Utanför Paris finns slottet Versailles. När Ludvig XIV (även kallad ”Solkungen”) byggde slottet på 1600-talet fanns det över tusen rum i den vackra byggnaden, men bara en toalett.
När Ludvig XIV kom till makten 1660 och fick kunglig makt sökte han en plats nära Paris men bort från de oroligheter som pågick i staden.
Versailles blir Frankrikes nya maktcenter
Versailles är idag en stad med ca 85 000 invånare som ligger 17 kilometer sydväst om Paris. Redan under medeltiden låg en by på platsen, men Versailles historia som vi känner den genom historieböckerna börjar med att Ludvig XIV (1638-1715) beslutar att skapa ett monument över sig själv. Som så många andra härskare genom historien som haft oinskränkt makt, ville han skapa ett bygge som skulle avspegla hans status och makt. Han var ju trots allt "Solkungen" (han kallades så därför att han hade solen som sin symbol).
ANNONS
ANNONS
I de franska historieböckerna går Ludvig XIV:s tid under namnet "det stora seklet" eftersom Frankrike vid den här tiden var Europas ledande land inom en rad områden: militärt, politiskt och kulturellt. Ludvig XIV och hans Frankrike dominerade hela epoken. "Världens centrum" var då hans slott i Versailles.
Arbetet med slottet startades 1661. I femtio år övervakade han arbetet på det väldiga slottskomplexet med byggnader och tillhörande parker. Över 35 000 människor arbetade för Solkungens ära och berömmelse. Kungen lät sig inte avskräckas av de enorma kostnaderna arbetet slukade. Slottet i Versailles byggdes nämligen på statens bekostnad med små bidrag från kungen (han lät bland annat göra mynt av bordsservisen av silver).
Så småningom uppstod ett mycket vackert slott. 1682 flyttade kungen och hovet till Versailles. 1 000 hovmän och 4 000 tjänare bodde på slottet.
När Ludvig XIV flyttade till slottet var det dåligt med hygienen. Det fanns bara ett badkar (som användes till fontän) och en toalett (som var avsedd för kungen) i hela slottet.
Den jättelika parken omfattar en yta på omkring en miljon kvadratmeter. Solkungen var bland annat väldigt förtjust i blommor. Varje år köpte han fyra miljoner lökar från Holland.
De 1400 fontänerna i parken krävde enorma mängder vatten (mer än vad som fanns tillgängligt för hela Paris behov). Eftersom det inte fanns rinnande vatten i Versailles måste det hämtas ända från floden Seine genom ett invecklat kanalsystem.
Allt vatten räckte ändå inte till för att alla fontäner skulle kunna spruta samtidigt. När kungen promenerade i parken måste tjänarna via ett komplicerat maskineri dirigera vattenmängderna så att de fontäner som kungen passerade sprutade.
Vid hovet i Versailles
Den arkitektur som gällde under 1600-talet var slott med flyglar, snörräta alléer och springbrunnar. I parkerna finpromenerade kavaljerer. De hade värja vid sidan, silkesstrumpor, pudrad peruk och trekantig hatt. Damerna var starkt urringade med pudrat, högt upptornat hår.
Så kommer en drabant fram på terrassen och utropar "konungen!" Alla störtar fram och bildar en allé av djupt bugande herrar eller nigande damer. Höjden av lycka för en var är ett ord eller ett leende från majestätet...
ANNONS
ANNONS
Versailles förlorar sin roll som maktens boning
Långt senare, i början av den franska revolutionen, beslöt folkets nyutsedda ledare att alla skulle betala skatt. Alla medborgare skulle hädanefter leva i frihet och jämlikhet. Men i Paris svalt människorna och den 4 oktober 1789 föreslog en kvinna att alla Paris kvinnor skulle marschera ut till Versailles och protestera mot matpriserna och bristen på bröd.
Bild: Wikimedia Commons Målning som visar Ludvig XIV:s arbete på slottet i början av 1700-talet. Nybyggnationerna återspeglar slottets utseende vid den här tiden. Versailles var kungariket Frankrikes inofficiella huvudstad från maj 1682, då Ludvig XIV lät flytta dit hovet och regeringen. Staden är i modern tid mest känd för att den s.k. Versaillesfreden undertecknades där 1919, strax efter första världskriget.
Måndagen den 5 oktober 1789 vandrade tusentals kvinnor ut till Versailles. De skulle hämta kungafamiljen till Paris. De trodde att det var ett sätt att garantera att Paris fattiga fick bröd.
Kungen var då ute på jakt när han fick de första varningarna att kvinnorna var på väg. Missbelåten tvingades kungen avbryta jakten. Under tiden skickades 600 man ur livvakten fram för att skydda slottet, men kvinnorna släpptes in och efter en del bråk tvingades kungafamiljen att flytta in i slottet Tuilerierna i Paris.
Under och efter revolutionen såldes och stals möbler och annan utrustning och slottet förföll. I mitten av 1800-talet reparerades slottet till dess ursprungliga skick.
År 1793 stod det revolutionära Frankrike inför ett allvarligt hot. Fiendearméer närmade sig landets gränser samtidigt som uppror rasade på hemmaplan. Då fattades ett beslut som skulle förändra både kriget och synen på vem som skulle försvara landet. Hundratusentals unga män kallades in till armén. Många av dem hade aldrig tidigare lämnat sin hembygd. Nu väntade långa marscher, brist på mat och utrustning, sjukdomar och blodiga strider – men också mötet med ett Frankrike de knappt visste fanns. Ur revolutionens massarméer växte en ny tanke fram: soldaten skulle inte längre bara kämpa för en kung, utan som medborgare för sitt land...
Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?
Det finns flera förklaringar till franska revolutionen 1789. Somliga historiker har lagt tonvikten vid det orättvisa ståndssamhället, statens dåliga finanser, den höga arbetslösheten och missväxten med följande hungersnöd. Andra har betonat att upplysningsförfattarnas svidande kritik mot ofriheten och att den amerikanska fri- och rättighetsförklaringen skapade revolutionära stämningar bland det franska folket. Alla dessa orsaker är riktiga och bidrog mer eller mindre till revolutionen. Men räcker de som förklaring?
Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...
Med humor, ilska och en sylvass penna utmanade Voltaire både kungar, kyrkan och gamla föreställningar. Han kämpade mot religiös fanatism, vidskepelse och orättvisor och uppmanade människor att använda sitt förnuft och tänka själva. Samtidigt var han långt ifrån demokrat i modern mening. Voltaire var en motsägelsefull person – rik, berömd och ibland fåfäng, men också en modig försvarare av människor som utsattes för förföljelse och övergrepp. Hans idéer blev en viktig del av upplysningen och påverkade synen på frihet, tolerans och makt långt efter hans död...
1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.
