Romerska akvedukter, vattenledningar och badhus

Romarna byggde vattenledningar som överträffade allt som dittills skådats. När Rom stod på sin höjdpunkt första århundradet efter Kristus, ledde åtta stora akvedukter eller vattenledningar in vatten i staden.
M

Akvedukten Pont du Gard i södra Frankrike. Akvedukten är 49 meter hög och 270 meter lång. Den var en del av en 50 kilometer lång vattenledning som romarna byggde till en stad, nuvarande Nîmes.

43 mil vattenledningar

Romarnas akvedukter var byggnadstekniska mästerverk. Eftersom vattnet hela tiden måste rinna nedåt måste akvedukten luta jämnt under många mil. När systemet var som störst var Roms akvedukter (de som var i bruk) sammanlagt 435 kilometer långa. Mestadels löpte ledningarna under jord, men 65 kilometer av akvedukterna ledde vattnet ovanför jordytan och har därför väckt eftervärldens beundran. Dessa delar av akvedukterna byggdes som stenbroar med valv. Överst flöt vattnet i en, två eller tre stora ledningar.

Inne i Rom flöt vattnet ut i stora tankar och därifrån vidare via ett myller av mindre ledningar gjorda av bly. De ledde vattnet till fontäner, bad och brunnar. Vid brunnarna fick de flesta hämta sitt vatten, och det var slavarnas arbete. Genom ett sinnrikt system pumpades även vatten upp till regeringsbyggnaderna på Capitolium och de andra kullarna i Rom.

ANNONS

ANNONS

Innan romarna

I Anatolien i nuvarande Turkiet ligger staden Van, tidigare kallad Tushpa. Där styrde år 790 f.Kr kung Menua. Men han hade ett problem. Stadens dricksvatten höll på att ta slut. Kung Menua gav då order om att bygga en vattenledning. När ledningen väl var klar var den 56 kilometer lång och gick på flera ställen över brant och besvärlig terräng. Än idag är kung Menuas vattenledning en del av Vans vattensystem.

År 700 f.Kr uppfann befolkningen i dagens Iran en metod att komma åt grundvattnet som ligger djupt nere i marken. Det sker genom att gräva tunnlar som löper under marken, ibland ända ner till 60 meters djup. Dessa tunnlar kallas qanater. Med jämna mellanrum grävde arbetarna lodräta hål ner till tunnlarna. Då släpper man ner luft och kan dessutom gå ner i tunneln för att rensa den från skräp. Qanatema gör att inget vatten avdunstar på vägen till åkrarna, en fördel i heta ökenklimat. En rad oaser i norra Afrika och Centralasien hade inte funnits utan det över 2 000 år gamla systemet. Fram till 1930 kom allt dricksvatten i Teheran, Irans huvudstad, från qanater.

Det sägs ibland att det var romarna som uppfann metoden att transportera vatten långa vägar. Men när Roms första stora vattenledning stod färdig år 317 f.Kr hade kung Menuas kanal redan använts i över 400 år.
 

De romerska badhusen värmdes upp av ett sinnrikt system. Från stora brasor leddes varmluft in under golven och in i väggarna. Den varma luften värmde upp både vattnet i bassängerna och de olika rummen i badhuset. Systemet var så bra att man än idag inte riktigt vet hur romarna bar sig åt. En grupp experter som år 2000 försökte bygga ett romerskt badhus kunde inte riktigt klara av att värma upp det ordentligt. Del av en målning gjord av Lawrence Alma-Tadema, 1899.

Bara de rikaste romarna hade vattenledning direkt in i huset och kunde njuta av eget badrum med rinnande vatten. Det fanns inga kranar utan vattnet plaskade på oavbrutet överallt.

3 000 badhus i Rom

Romarna förstod att njuta av sitt vatten. Bland det mest uppskattade var badhusen. Varje romersk stad hade minst ett badhus. I Rom fanns det första århundradet e.Kr omkring 3 000 badhus. Det största hade plats för 3 000 personer. Badhusen hade bassänger med kallt och varmt vatten, ångbad och torrbastu. Vattnet värmdes med hjälp av stora ugnar som eldades av slavar. Från elden leddes het luft in under golvet och värmde upp bassänger och bastur. De allra största baden hade också bibliotek, gymnastiksalar och trädgårdar. Många romare menade att badhusen var bland det bästa romarriket åstadkommit.

Vad var värre än Nero? Vad var bättre än de bad han lät bygga? skrev en romersk poet om en av romarrikets mest hatade kejsare.

ANNONS

ANNONS

700 reparatörer

Att hålla ordning på Roms vattensystem var en stor uppgift. I slutet av första århundradet e.Kr var Sextus Julius Frontinus ansvarig för Roms vattenledningar. Förutom skrivare och ingenjörer basade han över 700 arbetare; murare, rörmokare och renhållningsarbetare. Det var inte bara ständiga reparationer som höll arbetsstyrkan i gång. De måste också bevaka ledningarna, eftersom många romare försökte stjäla vatten genom att avleda det från ledningarna och få det direkt till sitt eget hus.

Frontinus var framgångsrik. Han kunde med stolthet säga att han fördubblat den mängd vatten som leddes till Rom. Han skröt med att inte ens avloppsvattnet gick till spillo. Det användes för att spola rent avlopp och offentliga toaletter innan det till sist sköljdes ut i floden Tibern.

Mästerverk i sten

Romarna organiserade sitt rike runt sina städer. De blev centralpunkter i romarriket. Där det inte fanns städer måste de skapas, något som krävde tillgång på vatten. Sedan äldsta tid har en bra brunn eller källa varit avgörande för om en by kan byggas.

När romarna i provinsen Gallien kom till Nemausus, dagens Nîmes i södra Frankrike, fanns där en bra källa nära det lilla samhället. Men romarna hade större planer och då räckte det inte med enbart en källa.

Omkring år 20 f.Kr började den berömde fältherren Marcus Agrippa konstruera en akvedukt som var nästan fem mil lång. Den behövdes för att skaffa tillräckligt med vatten till den nya staden. Precis som Roms akvedukter byggde denna på att vattnet rann nedför hela tiden. Akvedukten började i bergen 55 kilometer nordöst om Nemausus.

Akvedukten måste bland annat dras över floden Gardons djupa dalgång. Agrippa löste problemet genom att konstruera en bro i tre våningar som blev känd under namnet Pont du Gard. Överst flöt vattnet, och den understa våningen blev tillräckligt bred för att rymma en väg. Pont du Gard står kvar än idag, omkring 2 000 år efter det att den byggdes. Det är ett gott betyg åt romarnas byggnadskonst. Öresundsbron, byggd mellan Malmö och Köpenhamn med modernaste teknik, invigdes år 2000. Dess beräknade livslängd är 80-90 år.

Marcus Agrippas akvedukt blev lyckad och Nemausus växte snabbt. Tempel, arenor, bostäder och badhus växte fram. Ännu en romersk stad hade grundats. Det viktiga är inte att romarna lärt sig att leda vatten långa sträckor. Det var de ju inte ensamma om som vi sett tidigare. Men däremot var romarna de första som klarade av att få fram så mycket vatten att en helt ny stad kunde växa fram. Därmed kunde de kringgå den gamla regeln att det alltid måste finnas tillräckligt med vatten i närheten för att en stad ska kunna grundas.

ANNONS

ANNONS

Tunnel genom berget

I Nordafrika byggde romarna en serie bevattningskanaler. Tekniken att samla upp det lilla regnvatten som föll i så torra områden hade de lärt sig i Negevöknen när de stred mot nabatéerna år 106. Nordafrika blev efter hand ett av romarnas viktigaste odlingsområden.

De byggde även akvedukter. Ingenjören Nonius Datus beräknade hur en tunnel skulle byggas genom ett berg och lät två arbetslag börja från var sitt håll. Sedan lämnade han området. När han kom tillbaka några år senare, upptäckte han till sin fasa att båda arbetslagen hade svängt. De kunde nu inte mötas i berget som han planerat. Nonius fick göra nya beräkningar, och staden Saldae fick sin akvedukt.

- Hade jag varit borta lite längre hade det blivit två tunnlar i stället för en, sa han efteråt.

Badhus utan vatten

När Rom stod på sin höjdpunkt hade det mer än 1 miljon invånare. Men århundradena efter Kristus försvagades riket och delades i två. År 476 e.Kr stormade goterna Västrom och den siste romerske kejsaren avsattes.

Livet i Rom och andra romerska städer föll inte samman omedelbart. Städerna stod ju kvar även om de fått nya härskare. Men de olika folk som angripit romarriket hade ingen möjlighet att sköta ett sådant rike. Bara att hålla Roms akvedukter i skick hade ju krävt 700 hantverkare. Nu förföll vattenledningarna precis som mycket annat. År 537 e.Kr slutade vattnet att rinna i badhuset Carcalla, som byggts för att ta emot 1 600 badande. I akvedukterna slog buskar och annan växtlighet rot. De vattenledningar som romarna varit så stolta över växte igen eller förstördes av folk som behövde stenarna för att bygga hus.

LÄS MER: Romersk arkitektur och vattenförsörjning

LÄS MER: Akvedukter

LÄS MER: Liv och död i Rom

LÄS MER: Vägar i romarriket

LÄS MER: Antikens Rom - en världsmetropol

LÄS MER: Romarriket

LÄS MER: Lätta fakta om antikens Rom

LÄS MER: Antikens teknik

LÄS MER: Historia om mode, utseende och hygien

LÄS MER: Vatten och avlopp i medeltidens städer

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför kan man säga att romarnas akvedukter var byggnadstekniska mästerverk?
     
  2. Beskriv hur ett stort offentligt romersk badhus kunde se ut.
     
  3. Hur värmdes de romerska badhusen upp?
     
  4. Varför förföll det romerska vattensystemet efter Västroms fall?
     


Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 11 mars 2024
Publicerad: 16 februari 2023

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

L
Lutande tornet

Lätta fakta om lutande tornet i Pisa

Världens mest ryktbara torn, det 55 meter höga lutande tornet i Pisa, har lutat i över 800 år utan...

L
Roms katakomber 770-600

Lätta fakta om Roms katakomber

Under miljonstaden Rom finns det ett system av underjordiska gångar med kristna begravningsplatser...

L

Lätta fakta om antikens Rom

Kejsaren bodde i Rom, huvudstaden i ett stort rike som vi kallar för romarriket eller det romerska...

M

Skriftens historia - från bildskrift till alfabet

Det äldsta kända skriftspråket, kilskriften, utvecklades i Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan...

M

Arbetet förr med att karda ull och spinna lin

Idag när det är självklart att köpa färdiga tyger och kläder kan det ge en tankeställare att titta...

M

Kvinnor i antikens Grekland och Rom

Det antika samhället var starkt militaristiskt och den manliga krigaren framstod som ett ideal....

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Romarriket

Romarriket, även kallat det romerska riket (500 f.Kr - 500 e.Kr), var antikens dominerande stormakt. Rikets medelpunkt...

Hi

Arkitektur- och stilhistoria

Historia om arkitektur, stil och design. Äldre tiders stil kan ses i konsten och arkitekturen men även i många av de...

Hi

Historia om mode, utseende och hygien

Kläder hänger samman med mode och utseende. I det här avsnittet om modehistoria och hygienhistoria berörs bland annat...

Relaterade taggar

Hi
rom

Roms historia

Italiens huvudstad Rom ligger ungefär mitt på Italiens västkust (se karta). Väster om staden ligger...

Hi
Kinesiska muren

Berömda byggnadsverk

Människans kreativitet och drivkraft att bygga bestående monument har resulterat i att det finns...

Hi
Akvedukt

Akvedukter

Under romarrikets storhetstid, omkring år 75 e.Kr levererade elva akvedukter (vattenledningar)...

Hi
Kurort

Turism

Människor har rest som turister i alla tider. Men turism var inte lika vanligt förr som idag....

Hi
stad

Städernas historia

2024 hade Saudiarabien börjat bygga en ny stad. Den skulle bli 17 mil lång och tvåhundra meter bred...