Ludditerna - mekaniseringens och industrialismens motståndare

I början av 1800-talet utbröt ett stort uppror i textilbältet i mellersta England. Detta uppror var dock av ett helt annan slag än tidigare uppror. Det var ett krig mot maskinerna! Upproret leddes av yrkesskickliga hantverkare inom textilbranschen som kallades ludditer. Ludditerna var en samhällsrörelse bland engelska arbetare som protesterade mot den industriella revolutionens samhällsförändringar. Protesterna uttrycktes ofta genom att förstöra textilmaskiner eftersom de tog ifrån dem deras yrkesstolthet och gjorde dem överflödiga på arbetsmarknaden. Resningen startade i Nottingham 1811 och spred sig snabbt över landet.
L

Ludditer som slår sönder mekaniska vävstolar. Namnet luddit kommer enligt legenden efter en person i Leicestershire vid namn Ned Ludd, som omkring 1779 skulle ha förstört maskiner i en lokal strumpfabrik.

Ökad arbetsfördelning och industrialism

Gatorna vimlade av arbetare. Från varje hus trängde ljud av olika sysselsättningar. [ ... ] Dunkande maskiner och dunkande hjul fick husväggarna att darra. Fabriksugnarna - vilkas glödande, dystra sken varit synligt på långt håll - flammade och dånade. Tunga hammarslag, visslande ånga och det dova dunket av maskiner var den skärande musik som steg från alla håll.

Beskrivningen av industrialismens England under 1830-talet är Charles Dickens. Med industrialismen blev arbetsfördelning kombinerad med tidsbesparande maskiner en nyckel till lönsamhet. Den skotske nationalekonomen Adam Smith, mannen bakom skriften Folkens välstånd 1776, gav ett exempel på arbetsfördelning i en knappnålsfabrik:

ANNONS

ANNONS

Om en arbetare ensam skulle göra alla arbetsmoment i tillverkningsprocessen, skulle han bara hinna tillverka 20 knappnålar på en dag. Om däremot tio arbetare specialiserade sig på olika sekvenser i processen skulle de tillsammans hinna med 48 000 nålar.

Uppror mot den industriella revolutionen

Men det fanns motkrafter till industrialiseringen. År 1779 kunde man i den engelska tidningen Nottingham Review läsa om en händelse som kom att få efterföljare. Vävarlärlingen Ned Ludd hade fått stryk för sin vägran att arbeta vid den mekaniska stickningsmaskinen. Som hämnd hade han sedan med en slägga slagit sönder maskinen.

Mekaniseringen av vävstolar retade speciellt de allra skickligaste hantverkarna som såg att det arbetsmoment som de tidigare haft ensamrätt till nu höll på att tas över av maskiner. Deras yrkesstatus skulle raderas ut, lönerna skulle sänkas och outbildade arbetare, ja till och med barn, skulle tillsammans med de nya maskinerna kunna ta över arbetsuppgifterna.

1811 hade hemliga Luddsällskap bildats i trakterna kring Nottingham. Ludditerna började nu genomföra nattliga räder mot fabriker för att slå sönder maskinerna med släggor.

En natt sköts en av ludditerna, John Westley, till döds. De följande veckorna kokade delar av Englands textilregioner. Beväpnade skaror med hundratals antiindustrialister (anti = mot) angrep fabriker och förstörde deras vävstolar.

Ludditrörelsen krossas

Militär sattes in för att bekämpa ludditerna. Infiltratörer gick in organisationen. Mer än 10 000 soldater befann sig 1813 i det engelska textilbältet för att kväsa ludditernas uppror mot industrialismen.

Ludditerna hade förstås inte en chans. Nyckelpersonerna fångades in. Vid den första rättegången dömdes åtta personer till döden genom hängning, och ytterligare arresteringar och rättegångar följde till dess att rörelsen var krossad.

Notan blev hög för fabriksägarna och samhället. De första två åren lär ludditerna ha förstört maskiner till ett värde av 100 000 pund - en ofantligt stor summa för dåtiden. Insatserna för att krossa upproret bedöms ha kostat 1,5 miljoner pund.

Men kostnaderna var förstås småsmulor jämfört med de vinster industrialismen skulle komma att inbringa med tiden.

Är då ludditerna fullständigt utrotade? Kanske finns det en Ned Ludd i oss alla. Speciellt de stunder då vi märker hur fångna vi är i teknikens grepp - t.ex. då vi låter oss trollbindas av våra smarta mobiltelefoner. Hur stor del av dagen tillbringar DU med din mobiltelefon och vad skulle du egentligen kunnat använt den "förlorade" tiden till istället?

LÄS MER: Industriella revolutionen

LÄS MER: Industriella revolutionens baksida

LÄS MER: Bomull - slaveriet och textilindustrins framväxt

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vem var Ned Ludd enligt legenden?
     
  2. Vilka var ludditerna och varför gjorde de uppror?
     
  3. Hur skilde sig ludditernas uppror mot tidigare stora uppror, franska revolutionen ett par decennier tidigare eller bondeupproren runt om i Europa på 1400-talet?

Fundera på:

  1. Har du en Ned Ludd i dig? Motivera.

Ta reda på:

  1. Hitta några exempel från vår egen tid där den tekniska utvecklingen medfört att arbetare blivit arbetslösa.

Diskutera:

  1. Är all teknisk utveckling bra eller borde man protestera mot någon form av teknik idag? Motivera.

 

Litteratur:
Nicols Fox, Against the Machine - The hidden Luddite Tradition in literature, art and individual lives, Island Press, 2002
Gavin Weightman, What the Industrial Revolution did for us, BBC Books Worldwide Ltd, 2003
Simon Schama, A history of Britain. vol. 1-3, BBC Books Worldwide Ltd, 2000-2002
Chris Aspin, The Cotton Industry, Buckinghamshire: Shire Publications Ltd, 2004


Text: Göran Tivenius, författare och f.d. frilansmedarbetare i Sveriges Radio.

Senast uppdaterad: 2 oktober 2020
Publicerad: 1 oktober 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

L

Charles Goodyear och gummits tidiga historia

- Om ni får se en man som har gummimössa, gummirock, gummiskor och en börs utan ett öre - då är det...

M

Gregor Mendel – munken, ärtorna och ärftlighetsläran

När Gregor Mendel insåg att han var för fattig för att både studera och köpa mat för dagen beslöt...

L

Bomull - slaveriet och textilindustrins framväxt

Den är inte mer än en meter hög. En liten kortvuxen växt som spelat en i det närmaste osannolikt...

M

George Stephenson - järnvägarnas fader

"Jag ska bevisa för er att maskinen inte ens gör nio kilometer, att den påverkas av varje...

ANNONS

Ämneskategorier

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Industriella revolutionen

Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Relaterade taggar

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

SO-rummet tag typ

Uppror och frihetskamp

Här hittar du material som kan relateras till uppror och olika former av frihetskamp genom...

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

Hantverk

Hantverk är handens verk, handens arbete. Under hela människans existens har hantverk varit...