Astronomi är vetenskapen om himlakropparna och universum. Ämnet astronomi är enormt stort och innefattar allt som befinner sig utanför jorden. Astronomin är dessutom ett av våra äldsta vetenskapsfält. Redan de tidigaste civilisationerna - bland annat Babylonien och Assyrien - använde sig av astronomi.
Men det var när teleskopet uppfanns i början av 1600-talet som astronomin utvecklades till en modern vetenskap. En av de första moderna astronomerna var Galileo Galilei.
Astronomi ska inte blandas ihop med astrologi (spådomskonst). Gränsen mellan ämnena har dock varit flytande genom historien och tidiga astronomer var i regel även vad vi idag skulle kalla astrologer. Men alltsedan den naturvetenskapliga revolutionen på 1600-talet har astronomin och astrologin alltmera separerats från varandra. Numera är ämnena strikt åtskilda.
LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776
LÄS MER: Astrologi
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material med anknytning till astronomins historia.
Här presenteras i bokstavsordning några viktiga astronomiska fakta och begrepp. Sammanställningen är ett komplement till den föregående artikeln i serien om universum. Ordlistan är i första hand tänkt som en källa för läraren i syfte att öka eller fräscha upp kunskaperna i ämnet för att kunna berätta mer levande och intressant för eleverna om världsrymden och Big Bang. Det är alltså på inga vägar någon heltäckande ”astronomisk ordlista”...
För 14 miljarder år sedan var allt material i hela universum sammanpressat till en tät kula. Kanske är den inte större än en fingertopp. Allt är liksom fångat i sig självt. Inget annat finns, inte ens tiden. Ingen vet vad som fanns innan, eller var allt kom ifrån. I "Big Bang" exploderar kulan. Ofantliga mängder gas och stoft kastas ut i rymden. Där dras de ihop till glödande klot. Miljarder stjärnor bildas. När de har brunnit i miljarder år exploderar de och slungar ut nya moln av gas och stoft. Molnen klumpar ihop sig och bildar nya stjärnor...
När listorna på tidernas största forskare ska göras upp brukar italienaren Galileo Galilei (1564-1642) räknas till de främsta. Han har kallats den moderna vetenskapens fader och gjorde en lång rad upptäckter inom astronomi, fysik och många andra områden. Galilei insåg att teorier måste bevisas genom noggranna experiment. Trots alla sina lysande upptäckter och experiment är Galilei mest känd för ett försök han aldrig genomförde och några ord han aldrig sa...
En morgon omkring år 1795 vaknade den 18-årige studenten Carl Friedrich Gauss med lösningen på ett 2000 år gammalt matematiskt problem i sitt huvud. Lösningen, som ingen dittills lyckats knäcka, gjorde Gauss berömd. Det var inledningen på en av alla tiders främsta matematiska karriärer. Gauss gjorde också stora upptäckter inom bland annat geografi och astronomi och räknas som Arkimedes och Newtons jämlike. Hans arbete inom geometrin inspirerade också till Einsteins allmänna relativitetsteori...
År 1543 är en milstolpe i vetenskapens historia. Då publicerades två verk som kom att bli inledningen på den moderna vetenskapen och samtidigt kastade en stor del av Aristoteles föreställningar över ända. Det ena verket var Andreas Vesalius lärobok i anatomi. Det andra var Nicolaus Copernicus arbete Om himlakropparnas rörelser. Den boken kom att revolutionera Aristoteles astronomiska teorier. Men Copernicus teorier mötte hårt motstånd både från kyrkan och andra forskare. Det tog många år innan de nya teorierna besegrat de gamla...
Miljoner människor har under årtusendenas lopp sett och hört äpplen falla till marken. Men bara en enda har enligt legenden lyckats räkna ut vad det beror på och samtidigt förklara varför himlakropparna rör sig som de gör. Det är en av de största vetenskapliga upptäckterna genom tiderna. Men när Isaac Newton, som var den som gjorde upptäckten, räknat ut alltihop lade han sina anteckningar i en låda, glömde bort var de fanns och fortsatte att fundera på annat. Han hittade aldrig sina anteckningar igen...
Lektionsfilm (10:18 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om den vetenskapliga revolutionen som inleddes under 1500-talet. Här berörs Nicolaus Copernicus, Johannes Kepler, Galileo Galilei, Isaac Newton, Andreas Vesalius, William Harvey och Francis Bacon.
Genomgång (21:56 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om några viktiga upptäckter inom fysik och deras upphovspersoner, såsom Copernicus, Galileo Galilei, Newton, Peter Higgs och higgspartikeln, James Clerk Maxwell Edison och Tesla.
Webbföreläsning (9:16 min) där NO-läraren Andreas Sandqvist berättar om naturvetenskapens tidigaste historia från forntiden till och med medeltiden.
Webbföreläsning (8:20 min) där NO-läraren Andreas Sandqvist berättar om den naturvetenskapliga revolutionen som började under 1500- 1600-talen. Här berörs bland annat den förändrade världsbilden och framväxten av det naturvetenskapliga arbetssättet.
Genomgång (5:56 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Copernicus (1473-1543).
Unga Faktas trevliga webbsida om stjärnor och planeter. Här kan du läsa om de första astronomerna, astronomi, astrologi, den moderna astronomin, stjärnbilder, himlakroppar m.m.
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om 1600-talsgeniet Galileo Galileis forskning som låg helt i konflikt med den katolska kyrkans världsbild. För 400 år sedan riktade Galileo Galilei första gången sin egentillverkade kikare mot himlavalvet. Hans slutsats skakade i grunden människans syn på sig själv och hennes plats i universum...
Avsnitt på Historia 2 där Joakim Wendell berättar om naturvetenskapens framväxt under perioden 1500-1800. Mellan 1600 och 1850 inträffade ett antal omvälvande processer, revolutioner, som kom att förändra vår värld på flera avgörande sätt...
På Yvonne Sjöstrands webbplats om religion och livsåskådning kan du läsa om Betlehemstärnan. Frågan om vad Betlehemstjärnan egentligen var för slags himlafenomen har många astronomer ägnat sig åt att försöka besvara. Huvudsakligen har tre teorier diskuterats...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Tycho Brahe (1546-1601). På senare tid har intresset för Tycho Brahes liv och vetenskapliga gärning blivit allt större. Delar av hans observatorium på Ven är på väg att återställas, samtidigt som många allt mer framhäver hans stora betydelse för astronomins utvecklning...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om tolkning av himlafenom i ett historiskt perspektiv.
Artikel i Wikipedia om astrologi. Här kan du läsa om astrologins historia, tankegångar, astrologer och om några astrologiska skolor. Här hittar du också länkar till andra artiklar som kan associeras med astrologi.
Artikel i tidningen Populär Historia där Tord Ajanki berättar om Isaac Newton (1643-1727). Newton är antagligen historiens mest betydelsefulle vetenskapsman. Med några få enkla teorier och matematiska formler revolutionerade han sin samtids förståelse av de krafter som styr universums rörelser…
Artikel i tidningen Populär Historia där det berättas om teleskopets – en uppfinning som förändrade synen på världen. När den italienska vetenskapsmannen Galileo Galilei år 1609 riktade sin – med dagens mått mätt – primitiva kikare mot himlen föll den rådande världsbilden samman…
På Unga Faktas trevliga webbplats kan du skaffa dig kunskaper om astronomi i antikens Grekland.
De mesopotamiska kulturerna (3000-500 f.Kr) utgör civilisationens vagga. Mesopotamien låg mellan floderna Eufrat och...
Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.
En världsbild sammanfattar och ger en överblick över världsalltet och jordens och människans...
Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...
Astrologi (inkl. horoskop) är en lära och en metod - spådomskonst - som går ut på att förutsäga en...
1600-talet var det århundrade i Europa då naturvetenskapliga metoder och idéer om hur världen...
Isaac Newton (1642-1727) är en av världshistoriens mest berömda och inflytelserika matematiker och...
Galileo Galilei (1564-1642) kallas ibland den moderna vetenskapens fader. Galilei insåg att teorier...
