Ett kemiskt vapen kan bestå av ett kemiskt stridsmedel som kombineras med en utspridningsmekanism, exempelvis en bomb eller raket. Historiskt har kemiska stridsmedel bland annat förvarats i flygbomber, granater och raketer. Kemiska vapen kan också vara så kallade binära vapen som består av kemiska ämnen som förvaras åtskilda och bildar det giftiga stridsmedlet först när de reagerar med varandra.
Trots namnet är senapsgas inte en gas i vanlig mening. Ämnet är en vätska som kan avge giftiga ångor och orsaka svåra skador på bland annat hud, ögon och luftvägar. Nervgaser som sarin och VX verkar på ett annat sätt genom att störa nervsystemets funktion. Det visar att kemiska stridsmedel kan fungera på mycket olika sätt, även om de alla kan orsaka svåra skador eller dödsfall.
Förbud
Sedan andra världskriget har kemiska vapen använts i många konflikter. 1963-1967 satte Egypten in kemiska stridsmedel, däribland senapsgas, under inbördeskriget i Nordjemen. Under kriget mellan Iran och Irak 1983-1988 använde, som pågick 1980-1988, använde Irak från 1983 olika typer av kemiska vapen mot Iran, men även mot den egna kurdiska befolkningen.
1990 kom USA och Sovjetunionen överens om att kraftigt minska sina stora lager av kemiska vapen. Under Gulfkriget 1991 ökade fokus på riskerna med kemiska vapen, bland annat efter att USA hittat stora lager i Irak. 1993 öppnades kemvapenkonventionen för undertecknande. Konventionen förbjuder utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen och trädde i kraft 1997. År 2023 meddelade Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) att alla lager som deklarerats av konventionens medlemsländer hade förstörts. Hotet är dock inte borta. Kemiska vapen har använts under 2000-talet och fyra länder står fortfarande utanför konventionen.
Redan 1925 hade Genèvekonventionen förbjudit användningen av kemiska och biologiska vapen i krig. Det förbjöd däremot inte länder att utveckla, tillverka eller lagra sådana vapen. Kemvapenkonventionen från 1990-talet gick därför betydligt längre. Den skapade också OPCW, som bland annat kontrollerar att medlemsländerna följer reglerna och övervakar förstöringen av kemiska vapen.
De fattigas kärnvapen
1995 spred sekten Aum Shinrikyo nervgasen sarin i Tokyos tunnelbana. 14 personer dog till följd av attacken och tusentals skadades. Attentatet väckte mycket stor internationell uppmärksamhet, bland annat därför att en terrorgrupp hade använt ett kemiskt stridsmedel mot människor mitt i en storstad.
Vissa giftiga industrikemikalier kan orsaka mycket stor skada om de missbrukas som kemiska stridsmedel. Det betyder däremot inte att kemiska vapen i allmänhet är enkla att framställa, lagra eller använda. Hanteringen kan vara mycket farlig även för dem som försöker använda vapnen.
Vissa kemikalier och viss utrustning inom den kemiska industrin kan dessutom ha både fredliga och militära användningsområden. Det brukar kallas dubbel användning. Därför omfattar kemvapenkonventionen även kontroller av vissa kemikalier och industrianläggningar för att förhindra att civil verksamhet används för att utveckla kemiska vapen.
Kemiska och biologiska vapen kallas därför ibland för de fattigas kärnvapen eftersom de kan orsaka mycket stora skador och i vissa fall kräver mindre resurser än kärnvapen. Uttrycket är dock förenklat och betyder inte att sådana vapen är enkla att tillverka eller använda.
Massakern i HalabjaDen 16 mars 1988 utsattes den kurdiska staden Halabja i norra Irak för en av de värsta attackerna med kemiska vapen i modern tid. Händelsen ägde rum under slutet av kriget mellan Iran och Irak. Irakiska styrkor angrep staden, där det fanns många civila. Kemiska stridsmedel spreds över området och tusentals män, kvinnor och barn dödades. Många människor hann inte förstå vad som hände innan de blev svårt förgiftade. Flera olika kemiska stridsmedel användes vid attacken. Svenska Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) uppger att det finns säkra belägg för både senapsgas och nervgas. Senapsgas kan ge svåra skador på hud, ögon och luftvägar, medan nervgaser angriper nervsystemet. Kombinationen gjorde attacken särskilt dödlig. Många av offren var civila som befann sig i sina hem eller försökte fly från staden. Bilderna efter attacken spreds över världen. På gator och i hus låg döda familjer, ibland med små barn tätt intill sina föräldrar. Tusentals människor dödades och många av dem som överlevde fick leva vidare med svåra kroppsliga skador och psykiska trauman. Även långt senare har överlevande haft problem med sin hälsa. Halabja blev därför en stark symbol för vad kemiska vapen kan göra mot en civilbefolkning. Attacken var inte den enda gången som Iraks regim använde kemiska vapen under 1980-talet. Sådana vapen användes både mot Iran och mot kurder i norra Irak. Händelserna i Halabja fick särskilt stor internationell uppmärksamhet och bidrog till det växande kravet på ett fullständigt förbud mot kemiska vapen. Nio år senare, 1997, trädde kemvapenkonventionen i kraft. Idag arbetar OPCW för att förhindra att liknande attacker ska kunna upprepas.
|
S LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar
M LÄS MER: Vapen
M LÄS MER: Biologiska stridsmedel
M LÄS MER: Nutidshistoria
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
