Urbanisering är en benämning för när folk flyttar in till städer och ökar deras befolkningsmängd, samtidigt som landsbygden avfolkas.
I moderna tider har detta också inneburit att arbetskraften har flyttats från livsmedelsproduktion i jordbruket till tillverkningsindustrin och servicesektorn.
LÄS MER: Migration, urbanisering och städer
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som kan relateras till urbanisering förr och idag.
Det var vattnet som för 10 000 år sedan skapade en stad nära norra änden av Döda havet i dagens Israel. I denna del av floden Jordans dalgång forsade tusentals liter friskt källvatten per dygn fram ur jorden. I området fanns det gott om vilda djur och vilt vete. Kort sagt, en perfekt plats att bo på. Där byggdes Jeriko, en av jordens äldsta städer. Kanske bodde så många som 1 000 människor där för 10 000 år sedan. Då fanns där hus, en mur runt staden och ett vakttorn...
Vid början av 1700-talet hade Sverige 1,8 miljoner invånare och 200 år senare kring sekelskiftet 1900 närmare 5,5 miljoner. Till att börja med fick befolkningsökningen störst betydelse på landsbygden. Bara en tiondel av svenskarna bodde 1820 i städer. Andelen 1865 var en sjundedel, 1910 en fjärdedel. De svenska städerna var länge obetydliga. År 1810 var bara Stockholm (66 000 invånare) något av en stad i europeiskt perspektiv. Göteborg hade 14 300, Karlskrona 10 600 och Malmö 5 800 invånare. År 1870 hade Stockholms befolkning fördubblats (136 000), Göteborgs (56 300) och Malmös fyrdubblats (25 600)...
I Sverige har kristen tro nästan alltid varit en landsbygdsreligion. Gudstjänst, trosföreställningar, riter, bildspråk, traditioner - praktiskt taget allt har formats i lantlig miljö. När industrialiseringen av Sverige påbörjades flyttade de flesta människorna från landsbygden till tätorterna. Det var i samband med urbaniseringen som den kristna tron upphörde att vara samhällets och människornas sammanhållande band...
Under slutet av vikingatiden och början av medeltiden växte byar fram i snabb takt runt om i Sverige, och under 1100- och 1200-talen fick vi många av våra första städer. I den här artikeln kan du bland annat läsa om orsakerna till denna tidiga urbanisering i svensk historia...
Den orättvisa uppdelningen av jordens resurser har lett till fattigdom, överbefolkning och elände i många av världens utvecklingsländer. Men det har blivit bättre och utvecklingen går numera åt rätt håll. Den accelererande urbaniseringen i fattiga länder är idag en nyckelfråga i kampen mot fattigdom...
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?
Webbföreläsning (10:15 min) gjord av SO-läraren Tobias Kjellström som berättar om migration sett ur ett historiskt och aktuellt perspektiv. Här berörs migrationens historia, urbanisering, orsaker till migration, push- och pullfaktorer, flyktingar, asyl, osv
Pedagogisk genomgång (12:50 min) där SO-läraren Björn Andersson berättar om länderna i Afrika söder om Sahara. Här berörs vegetationszoner, klimatzoner, befolkning, urbanisering, industrialisering med mera.
Kort genomgång (3:31 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om livet i städerna på 1800-talet. Hur var det att jobba i en fabrik? Hur var skillnaden mellan män och kvinnors arbeten? Hur bodde arbetarna?
Flippad genomgång (13:08 min) där SO-läraren Christer Wolf berättar om industrialiseringen under 1800-talet.
Pedagogisk genomgång (4:38 min) som handlar om urbanisering. Varför flyttar folk till städer? Materialet presenteras av Studi.se.
Genomgång (18:05 min) där gymnasieläraren Björn Westerström berättar om den industriella revolutionen ur olika perspektiv. Varför ägde den industriella revolutionen rum just i Europa?
Genomgång (5:18 min) där SO-läraren Mikael Larsson ger en sammanfattning om de bakomliggande orsakerna till den industriella revolutionen.
Genomgång (16:52 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om urbanisering och migration samt sambandet däremellan.
Genomgång (12:19 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega går igenom några viktiga begrepp som berör arbetsområdet "befolkningen i världen" i geografi. Här förklaras: urbanisering, kåkstad, försörjning, infrastruktur, befolkningstäthet, tätbygd, glesbygd, delta, flodmynning, migration, emigration, immigration, integration, assimilering, segregation, födelsetal, dödstal, befolkningspyramid, familjeplanering samt befolkningsklockan och dess fem skeden.
Genomgång (14:53 min) om den s.k. jordbruksrevolutionen - när människan blev bofast. Här berättas bl.a. om nya matvanor, religion, byar blir städer, hantverk, yrken och den nya användningen av metaller. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
Genomgång (8:04 min) om begreppet urbanisering och olika för - och nackdelar kring att många bor i städer. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.
Genomgång (14:35 min) av SO-läraren Ida som berättar om befolkningstillväxt och migration förr och idag ur olika perspektiv.
Fjärde delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om jordbruket i industrisamhället d.v.s. det svenska jordbrukssamhället mellan 1870 till 1945 och de stora tekniska förändringarna som ägde rum inom jordbruket. Här berättas om bönderna i industrisamhället, från jordbruk till industri, emigrationen, storstadens marknad, nya matvanor, transportrevolutionen, bönderna i politiken, egnahemsfrågan, husdjuren, mekanisering, och mycket annat. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Andra delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om jordbruk och livet på landet 1500-1700. Från och med andra delen (skrolla ner) berättas om resenärer, befolkningsmängden, statsmakten, mängden människor, livsmedelsproduktionen, skatt och ränta, jordägande, mat och makt, bondeuppror, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Tredje delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om den agrara revolutionen d.v.s. 1700-talets svenska jordbrukssamhälle och de stora förändringarna som ägde rum inom jordbruket. Här berättas om landsbygden, bönderna, de fattiga, adeln, arbetsliv, husdjuren, städerna, Sveriges befolkning, nyodling, nya redskap, potatisen och brännvinet, transportrevolutionen, bygemenskapen, storskiftet, jordbrukets mekanisering, produktion och levnadsstandard, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...
Om befolkningsutvecklingen ur ett historiskt och nutida perspektiv. Här berörs även hur befolkningen är fördelad i...
Om migration och dess bakomliggande orsaker samt drivkrafterna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen...
Hållbar utveckling och dess tre former: social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Hur val och...
De som studerar befolkningsfrågor kallas för demografer. Demografi eller befolkningslära som det...
Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...
Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....
Skiftesreformerna var några svenska jordbruksreformer som genomfördes i omgångar - enskiftet,...
Kulturgeografi, eller samhällsgeografi som det ibland också kallas, är den ena av geografins båda...
Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...
Tidigare historia: Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål...
