, men ibland hettade det till när svenska stridspiloter fick närkontakt med såväl sovjetiska som amerikanska plan...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om den svenska vapenindustrins historia i modern tid. Sverige har många hundra års tradition av och kunskap i att tillverka vapen, från 1600-talets kanoner till dagens digitalt styrda system för krigföring, försvar och övervakning...
Artikel i tidningen Populär historia där Karl Olof Andersson berättar om lottakårens tornsvalor. Under andra världskriget fanns ett väl utbyggt nät av luftbevakningsstationer i Sverige. Bemanningen utgjordes till stora delar av lottor, "tornsvalor", som skulle varna för främmande flygverksamhet.
Artikel i tidningen Populär historia där du kan läsa om svenska hjälpen till Finland under vinterkriget. När Finland anfölls av Sovjetunionen 1939 bistod Sverige sin östra granne med både ett antal stridsflygplan och ett frivilligt flygförband – F 19. Flottiljen kom att operera i norra Finland med fem B 4 Hawker Hart och tolv J 8 Gloster Gladiator, fördelade på en bomb- och en jaktdivision. Här visar vi ett antal foton ur Flygvapenmuseums samlingar...
Artikel på Försvarsmaktens webbplats där du kan läsa om det svenska flygvapnets barndom. Det var statsminister Per Albin Hanssons visioner om en svensk självförsörjningslinje som kickstartade inhemsk produktion av militära flygplan. Redan i och med 1936 år försvarsbeslut, tre år före andra världskrigets utbrott, genomgick flygvapnet en historisk upprustning. Året därpå föds det första embryot till vad som ska bli det första svenskbyggda stridsflygplanet...
Artikel i tidningen Populär historia där Ulf Eneroth berättar om olyckor och dödsfall inom flygvapnet i skuggan av kalla kriget. 75 haverier och 46 döda. Svenska flygvapnet satte bottenrekord under 15 månader på 1960-talet. En tid då förluster förtegs och materiel- och ledarskapsbrister skylldes på flygarna. Ulf Eneroth har granskat en bortglömd del av svenska kallakrigshistorien...
I SR Minnens webbarkiv kan du lyssna på några radioprogram som bl.a. handlar om svenska FN-soldaters strider under Kongokrisen på 1960-talet. I april 2011 skickar Sverige åtta Jas-plan till Libyen för att upprätthålla flygförbudszonen. Här berättas om en annan konflikt där svenskt stridsflyg medverkade – Kongo på 1960-talet...
Artikel i tidningen Populär Historia där Ulf Björkman berättar om Saabs enda stridsflyg som använts i krig.
Omfattande artikel i Wikipedia där du kan fördjupa dig i Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik under kalla kriget.
På kalla-kriget.se kan du läsa om Sverige under kalla krigets skugga. Här berättas om det svenska försvaret och om svensk försvarspolitik ur olika perspektiv.
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
Sverige gick en svår balansgång under andra världskriget men lyckades förbli neutralt och undvika kriget.
Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Sveriges beredskap handlar om att förebygga och vara beredd på att hantera hot mot vårt samhälle om de blir verklighet.
Första världskrigetNär första världskriget började hade flera länder skaffat sig militärflyg....
Sverige har inte varit i krig sedan 1814 då Norge tvingades in i en mindre lyckad union med Sverige...
De nordiska länderna kom under efterkrigstiden att anpassa sin utrikespolitik efter det rådande...
Den första flygningen i Sverige genomfördes av fransmannen Legagneux 29 juli 1909 på Gärdet i...
Värnplikten var från 1901 ett sätt för den svenska staten att forma, fostra och utbilda majoriteten...
Mycket av människans tidiga teknik har gått ut på att göra det lättare att flytta föremål. Det kan...
