Pyramiderna var alltså inte bara stora byggnader, utan också en del av egyptiernas religion. Faraon sågs som mer än en vanlig kung, och hans grav skulle hjälpa honom att fortsätta sin resa efter döden. Därför byggdes pyramiderna med stor omsorg och placerades i ett större begravningsområde med tempel, murar och andra gravar.
Den första pyramiden byggdes omkring 2780 f.Kr, och pyramidbyggandet fortsatte sedan under lång tid. Det finns över 100 kända pyramider i Egypten.
Vid Giza, utanför Kairo på Nilens västra strand, finns de tre stora pyramiderna som byggdes för faraonerna Cheops, Chefren och Mykerinos.
Cheopspyramiden är den största pyramiden. Den är idag omkring 138 meter hög och var ursprungligen omkring 147 meter hög – nästan lika hög som Kaknästornet i Stockholm. På pyramidens yta skulle nio fotbollsplaner få rum.
I senare grekiska berättelser, bland annat hos historikern Herodotos, framställdes Cheops som en hård härskare som förtryckte folket. Den bilden är dock omdiskuterad, eftersom andra spår visar att Cheops också kunde ha ett gott eftermäle i Egypten. Cheops efterträdare som faraoner försökte förstöra alla spår efter honom. Men det största och praktfullaste minnesmärket finns kvar, nämligen Cheopspyramiden.
Cheopspyramiden består av 2,3 miljoner stenblock som varierar i vikt från 2,5 till 15 ton. Hade blocken fraktats dit idag hade man behövt en halv miljon lastbilar som vardera klarade en last på 15 ton.
Enligt den grekiske historikern Herodotos tog det 20 år för 100 000 man att bygga pyramiden. Moderna forskare tror dock att arbetsstyrkan kan ha varit betydligt mindre.
Yrkesmän arbetade året runt. Bönderna arbetade på bygget bara tre månader om året, då Nilen hade sin årliga översvämning. Då kunde bönderna inte arbeta på sina fält.
Pyramidbyggena krävde enorm organisation. Sten skulle huggas, fraktas och lyftas på plats, samtidigt som arbetarna behövde mat, verktyg och bostäder. Det visar att det gamla Egypten hade en stark stat som kunde samla människor, resurser och kunskap till mycket stora byggprojekt.
Materialet till kärnan bestod främst av kalksten från Gizaplatån, där pyramiderna ligger. Den vita polerade kalkstenen till fasadbeklädnaden kom från Tura på andra sidan Nilen. Det mesta av denna kalksten skalades av för 700 år sedan för att bli byggnadsmaterial till moskéer och palats i Kairo.
Graniten till galleriet, gångarna och kamrarna hämtades per båt från Assuan, ett tusental kilometer längre söderut.
Man vet inte riktigt hur pyramiderna byggdes. Den vanligaste teorin är dock att de tunga stenblocken släpades upp på pyramiden med hjälp av långa ramper (ca 1,5 kilometer) av sten, jord och stockar.
Förr var området kring pyramiderna ett heligt begravningsområde. Där fick bara prästerna vistas. En mur löpte runt hela området och det bevakades av speciella vakter. Det fanns risk för att gravplundrare skulle skända faraonernas gravar. Därför använde man två olika låssystem i Cheopspyramiden. Ingångskorridoren fylldes med stenblock utifrån och med stora granitblock. Det andra låssystemet fanns utanför faraons gravkammare och bestod av tre stora block. Trots det plundrades de stora pyramiderna vid Giza på sina dyrbarheter.
Än idag väcker pyramiderna frågor om hur människor för flera tusen år sedan kunde planera och genomföra så enorma byggprojekt. Därför är pyramiderna viktiga både som gravar, som tekniska mästerverk och som minnen av en av världens äldsta civilisationer.
Fynden som förändrade bilden av forntidens pyramidbyggenI gamla filmer visas pyramidbyggarna ofta som tusentals kedjade slavar. Arkeologiska fynd vid Giza ger en annan bild. Söder om sfinxen har forskare grävt fram resterna av en stor stad där arbetare, hantverkare, arbetsledare och administratörer bodde medan pyramiderna byggdes. Där fanns bostäder, verkstäder, lager, kök och bagerier. Det krävdes betydligt fler yrken än stenhuggare för att hålla bygget igång. Någon behövde baka bröd, brygga öl, tillverka redskap, laga mat, föra räkenskaper och transportera material. Djurben som hittats i området visar att arbetarna åt bland annat fisk, fågel, nötkött, får och getter. Tusentals människor och stora mängder mat och byggmaterial måste därför ha förts till Giza och fördelats på rätt plats. I gravområdet intill staden har arkeologer hittat skelett med spår efter tungt kroppsarbete och brutna ben. Flera benbrott hade läkt ordentligt, vilket tyder på att skadade arbetare fick vård och tid att återhämta sig. Fynden passar dåligt med bilden av en anonym slavarmé som behandlades som förbrukningsvaror. Pyramidbygget liknade snarare ett enormt samhällsprojekt där människor med många olika kunskaper arbetade tillsammans. Bageriugnar, fiskben och läkta frakturer berättar därför lika mycket om det egyptiska samhället som om pyramiderna.
|
M LÄS MER: Pyramiderna
M LÄS MER: Jordbruk och pyramidbyggen i forntidens Egypten
L LÄS MER: Lätta fakta om Cheopspyramiden
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Randi och Gunnar Håland, Bra Böckers världshistoria, del 1 – I begynnelsen, Bokförlaget Bra Böcker, 1983
Zelda Sharif, Forntidens Egypten, Bokia, 1997
https://www.britannica.com/topic/Pyramids-of-Giza
https://egymonuments.gov.eg/en/monuments/workers-town-and-cemetery
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
