S
Tagg
Namnteckningar
Underskrifter från några av konspirationens deltagare.

Anjalaförbundet

klocka
Lästid 2 minuter

Anjalaförbundet var en officerssammansvärjning i den svenska armén som uppstod i Finland 1788 efter att Gustav III hade inlett ett anfallskrig mot Ryssland.

Under kriget mot Ryssland (Gustav III:s ryska krig 1788-1790) växte missnöjet bland officerarna mot Gustav III:s styre. Kungen hade inlett anfallskriget utan riksdagens godkännande, vilket stred mot 1772 års regeringsform. Armén var dessutom dåligt rustad.

ANNONS

Den 9 augusti sammanställde flera högre officerare i byn Liikkala den så kallade Liikalanoten. Den undertecknades av befälhavaren C.G. Armfelt och sex andra officerare och skickades till den ryska kejsarinnan Katarina den stora. I noten bad de om fred och föreslog att gränsen skulle återställas till den sträckning den hade före 1743. Gustav III krävde genast att officerarna skulle försäkra honom om sin lojalitet. 

Den 12-13 augusti samlades 113 officerare vid Anjala gård och skrev under en deklaration. Där förklarade de att kriget hade inletts i strid med grundlagen och krävde att riksdagen skulle kallas in.

Gustav III inledde en framgångsrik kampanj för att öka stödet för kungen och kriget bland folket. Klädd i folkdräkt talade han på kyrkbacken i Mora, där Gustav Vasa enligt traditionen hade talat långt tidigare.

Senare utfärdades order om att Anjalaförbundets ledare skulle gripas. Vid riksdagen 1789 drev Gustav III igenom förenings- och säkerhetsakten, som stärkte kungens makt och begränsade adelns politiska inflytande. Flera av ledarna dömdes till döden, men bara överste J.H. Hästesko avrättades.
 

Finland var en del av Sverige

År 1788 var det område som idag är Finland en del av Sverige. Därför tjänstgjorde officerarna i Anjalaförbundet i den svenska armén, även om många av dem kom från Finland. Efter finska kriget blev Finland en del av det ryska kejsardömet 1809. 

Finland blev självständigt 1917.
 

 

S  LÄS MER: Gustav III:s ryska krig 1788-1790

M  LÄS MER: Gustav III

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet!


FÖRFATTARE

Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här hittar du material som kan relateras till Anjalaförbundet.

Uppdaterad: 9 juni 2026
Publicerad:
15 augusti 2019

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Anjalaförbundet

L

Mordet på Gustav III

av: Kaj Hildingson
2020-06-27
klocka Lästid 16 minuter

1792 hade kung Gustav III lyckats reta upp alla de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. I Europa hade kraven på ökad jämlikhet ökat. Samtidigt ville Gustav III att kungen skulle ha mer makt. 1789 hade kungen lyckats bli nästan enväldig genom stöd från tre av stånden; präster borgare och bönder. Som tack fick de tre stånden lagändringar som gynnade dem men missgynnade adeln. Inom de tre stånden var ändå många missnöjda med att kungens envälde. Adeln var emot den ökade jämlikheten och att kungen utökat sin makt på adelns bekostnad. 1792 mördades Gustav III på Operan i Stockholm. Men kungens egen bror gav order till polisen om att sammansvärjning bakom mordet inte skulle undersökas speciellt noga...

+ Läs mer

Länkar om Anjalaförbundet

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS