Tagg om Ostindiska kompaniet
Bild:
Ostindiefararen Wasa på väg ut från Göteborg 1803.

Ostindiska kompaniet

Svenska Ostindiska kompaniet (SOIC) var ett handelskompani från Göteborg som bildades 1731 och upplöstes 1813. Kompaniet hade svenskt monopol på handeln med Kina och förde hem lyxvaror som porslin, siden, te och kryddor till Sverige.

När det svenska Ostindiska kompaniet bildades i juni 1731 var det inte de första handelsvägarna till Ostasien som etablerades. Kryddor, siden och andra exotiska varor hade länge fraktats till Europa landvägen, vilket skedde med hjälp av karavaner. Portugiser och spanjorer hade dessutom funnit sjövägar till Ostasien redan på 1500-talet och det första ostindiska kompaniet bildades av portugiserna år 1587.

Initiativet till ett svenskt ostindiskt kompani hade tagits av den tyskättade Hindrich König, den skotske adelsmannen Colin Campbell samt den svenske köpmansonen Niclas Sahlgren.

Den 14 juni 1731 beviljade Sveriges regering ”Henrik König & Compagnie att idka handel med alla platser öster om Godahoppsudden”, vilket därmed inledde den första oktrojen. Med en oktroj avsågs en period på 15 eller 20 år då ett kompani hade ensamrätt att driva handel med Indien och Kina.

Svenska Ostindiska kompaniet varade i fem oktrojer fram till 1813. Under årens lopp gjordes 132 resor i kompaniets regi - namnet till trots dock endast tre resor till Indien. De allra flesta expeditionerna kom att gå till Kanton i Kina.

37 fartyg byggdes för kompaniets räkning och 1000 personer fick genom åren sin anställning här, vilket inte var mycket jämfört med andra kompanier i Europa. Det holländska handelskompaniet hade till exempel 400 fartyg och 10 0000 anställda under sin tid.

Göteborg som stad blomstrade under kompaniets tid. Auktionerna med de exotiska varorna från Kina var öppna för allmänheten och lockade till sig många nyfikna spekulanter - inte bara från Göteborg utan även från övriga landet. Dagen då ett skepp skulle avresa eller återkom efter en lång expedition var en folkfest som följdes av många åskådare på land.

En resa till Kina var en lång expedition, som vanligtvis varade i 18 månader. Vid Klippan utanför Göteborg lastades fartygen med trä, järn, tjära och styckegods som skulle säljas i Cadiz i utbyte mot silverpiastrar, som var betalningsmedlet i Kina.

Livet ombord på ostindiefararna var hårt och farligt. Många av besättningsmännen insjuknade eller dog på den långa färden. Men för Ostindiska kompaniets ägare inbringade varje lyckad resa en stor förmögenhet efter att de medförda exotiska varorna blivit sålda i Göteborg.

Det var främst te, kryddor, porslin och siden som utgjorde lasten, men den kunde även innehålla pärlemor, rottingmöbler, leksaker, solfjädrar, lacksaker och andra prydnadssaker.

Varorna som fördes hem från Kina var inte bara till inhemsk försäljning - 7/8 av lasten exporterades vidare till andra länder i Europa.

Text: Kerstin Ackerhans

Här nedan hittar du material som kan relateras till det Ostindiska kompaniet och dess historia.

Uppdaterad: 
03 januari 2018
Publicerad: 
14 mars 2011

Annons

Artiklar om Ostindiska kompaniet

M
Kerstin Ackerhans
2013-09-15
Livet ombord på ostindiefararna var hårt och farligt. Många av besättningsmännen insjuknade eller dog på den långa färden. Men för Ostindiska kompaniets ägare inbringade varje lyckad resa en...
M
Kerstin Ackerhans
2013-09-13
Ostindiska kompaniets epok var en tid då Göteborg blomstrade, då te och kinesiskt porslin fanns i varje bättre hem, och då kompaniets direktörer kunde skapa förmögenheter som blev grundplåt till...

Länkar om Ostindiska kompaniet

Sortera efter:
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Lisa Hellman. Här kan du läsa om Kopplingar, kontakter och utbyten ombord på svenska ostindiefarare. Skeppet, ensamt på ett stort och okänt hav, är en stark och återkommande symbol för både äventyr och isolering. Även det Svenska Ostindiska Kompaniets skepp har beskrivits i sådana termer. Men kanske är de ett exempel på motsatsen: på interkulturella kontakter och kontinuerliga relationer mellan skepp och till land. Resan var inte endast en väntan eller en transportsträcka, utan en tid då gränser samtidigt suddades ut och skapades. I själva verket utgör skeppet en egen historisk arena, och är en del av vår globala historia...

Spara som favorit
          

Genomgång (8:42 min) av SO-läraren Magnus Bengtsson som berättar kortfattat om frihetstiden ur olika perspektiv. 

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (9:01 min) där SO-läraren Therese Blom Olsson berättar om ekonomi och handel under frihetstiden. Här får du veta mer om Ostindiska kompaniet, järnbruken och merkantilismens idéer. Filmen passar bra för mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om Kinesisk porslintillverkning och handeln med Europa. Traditionen att tillverka porslin i Kina har en drygt 3000-årig tradition. Under 1600-talet fick Europa upp ögonen för det kinesiska porslinets höga kvaliteter...

Spara som favorit
          

Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om Ostindiska kompaniet. År 1731 bildades Svenska Ostindiska Companiet. Under de följande 80 åren skulle företaget svara för import av betydande mängder te, siden kryddor, porslin med mera från Kina och Sydostasien...

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 2 sid) om Ostindiska kompaniet. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om porslinets europeiska historia. På 1600-talet blev porslin en begärlig vara. På valutamarknaden kunde man räkna i guld, silver – eller porslin. Furstefamiljerna betalade mycket pengar för en vacker servis, en storslagen urna eller en grupp figuriner målade av en mästare. Därför var handel med Kina och Japan bland det mest lönsamma en europeisk affärsman kunde syssla med...

Spara som favorit
          

Artikel på bloggen "Med öga för historia" där Claes Carlsson-Klauzner berättar om ostindiefararna och deras strapatsrika resor under 1700-talets senare del. För en ostindiefarare som hade kommit hem väntade glada dagar för de sjömän som klarat sig. Porslin, te, siden, kryddor och innestående löner skulle göra dem alla till välbärgade män. Och på kajen väntade varma återseenden...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om Göteborgs historia från 1600-talet och framåt. Göteborgs första bebyggelse tillkom 1604, då ett antal holländare bosatte sig vid Färjenäs på Hisingen. Staden blev dock nedbränd 1611 under Kalmarkriget. Det nuvarande Göteborg började anläggas 1619 på tillskyndan av Gustav II Adolf...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om Svenska Ostindiska Companiets historia. Svenska Ostindiska Companiet var ett svenskt handelskompani som bildades 1731 och som handlade med Östasien, framför allt med Kina, ifrån Göteborg. Under de första åren var resorna mycket lönsamma för att under slutet av 1700-talet nästan alltid gå med förlust...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia som skildrar handeln med kryddor genom historien - från antiken t.o.m. 1600-talet . Att placera kryddorna i historiens kuriosakabinett är ett misstag. Deras roll inom kokkonsten och den folkliga föreställningsvärlden är visserligen betydande. Men därutöver gäller att få, om ens några, varor har betytt så mycket för västerlandet och för den internationalisering av handeln som inleddes långt före den industriella eran…

Spara som favorit
          

Svenska Ostindiska Companiet AB:s webbsida där du kan läsa om ostindiefararen Götheborg.

Spara som favorit
          

Historiesajtens faktasida om Ostindiska kompaniet. När det svenska ostindiska kompaniet bildades 1731 var det det sist grundade kompaniet i Europa. Här berättas om det Ostindiska kompaniets uppkomst, handel, varor, skepp, livet ombord m.m.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia som skildrar livet ombord på ostindiefararna under 1700-talet. 1700-talets farofyllda handelsresor till Kina innebar stora ekonomiska vinster för dem som vågade satsa. Även en vanlig matros kunde göra sig en hacka – om han överlevde…

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Ostindiska kompaniet och dess betydelse för svensk kultur. 1700-talet var ett sekel präglat av ekonomisk och kulturell blomstring. Inte minst gällde det Ostindiska kompaniet som bidrog till att Sverige blev en del av stora världen…

Spara som favorit
          

Christian Ericssons webbsida om det Ostindiska kompaniet. Här finns massor av fakta om det Ostindiska kompaniets historia och verksamhet mellan åren 1731-1813.

Spara som favorit
          

Nordiska museets webbsida om Ostindiska kompaniet. På webbplatsen finns en databas som innehåller mängder av bevarat material efter Ostindiska kompaniet. Som komplement till de ganska svårlästa 1700-talsdokumenten finns flera avsnitt med artiklar som illustrerar det svenska Ostindiska kompaniets historia och de öden och umbäranden som 132 expeditioner till Ostindien förde med sig...

Spara som favorit
          

På Göteborgs stads webbsida kan du läsa om det svenska Ostindiska kompaniet och handeln med Kina under 1700-talet. Här finns dessutom massor av andra artiklar kring temat.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia som handlar om världens första aktiebolag – Förenade ostindiska kompaniet (VOC), som var ett holländskt företag. VOC var ett privatföretag som under början av 1600-talet fick monopol på den holländska handeln öster om Godahoppsudden. Folk från alla sociala skikt köpte in sig som delägare och hoppades på god vinst...

Spara som favorit
          

Artikel på Shenet där du kan läsa om handeln med kryddor och de krig det ledde till under 1500-talet och framåt.

Spara som favorit