© 2026 SO-rummet.se
Den moderna rymdforskningen tog fart under kalla kriget då de båda supermakterna USA och Sovjetunionen försökte få ett teknologiskt övertag över den andra.
1957 överraskade Sovjetunionen världen med att skicka upp den första satelliten (Sputnik 1) i en bana runt jorden. Och 1961 sände de upp den första människan (Jurij Gagarin) i rymden.
Sputnik 1 var ungefär lika stor som en badboll och skickade radiosignaler som kunde uppfattas på jorden. Redan samma år skickade Sovjetunionen upp hunden Lajka, som blev det första djuret i en bana runt jorden. Men Lajka dog efter bara några timmar eftersom rymdfarkosten inte var byggd för att kunna ta henne tillbaka. År 1963 skickade Sovjetunionen även upp den första kvinnan i rymden, Valentina Teresjkova
USA satsade därefter stort på att komma ikapp. Rymdkapplöpningen mellan de båda supermakterna var nu i full gång.
År 1961 lovade USA:s president John F. Kennedy att landet skulle skicka en människa till månen och föra henne tillbaka till jorden före årtiondets slut. Den amerikanska rymdorganisationen NASA fick därför stora resurser för att utveckla nya raketer och rymdfarkoster. Satsningen blev känd som Apolloprogrammet.
Rymdkapplöpningen vanns till sist av USA som bland annat landade en bemannad rymdfarkost på månen 1969.
Under den historiska resan med Apollo 11 blev Neil Armstrong den första människan som steg ut på månens yta, tätt följd av Buzz Aldrin. Den tredje astronauten, Michael Collins, stannade kvar i rymdfarkosten i en bana runt månen. Hundratals miljoner människor världen över följde den historiska händelsen på tv.
Den första rymdpromenaden slutade nästan i katastrofÅr 1965 blev den sovjetiske kosmonauten Aleksej Leonov den första människan som lämnade en rymdfarkost för att sväva fritt ute i rymden. Han var utanför farkosten i omkring 12 minuter. Men när han skulle ta sig tillbaka inträffade något oväntat. Hans rymddräkt hade svällt och blivit så stel att han inte kunde ta sig in genom öppningen till farkosten. Leonov tvingades därför släppa ut luft ur dräkten för att minska trycket. Det var mycket riskfyllt, men han lyckades till slut ta sig in igen. Den första rymdpromenaden hade kunnat sluta i katastrof. Händelsen visar hur farligt det kan vara att arbeta utanför en rymdfarkost. Idag används rymdpromenader bland annat för att reparera och underhålla rymdstationer. |
M LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991
M LÄS MER: Kalla kriget
L LÄS MER: Teknikhistoria
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd. Huvuddrag i internationell politik efter 1945, Studentlitteratur, 1997
Maria Küchen, Rymdens alfabet, Natur & Kultur, 2019
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som kan relateras till rymdforskning under 1900-talet.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 13 minuter
När andra världskriget tog slut 1945 hade minst 60 miljoner människor mist livet och stora delar av Europa och Asien låg i ruiner. Städer behövde byggas upp på nytt och miljontals människor hade förlorat sina hem. Samtidigt förändrades världens politiska karta. Europa delades mellan öst och väst, och motsättningarna mellan USA och Sovjetunionen ledde till kalla kriget. Men kriget hade också drivit fram viktiga tekniska framsteg, bland annat inom flyg-, raketteknik och datorer. Följderna av andra världskriget kom att prägla världen under lång tid framöver...
Lästid 9 minuter
Jorden har troligtvis aldrig varit så nära att sprängas i bitar som under några dagar i november 1983 då supermakternas kärnvapenkapplöpning nådde sin kulmen. I den här artikeln kan du läsa om vad som hände och orsakerna bakom. Här berättas också om det ödesdigra dramats följder. Tillsammans utgör händelserna en av historiens stora vändpunkter i modern tid.
Lästid 6 minuter
Mot slutet av andra världskriget hotade tyskarna Storbritannien och andra länder med ett par nya topphemliga vapensystem som skulle användas till att förstöra deras städer. Tyskarna kallade dem för vedergällningsvapen eftersom de var tänkta som svar på den pågående brittisk-amerikanska bomboffensiven mot Tyskland. Den 13 juni 1944 exploderade den första av Hitlers V1-raketer i London och redan ett par månader senare stod ett ännu värre vapen redo på avfyrningsramperna längs med kanalkusten – den fruktade V2-raketen...
Lästid 4 minuter
Klockan 21.17 svensk tid den 20 juli 1969 tog den amerikanska månlandaren Örnen mark på månen. Nästa dag klockan 03.56 landsteg astronauten Neil Armstrong som den första människan på månen.” Ett litet steg för människan, men ett stort steg för mänskligheten”. Det var Armstrongs första ord när han hade tagit de första stegen i gruset på månen.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Neil Armstrong och månlandningen. Den 21 juli 1969 lämnade Neil Armstrong den relativt säkra farkosten ”Örnen” och ställde sig på månen...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om uppskjutningen av den första satelliten - Sputnik. Klockan närmade sig halv elva på kvällen, Moskvatid, när uppskjutningen av Sputnik inleddes. Dånet från motorerna fick marken i Bajkonur att skaka. Från högkvarterets periskop såg ingenjörerna hur raketens motorer tändes i precis rätt sekund...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om hunden Lajka som ombord på Sputnik 2 blev den första levande rymdresenären från jorden. Idag hade behandlingen av Lajka säkert väckt ramaskri i omvärlden, men i slutet av 1950-talet var det inte många som höjde på ögonbrynen. Sputnik 2 betraktades som en succé, både i Sovjetunionen och resten av världen.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om månlandningen, en milstolpe i mänsklighetens historia. Katastrofen är plötsligt nära. Den notoriskt svårstyrda månlandaren, officiellt kallad ”The Eagle” men inofficiellt benämnd ”den flygande sänggaveln” för att den är så otymplig, har i hög hastighet närmat sig månens yta, på väg mot den stora krater som i förväg har utsetts till landningsplats. I sista minuten ser Neil Armstrong, som övervakar den datorstyrda månlandningen, att kratern i själva verket är full med jättelika klippblock. Om de landar där är risken stor att månlandaren välter eller slås sönder. Han måste därför ta över spakarna och styra bort över månens yta, på jakt efter en bättre landningsplats...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Jurij Gagarin som blev den första människan som var i rymden. Den 12 april 1961 befann sig major Jurij Gagarin i farkosten Vostok 1 – i jordens omloppsbana...
Faktasida på finska Yle där du kan läsa kortfattat om kalla kriget. Här berättas bland annat om Berlinblockaden, kapprustning, kärnvapen och månlandningen. Det kalla kriget bottnade i stormakternas ideologiska skillnader. Västvärlden stod för en marknadsliberal ekonomi och ett demokratiskt samhällssystem, samtidigt som Sovjetunionen förespråkade en statligt styrd planekonomi och diktatur. En konflikt blev oundviklig i längden...
Genomgång (4:48 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om den första månlandningen 1969.
Genomgång (15:01 min), del 4 av 5, där SO-läraren "Mik Ran" berättar om Pragvåren, rymdkapplöpningen, ekonomi i väst och öst.
På kalla-kriget.se kan du läsa om det mesta som har med kalla kriget att göra. Här berättas om dess rötter i andra världskriget, kärnvapen, ideologier, konflikterna, totalförsvarstanken m.m. Webbsidan belyser kalla kriget ur både ett svenskt och ett internationellt perspektiv. Du kan läsa om de stora konflikterna under perioden, samt om händelseutvecklingen i många enskilda länder runt om i världen.
I SR Minnens webbarkiv kan du lyssna på ett kort radioklipp (ca 5 min) om månlandningen 1969. Arne Thorén rapporterar från Houston när astronauten Neil Armstrong som första människa stiger ut på månens yta och uttalar det bevingade ”That’s one small step for a man, one giant leap for mankind”...
I SR Minnens arkiv hittar du en temasida om den ryska rymdforskningen under kalla kriget. Här berättas bl.a. om Sputnik (världens första konstgjorda satellit) och Jurij gagarin (den första människan i rymden). Sovjetunionen chockade USA 1957 med att bli först ut i rymden...
Tekniska museets temasidor om Rymden. Människans strävan efter att erövra rymden har gått från science-fiction via kalla krigets rymdkapplöpning till dagens internationella rymdstation och satsningar på rymdturism...
På Vetamix webbsida kan du se en kort pedagogisk dokumentär (3:13 min) om den första bemannade landningen på månen. Vetamix är en finlandssvensk skolsida för elever och dig som undervisar.
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om kalla kriget ur olika perspektiv. Kalla kriget var en period av skarpa motsättningar utan konventionellt krig, mellan främst Sovjetunionen och USA, samt deras respektive allierade stater, från omkring 1946, då andra världskriget slutade, till omkring 1990...
Artikel i tidningen Populär Historia där Göran Rystad berättar om kapprustningen som resulterade i månlandningen 1969. För 30 år sedan blev drömmen om en man på månen äntligen verklighet. Månlandningen 1969 var kulmen på en högteknologisk kamp i kalla krigets skugga…
Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.
Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...
Astrologi (inkl. horoskop) är en lära och en metod i form av spådomskonst som går ut på att...
Andra världskriget (1939-1945) var det största och blodigaste kriget i världshistorien. Stora delar...
Den industriella revolutionen har skapat det samhälle vi lever i idag – ett samhälle med...
Mycket av människans tidiga teknik har gått ut på att göra det lättare att flytta föremål. Det kan...
