Tagg om naturvetenskap och upplysning i 1700-talets Sverige

Naturvetenskap och upplysning i 1700-talets Sverige

Tidens materialism och nyttotänkande lade grunden till ett uppsving för astronomi, fysik, kemi, matematik och biologi. På flera områden fick Sverige en enastående stark ställning. Den tillämpade naturvetenskapen skulle liksom manufakturer och andra subventioner gynna fabriker och utveckla jordbruket. Vetenskapens rön skulle också populariseras för att kunna omsättas i praktiken. Forskningen var både tvärvetenskapligt och internationellt orienterad.

Storheter inom astronomin (viktigt för sjöfarten) var Anders Celsius och Pehr Wargentin, den senare också befolkningsstatistiker. Fysikern Mårten Triewald experimenterade med pumpångmaskiner för gruvnäringen. Kemister som universalgeniet Torbern Bergman (även astronom, fysiker och geograf) och Carl Wilhelm Scheele undersökte mineral till nytta för bergsbruket och ämnen nyttiga för åkerbruket. Som kronan på verket klassificerade Carl von Linné växterna. Den glansfulla svenska insatsen mattades emellertid under Gustav III, som föredrog konst och litteratur.

ANNONS

ANNONS

Upplysningen i Sverige

Upplysningen var en kulturell, politisk och vetenskaplig strömning hämtad från Frankrike och Storbritannien med höjdpunkt vid 1700-talets mitt. Begreppet är ett av idéhistoriens och filosofins mest omdiskuterade. Trots att många företrädare, i Sverige sinsemellan kunde ha vitt skilda uppfattningar hölls de ändå samman kring den utmanande tanken att kunskap måste sökas fördomsfritt. Kyrkans auktoritära teser och den äldre vetenskapens uppfattningar berövades sin eviga giltighet. Med idealet om fördomsfritt sökande följde kravet på människans obestridliga rättigheter (tryckfrihet, åsiktsfrihet, religionsfrihet m.m.) och vikten av en vetenskaplig metod.

Upplysningens företrädare drog alltså skilda slutsatser av detta allmänna program. Den enväldige Gustav III såg sig som en upplyst monark med gudomligt uppdrag. Andra betonade den politiska friheten gentemot kungamaktens diktat. Men även en ledande upplysningsman som Johan Henrik Kellgren ville använda censur mot s.k. irrläror som Emanuel Swedenborgs idéer. Andra såg ingen motsättning mellan att bedriva empirisk forskning och fördjupa sig i religiöst grubblande. Det var mot gränsdragarna och trångsynthet man reagerade, inte mot dem som prövade nya världsförklaringar.
 

Akademier

Under perioden grundades flera akademier av staten för att främja kultur och vetenskap i upplysningens anda. Ordet "akademi" härrör från namnet på den trädgård i Aten där Platons lärjungar samlades.

Vetenskapsakademien (1739) bildades av naturvetenskapspersoner som Carl von Linné och tekniker som Mårten Triewald. Ett nyttotänkande, utilism, präglade akademien som både diskuterade jordnära frågor om åkerbruk och himlastormande astronomiska och matematiska teorier.

Svenska Akademien (1786) var ett uttryck för Gustav III:s vilja att såväl uppmuntra litteraturen som kontrollera litteratörerna. Under devisen "Snille och smak" fick akademien ansvaret för svenska språket, bl.a. för den ännu pågående ordboksutgivningen.
 

Franskt inflytande

Frihetstidens stigande beundran för Europas ledande kulturmakt som kulminerade under Gustav III. Både adelns och det högre borgerskapets söner skickades på utbildning i Paris, liksom konstnärer och arkitekter. Franska yrkesmän och experter hämtades till Sverige för att rita och inreda officiella byggnader och privata palats. Upplysningens litteratur spreds och franska pjäser blev populära. Gustav Ill:s hov var delvis franskspråkigt och kungen själv, som två gånger besökte Paris, talade och skrev en utmärkt franska.

En reaktion mot tidens aristokratiska franska maner kan samtidigt spåras (t.ex. i Gyllenborgs pjäs Swenska sprätthöken från1737). Även den dyrbara importen från Frankrike stred mot merkantilismens principer om överskott i handelsbalansen. Idéer var dock gratis, och det franska inflytandet gjorde också att pengar strömmade in i landet genom statliga allianser och ekonomiskt stöd till hattpartiet.
 


LÄS MER: 1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige

LÄS MER: Frihetstidens Sverige 1719-1772

LÄS MER: Gustavianska tidens Sverige 1772-1809

LÄS MER: Upplysningen


Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
 

Här nedan hittar du material som kan relateras till naturvetenskap och upplysning i 1700-talets Sverige.

Uppdaterad: 27 juni 2022
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Naturvetenskap och upplysning i 1700-talets Sverige

M

Peter Forsskål i Arabia Felix

av: Kaj Hildingson
2021-02-17

Den arabiska halvöns södra del var okänd för européerna långt in på 1900-talet. Det hade flera orsaker. Ett ogästvänligt landskap och en ibland fientlig inställning till kristna spelade en roll. Dessutom fanns det inga handelsvägar här att utforska. Inte förrän stora oljefyndigheter upptäcktes blev det intressant att satsa belopp på utforskning. Ett av de första försöken att kartlägga Arabiska halvöns okända delar var nordiskt. År 1761 gav sig Peter Forsskål (1732-1763) iväg mot södra delen av Arabiska halvön. Forsskål var lärjunge till Carl von Linné och en av många elever som den store vetenskapsmannen sände ut i världen...

+ Läs mer

M

Carl von Linné - hur naturen systematiserades

av: Kaj Hildingson
2020-09-27

Du och alla andra levande människor tillhör arten Homo sapiens. Den som 1758 gav vår art det namnet var Sveriges genom tiderna mest berömde vetenskapsman – Carl von Linné. Han gav också tusentals andra arter från växt- och djurriket latinska namn enligt ett system han själv kommit på. "Har det sedan Skapelsen skett ett liknande namngivningsarbete", skrev en samtida beundrare. Linné kom också på ett sätt att bestämma till vilka grupper olika växter hörde. Systemet används än idag och alla nyupptäckta arter får namn och klassificeras enligt det...

+ Läs mer

L

1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige

av: Herman Lindqvist
2018-02-18

Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de första svenskar som vi helt känner igen, som tänker som vi, som nynnar samma melodier och kanske sitter i likadana möbler som vi har hemma...

+ Läs mer

L

Carl von Linné - Sveriges mest kända vetenskapsman

av: Carsten Ryytty
2017-04-25

Carl von Linné (1707-1778) är den svenska vetenskapsperson som nått störst berömmelse. Hans viktigaste betydelse var att han konstruerade enkla men tillförlitliga scheman (system), med vars hjälp det går att gruppera och sammanställa likartade växter eller djur.

+ Läs mer

Länkar om Naturvetenskap och upplysning i 1700-talets Sverige

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS