L
Tagg
Akvedukt
Segovias akvedukt är en romersk akvedukt i Segovia, Spanien. Den byggdes under det första århundradet e.Kr för att leda vatten från källor i bergen 17 kilometer bort ner till stadens fontäner, offentliga bad och privata hus.

Akvedukter

Under romarrikets storhetstid, omkring år 75 e.Kr levererade elva akvedukter (vattenledningar) varje år 440 miljarder liter vatten till miljonstaden Rom. I genomsnitt gjorde varje invånare av med 1 200 liter vatten per dag. Det är dubbelt så mycket som en stad av samma storlek förbrukar idag.

Romarna var mycket måna om sitt vatten. Under en period på 500 år, mellan 310 f.Kr och 226 e.Kr, byggdes 570 kilometer väl underhållna vattenledningar (akvedukter) som försåg imperiets huvudstad med friskt vatten.

Romarna var inspirerade av grekerna som kände till hur man leder vatten i kanaler, men brokonstruktionerna var helt och hållet en romersk uppfinning.

ANNONS

ANNONS

Större delen av vattenledningarna löpte under jord, men det är akvedukterna på höga broar som vittnar om romarnas skicklighet som ingenjörer.

Det var främst slavar som byggde akvedukterna. De sattes att gräva kilometervis med kanaler och tunnlar, gjuta fundament, ur klippor hugga ut tusentals block som de transporterade på vagnar, och att hissa upp blocken på plats för att skapa de arkader som bar upp akvedukterna.

Transportkanalerna i de romerska vattenledningarna kunde vara över 100 kilometer mellan källa och stad. Akvedukten till Kartago i Tunisien är hela 133 kilometer.

I det romerska imperiet leddes omkring 13 procent av vattnet fram över marknivån, resten strömmade i stora nedgrävda vattenledningar.

Roms akvedukter var i bruk i över 800 år, men år 537 e.Kr förstördes de sista under goternas belägring av staden. Därefter föll de i glömska. Idag finns det mest ruiner kvar av de stora akvedukterna.

Meningen med akvedukterna var att de skulle leverera färskt vatten till allmän konsumtion, dvs till de stora tankar som fanns på olika platser i staden, och därifrån vidare via ett myller av mindre ledningar gjorda av bly. De ledde vattnet till fontäner, bad och brunnar som fanns nästan i varje gatukorsning. Här kunde alla invånare, rika som fattiga, hämta vatten i sina lerkrukor.

Romarna tillverkade de flesta rören i akvedukterna av lera som gav det friskaste vattnet och mest välsmakande vattnet. Men både i anslutningsrören till husen och i akvedukterna använde de blyrör, fastän de mycket väl visste att bly är giftigt. Blyrören var dock billigast.

Endast speciellt inflytelserika medborgare fick tillstånd att få vatten indraget i sina hus. Det krävdes i varje enskilt fall kejsarens tillstånd. Dessa förmögna medborgare kunde ha både varmt och kallt rinnande vatten, centralvärme, bad, bastu och toaletter.

Akvedukterna bidrog till den romerska befolkningens goda hygien och låga sjukdomsfrekvens. Det blev modernt att bada i de offentliga badinrättningarna där man genom att elda i stora eldstäder höll vattnet varmt.

LÄS MER: Romerska akvedukter, vattenledningar och badhus

LÄS MER: Romersk arkitektur och vattenförsörjning

LÄS MER: Liv och död i Rom

LÄS MER: Vägar i romarriket

LÄS MER: Antikens Rom - en världsmetropol

LÄS MER: Romarriket

LÄS MER: Lätta fakta om antikens Rom

LÄS MER: Antikens teknik

LÄS MER: Historia om mode, utseende och hygien

LÄS MER: Vatten och avlopp i medeltidens städer


Litteratur:
H.W. Janson, Konsten, Bonniers, 1985
Barry Cunliffe, Det romerska riket, Coeckelberghs International Publishing, 1979
Maud Webster, Roms vatten - från antiken till idag, Historiska media, 2005 


Text: Carsten Ryytty, författare och fd SO-lärare
 

Här nedan hittar du material som kan relateras till romarrikets akvedukter.

Uppdaterad: 26 februari 2024
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Akvedukter

L

Lätta fakta om antikens Rom

av: Lars Hildingson
2023-07-16

Kejsaren bodde i Rom, huvudstaden i ett stort rike som vi kallar för romarriket eller det romerska riket. Detta rike sträckte sig runt hela Medelhavet, som romarna kallade "vårt hav". Delar av England och Tyskland samt hela Holland, Belgien, Frankrike, Spanien, Österrike, Ungern, Bulgarien, Rumänien och Jugoslavien hörde på den tiden till romarriket. Med "hela världen" menade kejsaren romarriket. Han visste att det fanns länder bortom rikets gränser, men han visste inget om världsdelar som Amerika och Australien. Han och andra romare ansåg att de härskade över den förnämsta delen av världen. Rom låg i världens mitt, och deras talesätt lever kvar än i dag: "Alla vägar bär till Rom."...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Vatten och avlopp i medeltidens städer

av: Kaj Hildingson
2023-02-16

År 476 e.Kr stormade goterna Västrom och den siste romerske kejsaren avsattes. Livet i Rom och andra romerska städer föll inte samman omedelbart. Städerna stod ju kvar även om de fått nya härskare. Men de olika folk som angripit romarriket hade ingen möjlighet att sköta ett sådant rike. Nu förföll de romerska vattenledningarna precis som mycket annat. I akvedukterna slog buskar och annan växtlighet rot. De vattenledningar som romarna varit så stolta över växte igen eller förstördes av folk som behövde stenarna för att bygga hus...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Romerska akvedukter, vattenledningar och badhus

av: Kaj Hildingson
2023-02-16

Romarna byggde vattenledningar som överträffade allt som dittills skådats. När Rom stod på sin höjdpunkt första århundradet efter Kristus, ledde åtta stora akvedukter eller vattenledningar in vatten i staden. Romarnas akvedukter var byggnadstekniska mästerverk. Eftersom vattnet hela tiden måste rinna nedåt måste akvedukten luta jämnt under många mil. Totalt var Roms akvedukter 435 kilometer långa...

+ Läs mer

M

Antikens teknik

av: Jan-Olof Fallström
2022-02-04

I den här artikeln ges några exempel på hur man under antiken löste tekniska problem i vardagsliv, industri, offentliga anläggningar och i krig. Den tekniska nivån var mycket högre än de flesta tror. Delvis kan felbedömningen bero på att så lite finns bevarat från epoken. Mycket av vad vi vet om gamla tider kommer från gravfynd, och lika lite som nu får man med sig allt i graven. Vi får knappast med oss en persondator eller ens vårt armbandsur när den dagen kommer...

+ Läs mer

L

Antikens Rom - en världsmetropol

av: Carsten Ryytty
2017-02-05

Det romerska riket omfattade vid sin höjdpunkt i början av 100-talet e.Kr omkring 50 miljoner invånare. Av dessa bodde fler än en miljon i staden Rom som utgjorde imperiets hjärta. Rom var en världsmetropol och smältdegel av folk olika kulturer från romarrikets alla hörn...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Romersk arkitektur och vattenförsörjning

av: Hans Thorbjörnsson
2016-04-06

Romarna har gått till historien som duktiga arkitekter och mästare inom vattenförsörjningskonsten. Många av de romerska byggnaderna, akvedukterna, fontänerna och badhusen står kvar än idag, två tusen år efter att de byggdes...

+ Läs mer

Länkar om Akvedukter

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS