Aristoteles är en av historiens mest kända filosofer och vetenskapliga tänkare. Han var en vetenskapsman som behärskade många områden. Aristoteles var en tänkare som påverkade många lärdas teorier från 300-talet f.Kr till början av 1600-talet. Att ifrågasätta Aristoteles teorier kunde under medeltiden medföra döden eftersom kyrkans syn på vetenskap – den s.k. skolastiken – delvis var en blandning mellan religiös tro och antik vetenskap, särskilt Aristoteles lära.
© 2026 SO-rummet.se
Aristoteles
ANNONS
Aristoteles föddes 384 f.Kr i Stagira i norra Grekland vid Egeiska havets nordkust. Han var son till en förmögen och känd läkare. Som sjuttonåring kom Aristoteles till Aten där han blev lärjunge vid Platons akademi.
Omkring 343 eller 342 f.Kr blev han lärare åt Alexander den store. Alexander understödde Aristoteles med pengar och skickade ovanliga växter och djur från sina fälttåg. Efter sin tid som lärare åt Alexander återvände han till Aten, där han grundade en filosofisk skola, Lykeion.
Aristoteles sysslade med i stort sett alla dåtidens vetenskaper, även om hans egna insatser inom matematiken var mer begränsade. Han var kanske antikens mest lärda man och gjorde insatser inom många av dåtidens naturvetenskapliga ämnen. Enligt gamla förteckningar författade Aristoteles ett mycket stort antal skrifter, men bara en mindre del av hans verk finns bevarade.
Aristoteles anses vara logikens grundläggare. Det var viktigt för en forskare att resonera och undersöka, ansåg Aristoteles. Logiskt tänkande skulle gå före tron på slumpen och ödet. Samhället och människornas liv styrdes inte av det blinda ödet.
För sina lärjungar förespråkade Aristoteles måttlighet och tolerans. Samtidigt ansåg han att vissa människor var födda att styra, medan andra var födda att underkasta sig. Alla människor har en själ, men han ansåg att själen hade olika kvaliteter hos olika människor. Samtidigt var kvinnan underlägsen mannen.
Aristoteles ansåg att jorden var universums centrum. Jorden var en orörlig kropp som var omgiven av sfärer. Dessa idéer försvårade den astronomiska forskningen i över 1 800 år då kyrkan under medeltiden stämplade alla som hade andra idéer som kättare.
När Alexander den store dog vände sig många atenare mot Aristoteles. Han anklagades för bristande vördnad mot gudarna. Aristoteles tvingades därför fly från Aten till staden Khalkis. Han ville inte ge Aten chansen att än en gång försynda sig mot filosofin, som staden hade gjort mot Sokrates, som dömdes till döden och tvingades dricka gift. Året efter flykten dog Aristoteles av en magåkomma, 62 år gammal. Trots sina misstag, speciellt inom fysiken, anses Aristoteles än idag vara en av historiens största vetenskapspersoner.
M LÄS MER: Aristoteles och konsten att systematisera
M LÄS MER: Antikens Grekland
M LÄS MER: Platon
M LÄS MER: Skola och utbildning i antikens Aten
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Curt Suplee, Milestones of Science, National Geographic, 2000
Bra Böckers lexikon, band 1, Bra Böcker AB, 1995
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
Här nedan hittar du material som kan relateras till Aristoteles.
© 2026 SO-rummet.se
ANNONS
ANNONS
Artiklar om Aristoteles
Aristoteles och konsten att systematisera
Lästid 14 minuter
Låter det konstigt att låta ruva tjugo ägg för att reda på hur en kyckling utvecklas? Det tyckte i alla fall inte den grekiske vetenskapsmannen Aristoteles (384-322 f.Kr). Genom att öppna ett ägg varje dag kunde han steg för steg beskriva hur en kyckling utvecklades. Experimentet är typiskt för Aristoteles sätt att arbeta – observera, systematisera och dra slutsatser. Aristoteles var nyfiken på nästan allt och gjorde insatser på de flesta vetenskapliga områden utom matematik. Han grundade också logiken, den metod som visar om en slutledning är korrekt eller inte. Så stort var Aristoteles anseende att nästan ingen vågade utmana hans åsikter på hundratals år...
Länkar om Aristoteles
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Aristoteles – en av filosofins fäder från den grekiska antiken vars öde nära flätades samman med en världshärskares. Men hela sitt liv dedikerade han till kunskapen - och än idag ekar hans ord tydligare i våra öron än vi kanske förstår...
Genomgång (10:21 min) av SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) som berättar om den antika filosofen Aristoteles. Vad tänkte denna lärjunge till Platon? Här ges en redogörelse för Aristoteles filosofiska tankar om etik, politik och vetenskap.
Artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Aristoteles och naturvetenskaperna. Aristoteles (384-322 f.Kr.) var inte atensk medborgare. Han föddes i Makedonien, där hans far var kunglig hovläkare. Han sändes som tonåring till Aten för att studera vid Platons skola, Akademin. Där förblev han i ett tjugotal år till Platons död 347. Periodvis tvingades han att vara på flykt från Aten, där de antimakedonska stämningarna växte i styrka som en följd av Makedoniens alltmer ökande makt. Under några år var Aristoteles lärare för den unge makedonske tronföljaren Alexander...
ANNONS
ANNONS
Artikel på webbplatsen Filosofer.se där du bl.a. kan läsa om Aristoteles som vid sidan av Platon räknas som filosofins viktigaste gestalt. Aristoteles föddes i Stageira i norra Grekland. Han reste dock till Aten för att studera och gjorde detta på Platons Akademi. Efter Platons död 347 f.Kr. var han en under en period lärare åt Makedoniens tronarvinge Alexander III, sedermera känd under namnet Alexander den store.
Genomgång (5:04 min) av SO-läraren Håkan som berättar om grekisk vetenskap och arvet från grekerna. Varför ska man egentligen lära sig om antikens Grekland?
Genomgång (6:30 min) där SO-Sture berättar om Alexander den store, grekiska vetenskapsmän och då inte minst Aristoteles.
Genomgång (14:32 min) om det antika Grekland. Här berättas bl.a. om Atens demokrati, slaveriet, män-kvinnor, filosofi och vetenskap. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
Faktatext där du kan läsa kortfattat om Atens storhetstid ur ett idéhistoriskt perspektiv. Texten är är skriven av fil. dr. Ralf Wadenström och ingår i ett utbildningsmaterial för högskoleelever om "Myter och historia" där Europas mytologiska och filosofihistoriska arv behandlas ur ett idé- och begreppshistoriskt perspektiv.
På Unga Faktas trevliga webbplats kan du skaffa dig kunskaper om astronomi i antikens Grekland.