© 2026 SO-rummet.se
Johan Tobias Sergel (1740-1814), som före adlandet 1808 stavade sitt efternamn Sergell, var bildhuggare – alltså skulptör – och en av den gustavianska tidens mest berömda konstnärer. Hans far hade flyttat till Sverige från Tyskland och arbetade som hovbrodör, en hantverkare vid kungliga hovet som bland annat broderade kläder och inredning.
Sergel kom tidigt i kontakt med huvudstadens franskinspirerade konstnärer.
Med hjälp av statliga stipendier kunde han vistas i Italien 1767-1778, framförallt i Rom, där han tog starka intryck av antikens skulpturer. Genombrottet kom med den nyklassicistiska skulpturen Faunen (1770), som var inspirerad av antikens mytologi. Nyklassicismen var en stil som hämtade sina ideal från antikens Grekland och Rom. Sergels utveckling visar både konstens internationella karaktär och Sveriges öppenhet för europeisk påverkan under perioden.
Sergel arbetade både med stora skulpturer för offentliga platser och med små, personliga teckningar. Under sina år i Rom studerade han antikens konst och människokroppens former, vilket fick stor betydelse för hans stil. Efter hemkomsten fick han många uppdrag av Gustav III och hovet, men han skapade också porträtt av vänner och andra kända personer. I sina teckningar skildrade han ofta vardagslivet med humor och snabbhet. Verken visar därför två sidor av Sergel: den högtidlige hovkonstnären och den personlige iakttagaren av människorna omkring honom.
Sergel blev kunglig bildhuggare och professor vid Konstakademien. Han skapade bland annat statyn av Gustav III på Skeppsbron i Stockholm och porträttmedaljonger av kända personer. Statyn avtäcktes först 1808, sexton år efter kungens död. Hans livfulla teckningar och karikatyrer har också bevarats. Sergel umgicks i konstnärs- och kulturkretsar med bland andra Elias Martin, Carl August Ehrensvärd och Carl Michael Bellman.
Han fick ge namn åt ett torg som han aldrig sågJohan Tobias Sergel dog 1814, långt innan Sergels torg byggdes. Hans ateljé låg däremot i Sergelhuset nära Hötorget, i det område där Stockholms moderna centrum senare växte fram. Huset stod kvar till 1953, då det revs för att ge plats åt Hötorgsskraporna. Torget har alltså inte fått sitt namn efter en skulptur som Sergel skapade där, utan efter konstnären som hade arbetat i närheten. Även hans födelsehus i gamla Klara revs under 1900-talet. Trots att både födelsehuset och ateljén försvann lever hans namn kvar på en av Stockholms mest kända platser. |
M LÄS MER: Gustavianska tidens Sverige 1772-1809
M LÄS MER: Gustav III
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till Johan Tobias Sergel.
© 2026 SO-rummet.se
På webbplatsen "Stockholm Gamla stan" finns utförlig fakta om Sergel och hans liv. Sergel blir en mycket god vän till kung Gustav III, trots att han endast får småuppdrag av denne men samtidigt blir hyllad av kungen som "den bäste konstnären i Europa"...
Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats. Här hittar du bl.a. utförlig fakta om Johan Tobias Sergel.
Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...
Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.
Historia om arkitektur, stil och design. Äldre tiders stil kan ses i konsten och arkitekturen men även i många av de...
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Gustav III (1746-1792) var son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen. Gustav fick en...
Diktaren och visförfattaren Carl Michael Bellman (1740-1795) är en av Sveriges mest kända skalder...
