M
Tagg
Sjjärnkikare

Astronomi

Astronomi är vetenskapen om himlakropparna och universum. Ämnet astronomi är enormt stort och innefattar allt som befinner sig utanför jorden. Astronomin är dessutom ett av våra äldsta vetenskapsfält. Redan de tidigaste civilisationerna - bland annat Babylonien och Assyrien - använde sig av astronomi.

Men det var när teleskopet uppfanns i början av 1600-talet som astronomin utvecklades till en modern vetenskap. En av de första moderna astronomerna var Galileo Galilei.

ANNONS

Astronomi ska inte blandas ihop med astrologi (spådomskonst). Gränsen mellan ämnena har dock varit flytande genom historien och tidiga astronomer var i regel även vad vi idag skulle kalla astrologer. Men alltsedan den naturvetenskapliga revolutionen på 1600-talet har astronomin och astrologin alltmera separerats från varandra. Numera är ämnena strikt åtskilda.

LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

LÄS MER: Astrologi

Litteratur:
Bra Böckers lexikon, band 1, Bra Böcker AB, 1995
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)

Här hittar du material med anknytning till astronomins historia.

Uppdaterad: 14 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Astronomi

L
Copernicus världsbild

En ny världsbild - den heliocentriska

av: Lars Hildingson
2023-09-10

Alla har väl funderat över hur universum egentligen är uppbyggt. Tar det slut någonstans? Vad kommer i så fall sedan? I äldre tider visste människor inte mycket om världen de levde i. De visste inte att vår jord är ett klot som går i en bana runt solen...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Några viktiga begrepp inom astronomin

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2022-09-19

Här presenteras i bokstavsordning några viktiga astronomiska fakta och begrepp. Sammanställningen är ett komplement till den föregående artikeln i serien om universum. Ordlistan är i första hand tänkt som en källa för läraren i syfte att öka eller fräscha upp kunskaperna i ämnet för att kunna berätta mer levande och intressant för eleverna om världsrymden och Big Bang. Det är alltså på inga vägar någon heltäckande ”astronomisk ordlista”...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Lätta fakta om universum

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2022-09-18

För 14 miljarder år sedan var allt material i hela universum sammanpressat till en tät kula. Kanske är den inte större än en fingertopp. Allt är liksom fångat i sig självt. Inget annat finns, inte ens tiden. Ingen vet vad som fanns innan, eller var allt kom ifrån. I "Big Bang" exploderar kulan. Ofantliga mängder gas och stoft kastas ut i rymden. Där dras de ihop till glödande klot. Miljarder stjärnor bildas. När de har brunnit i miljarder år exploderar de och slungar ut nya moln av gas och stoft. Molnen klumpar ihop sig och bildar nya stjärnor...

+ Läs mer

M

Galileo Galilei - mekanikens och astronomins banbrytare

av: Kaj Hildingson
2020-09-29

När listorna på tidernas största forskare ska göras upp brukar italienaren Galileo Galilei (1564-1642) räknas till de främsta. Han har kallats den moderna vetenskapens fader och gjorde en lång rad upptäckter inom astronomi, fysik och många andra områden. Galilei insåg att teorier måste bevisas genom noggranna experiment. Trots alla sina lysande upptäckter och experiment är Galilei mest känd för ett försök han aldrig genomförde och några ord han aldrig sa...

+ Läs mer

M

Carl Friedrich Gauss - om den störste matematikern

av: Kaj Hildingson
2020-09-26

En morgon omkring år 1795 vaknade den 18-årige studenten Carl Friedrich Gauss med lösningen på ett 2000 år gammalt matematiskt problem i sitt huvud. Lösningen, som ingen dittills lyckats knäcka, gjorde Gauss berömd. Det var inledningen på en av alla tiders främsta matematiska karriärer. Gauss gjorde också stora upptäckter inom bland annat geografi och astronomi och räknas som Arkimedes och Newtons jämlike. Hans arbete inom geometrin inspirerade också till Einsteins allmänna relativitetsteori...

+ Läs mer

M

Copernicus - om himlakropparnas rörelser

av: Kaj Hildingson
2020-09-20

År 1543 är en milstolpe i vetenskapens historia. Då publicerades två verk som kom att bli inledningen på den moderna vetenskapen och samtidigt kastade en stor del av Aristoteles föreställningar över ända. Det ena verket var Andreas Vesalius lärobok i anatomi. Det andra var Nicolaus Copernicus arbete Om himlakropparnas rörelser. Den boken kom att revolutionera Aristoteles astronomiska teorier. Men Copernicus teorier mötte hårt motstånd både från kyrkan och andra forskare. Det tog många år innan de nya teorierna besegrat de gamla...

+ Läs mer

Länkar om Astronomi

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS