Hantverk är handens verk, handens arbete. Under hela människans existens har hantverk varit livsviktigt för vår överlevnad som art. Även andra djur använder verktyg, men människan har utvecklat särskilt avancerade tekniker och fört kunskaperna vidare mellan generationer. Tillverkningen och användningen av redskap har därför haft stor betydelse för utvecklingen av vår hjärnkapacitet och intelligens.
Långt tillbaka i historien var det inom familjen som hantverk utövades. Man tillverkade verktyg av sten, beredde skinn och formade lerkärl – allt efter behov. De olika hantverken kunde vara könsbundna, men arbetsfördelningen varierade mellan olika tider och samhällen.
I det gamla bondesamhället var hantverk och hemslöjd viktiga bisysslor. Men det gick inte att tillverka allt i hemmet. Ända sedan forntiden har det i byar och städer funnits specifika hantverksyrken som snickare, skomakare, skräddare, krukmakare, sadelmakare, smeder, hovslagare och så vidare. Dessa var riktiga yrken som människor försörjde sig på. Det var vanligt att man kombinerade sitt hantverk med att vara bonde. Vid medeltidens slut, omkring år 1500, bodde ungefär 95 procent av Sveriges befolkning på landsbygden.
Under medeltiden började hantverksyrkena i städerna att organiseras i skrån som var en slags sammanslutningar eller föreningar av hantverkare. I större städer kunde olika hantverksyrken ha egna skrån. Inom skråväsendet utbildades en hantverkare stegvis som lärling, gesäll och mästare. Av detta finns fortfarande spår i dagens hantverksutbildningar.
År 1940 utfärdade regeringen den så kallade mästarbrevskungörelsen, men denna bestämmelse gäller inte längre. Idag regleras mästarbreven genom lagen och förordningen om mästarbrev för hantverkare från 1995. Mästarbrevet är ett kompetensbevis för skickliga och erfarna hantverkare. Sveriges Hantverksråd utfärdar breven, medan yrkeskraven utformas i samarbete med de olika branschorganisationerna.
Idag kan man som ung välja att utbilda sig inom ett hantverk redan på gymnasiet. Det finns även olika lärlingsutbildningar där man kan lära sig yrket ute på en arbetsplats.
Flera hantverk som utövades i gamla tider har än idag kvar samma arbetsmoment eller använder samma eller liknande redskap som förr. En del av äldre tiders hantverkskunnande lever därmed kvar än idag.
Numera kan man ta gesällbrev inom omkring 70 olika hantverksyrken. Mästarbrev kan också utfärdas inom många yrken. Vanliga hantverksyrken idag är elektriker, frisör, florist, snickare, bagare, konditor och rörmokare.
Vikingatidens lyxsvärd var ett känt varumärkePå flera svärdsklingor från vikingatiden står namnet +VLFBERHT+. Namnet kan ha syftat på en skicklig smed eller på en verkstad i området kring floden Rhen. Svärden blev så berömda att andra hantverkare fortsatte att kopiera namnet under flera generationer. Att smida en bra svärdsklinga krävde stor yrkesskicklighet. Vissa klingor tillverkades genom att järn- och stålstänger tvinnades och smiddes samman. Metoden kunde göra svärdet både starkt och böjligt och skapade dessutom vackra mönster i metallen. Många av klingorna fördes sedan till Skandinavien, där de fick handtag och användes av förmögna krigare. Namnet Ulfberht fungerade ungefär som en modern märkeslogotyp på ett par exklusiva skor eller en dyr sportbil – det signalerade hög kvalitet och status. Alla svärd med namnet höll dock inte samma kvalitet. Redan under vikingatiden försökte alltså andra hantverkare dra nytta av ett välkänt namn och sätta det på svärd av sämre kvalitet. Det var en tidig form av plagiat och varumärkesförfalskning.
|
M LÄS MER: Skråväsendet
L LÄS MER: Hantverk och skrån på medeltiden
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Eli F. Heckscher, Svenskt arbete och liv – från medeltiden till nutid, Bonnier, 1980
Folke Lindberg, Hantverk och skråväsen under medeltid och äldre vasatid, Prisma, 1989
https://hantverksrad.se/gesallbrev-och-mastarbrev/gesall-mastarbrevsbestammelser/
FÖRFATTARE
Text: Ann Tillberg, legitimerad gymnasielärare. Fördjupningen är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
