M
Tagg
Gasmask
Gasmask från första världskriget.

Kemiska stridsmedel

Sedan första världskriget har kemiska stridsmedel använts i många krig, ofta med fasansfulla konsekvenser. Till en början var det framförallt senapsgas och klorgaser som användes för att förgifta motståndarens soldater. Under senare år har terrorgrupper använt sig av bland annat sarin för att sprida död och skräck.

En kemikalie blir ett kemiskt stridsmedel när den används i syfte att skada, döda eller tillfälligt slå ut en människas förmåga att agera. Under 1900-talet togs flera kemikalier fram endast i syfte att användas som stridsmedel, bland annat vävnadsskadande ämnen som senapsgas och nervgaser som sarin och VX. Även kemikalier som produceras för civila ändamål kan användas som stridsmedel.

ANNONS

ANNONS

Ett kemiskt vapen är ett kemiskt stridsmedel som kombineras med en utspridningsmekanism, exempelvis en bomb eller ett besprutningsflygplan. De flesta lager av kemiska vapen som finns kvar i världen består av flygbomber eller raketer. Kemiska vapen kan också vara så kallade binära vapen som består av två var för sig ofarliga substanser som förvaras i separata behållare och som blir giftiga först när de blandas med varandra.

Förbud

Sedan andra världskriget har kemiska vapen använts i många konflikter. 1963-1967 satte Egypten in senapsgas i Jemenkriget. Under kriget mellan Iran och Irak 1983-1988 använde Irak olika typer av kemiska vapen mot Iran, men även mot den egna kurdiska befolkningen.

1990 kom USA och Sovjetunionen överens om att avskaffa 80 procent av sina kemiska stridsmedel under en period på åtta år. Under Gulfkriget 1991 ökade fokus på riskerna med kemiska vapen, bland annat efter att USA hittat stora lager i Irak. Två år senare arbetade FN fram en konvention som förbjuder kemiska vapen. Idag har dock stormakterna, men också några mindre länder, fortfarande tillgång till kemiska stridsmedel.

De fattigas kärnvapen

1995 spred sekten Aum Shinrikyo nervgasen Sarin i Tokyos tunnelbana. 12 personer dog och närmare 5 000 skadades. Attentatet väckte mycket stor internationell uppmärksamhet, bland annat därför att det var första gången massförstörelsevapen användes av en terroristgrupp.

ANNONS

Framtagningen av kemiska vapen är ganska enkelt och kräver små resurser. Många vanliga industrikemikalier, till exempel cyanid och kondenserade gaser, kan orsaka mycket stor skada om de används som kemiska stridsmedel.

Det är dessutom ganska enkelt för ett företag att gå från att producera till exempel bekämpningsmedel eller mediciner till att tillverka stridsmedel. Kemiska och biologiska vapen kallas därför ibland för de fattigas kärnvapen - effekterna är fruktansvärda, de är billiga och lätta att framställa och svåra att skydda sig emot.

LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar

LÄS MER: Vapen

LÄS MER: Biologiska stridsmedel

LÄS MER: Nutidshistoria


FÖRFATTARE

Text: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått på webbplatsen Säkerhetspolitik.se. Webbplatsen drevs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och lades ned i december 2021. Redaktionen för Säkerhetspolitik.se bestod av en informationssamordnare från MSB som tog hjälp av expertkompetens både inom MSB men även från andra myndigheter och organisationer. Texten som publicerats på SO-rummet är redigerad och uppdaterad av Robert de Vries, webbredaktör på SO-rummet.

Läs mer om samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar på MSB:s webbplats.
Webbplats: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Här nedan hittar du material som kan relateras till kemiska stridsmedel.

Uppdaterad: 15 mars 2024
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Kemiska stridsmedel

SO-rummet bok
L

Hemberedskap

av: MSB och Statens Försvarshistoriska museer
2023-04-11

Om det skulle hända något allvarligt likt en kris eller ett krig behöver du ha hemberedskap. Det innebär att du kan klara dig i en vecka utan samhällets hjälp. Även vid kortare kriser som till exempel strömavbrott är det bra att ha det viktigaste hemma. Vatten, mat, värme och kommunikation är fyra ledord för att ha en bra hemberedskap...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Vapen under första världskriget

av: Carsten Ryytty
2014-12-09

1914 kunde en infanterist skjuta 15 skott i minuten, en kulspruta 600 skott och en artilleripjäs 20 splittergranater fyllda med stålkulor. Medan soldaterna låg kvar i skydd hade denna eldkraft i stort sett ingen verkan, men när de reste sig för att rycka fram till anfall kunde den förinta en bataljon om tusen man på bara några minuter.

+ Läs mer

Länkar om Kemiska stridsmedel

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS