L

1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige

Carl von Linné var vår förste vetenskapsman med världsrykte. Han representerar den moderna svensken, för det är nu hon träder fram, den moderna människan och mycket av det vi idag menar är typiskt svenskt. Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de första svenskar som vi helt känner igen, som tänker som vi, som nynnar samma melodier och kanske sitter i likadana möbler som vi har hemma.
Bild:

Under 1700-talet satsade staten på att utveckla och förbättra handel, teknik och industri.

Nya tider i Sverige

Övergången från stormaktstiden till frihetstiden (1719-1772) blev en nästan lika stor omvälvning som reformationen tvåhundra år tidigare. Det som nu sker i landet på bara femtio år saknar motstycke under hela vår tidigare historia. Detta var upplysningens, nyttans och förnuftets tidevarv. Idéerna kom först från England och därefter ut i Europa genom franska tänkare.

I Sverige trädde borgarklassen, d.v.s. medelklassen fram. Tidsandan var praktisk, glad och reformvänlig. Nu var det naturvetenskaperna som gällde. Universum, naturen och människan fungerade enligt sina fasta lagar som vetenskapsmännen undersökte och beskrev. Hela tillvaron kunde begripas med förnuftet, bara man själv tittade efter.

För landets och allas bästa

Nu skulle människan befrias från fördomar och förtryck. De svenska forskarna gick i täten. Under mitten av 1700-talet stod vetenskapen i Sverige på lika hög nivå som i Frankrike och England. Svenska botaniker som Linné, fysiker som Celsius, astronomer och statistiker som Wargentin och många andra, vann världsrykte. I en klass för sig stod matematikern, uppfinnaren och andeskådaren Emanuel Swedenborg. Utforskningen av naturen skulle vara praktisk och nyttig och leda till allas bästa.

Därför grundades Vetenskapsakademien, inte bara för att syssla med naturvetenskaper utan också för att undersöka hur man kunde utveckla och förbättra handel, teknik och industri.

I denna anda gjordes många uppfinningar som fortfarande pryder svenska hem, kakelugnen till exempel. Staten satsade på inhemska (inom landet) industrier. Snart arbetade över 14 000 svenskar i nyöppnade textilfabriker i bland annat Norrköping och Jonas Alströmers ylleindustri i Alingsås.

Nu utforskades det egna landet. Linné reste till Lappland och andra landskap och skrev böcker om sina iakttagelser som fortfarande är läsvärda. Här fann man områden som måste tas tillvara. Ungdomar uppmuntrades med skattefrihet att lämna Norrlandskusten och söka sig in i Lappmarken för att odla ny mark. Där fanns tidigare inga fasta bosättningar. Därför kom många i konflikt med samerna om fiskevatten och betesmarker. Men odlingen och bosättningen hade börjat.

För att få fart på Sverige, dess fabriker och nybyggen behövdes det fler människor. Befolkningsökningen uppmuntrades och en särskild tabellkommission grundades för att hålla räkning på folket. Det blev sedan vår Statistiska centralbyrå, världens första.

Bild:

Gustav III var mycket intresserad av konst och litteratur. Många konstnärer, diktare och författare gynnades av kungen under hans tid vid makten.

Allt nytt som tänktes drömdes och planerades, skrevs och debatterades i en ström av nya tidskrifter, för under frihetstiden rådde tryckfrihet i landet. Vår förste författare som fick en större publik var Olof Dalin (1708-1763) med sin tidskrift Then Swänska Argus.

Kulturell blomstring

Senare under den gustavianska tiden (1772-1809) blomstarde konsten och litteraturen som aldrig tidigare. Gustav III lät grunda Svenska Akademien, konstnärer och författare fick kungliga stipendier. Vi sjunger fortfarande Bellmans sånger. Vi kan njuta av Sergels skulpturer och Tessins vackra hus, kungliga slottet och herrgårdar i rokokostil, och skickliga hantverkare snickrade möbler som man ännu slåss om på auktioner runt om i landet. Nu byggdes Operan i Stockholm och Kungliga dramatiska teatern grundades.

Från Frankrike kom även konsten, modet och inredningen. I Sverige utvecklades en egen variant av fransk rokoko – den gustavianska stilen som aldrig blivit omodern och som lever kvar i många svenska hem än idag.

Uppgifter och frågor

  1. Vad menas egentligen med "nyttans tidevarv"? Motivera ditt svar.
     
  2. Ge exempel på några kända vetenskapspersoner från perioden.
     
  3. Varför grundades Vetenskapsakademien?
     
  4. På vilket sätt var den gustavianska tiden en kulturell blomstringsperiod?

 

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se


 

Uppdaterad: 22 februari 2018
Publicerad: 18 februari 2018