Pietismen var en religiös väckelserörelse som betonade den enskildes fromhet och moral. De väckta och troende anhängarna bildade sammanslutningar (s.k. konventiklar) utan präster. Individens själavård var enligt pietismen viktigare än teologisk lärdom.
Rörelsen uppstod vid 1600-talets slut och fick sitt centrum i den tyska staden Halle, från vars universitet svenska studenter förde hem den nya läran. Ännu större inverkan hade de hemvändande karoliner som blivit pietister under fångenskapen i Ryssland efter nederlaget vid Poltava.
Konventikelplakatet 1726 (se faktaruta nedan) försvårade pietismens utbredning men radikaliserade också delar av den. Ett exempel är de tungomålstalande "gråkoltarna", verksamma bland Stockholms lägre borgerskap. Ledande pietister i Sverige var Sven Rosén och Konrad Dippel.
ANNONS
ANNONS
Herrnhutismen kan ses som en gren av pietismen och var liksom den en känslosam religiös rörelse. Ursprunget var Sachsen dit böhmiska oliktänkande "bröder" hade sökt sig på 1720-talet. Herrnhutismen kommer från tyskans "Unter des Herrn Hut" ("under Herrens skydd") och kännetecknas av en svärmisk kärlek till Kristus och en slags sår- och blodsmystik med erotisk laddning.
Till skillnad från radikala pietister accepterade herrnhutarna statskyrkans ceremonier dopet och nattvarden.
På 1730-talet nådde rörelsen Sverige men förföljdes av myndigheterna. Evangeliska brödraförsamlingar i Stockholm och Göteborg befriades dock från konventikelplakatets förbud 1783 sedan Gustav III:s religiösa tolerans avlöst frihetstidens förföljelser. Herrnhutarna påverkade 1800-talets väckelse, och sångboken Sions sånger gick ut i stora upplagor.
Konventikelplakatet
Konventikelplakatet 1726 var en förordning om förbud mot enskilda religiösa sammankomster (förutom husandakter, dvs gemensam morgon- aftonbön för medlemmarna ur samma hushåll).
Konservativa krafter inom statskyrkan såg i den framväxande pietismen en farlig konkurrent (särskilt som pietismen hade ledare som i likhet med den före detta karolinen Josias Cederhielm tillhörde det holsteinska partiet, motståndare till kung Fredrik I av Hessen). Kanslipresidenten Arvid Horn vann genom konventikelplakatet det konservativa prästerskapets stöd.
Lagen tillämpades ytterst strängt. Flera religiösa oliktänkande tillbringade över 40 år i fängelse för sin tros skull! Först 1858 avskaffades lagen.
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Uppemot 200 mil öster om Moskva, på andra sidan de mäktiga Uralbergen levde för över 300 år sedan ett tusental svenskar. De hade inte flyttat till den västsibiriska staden frivilligt utan förts dit som krigsfångar under Karl XII:s ryska krig. Efter nederlaget vid Poltava 1709 och fram till freden 1721 levde en procent av alla svenskar (30 000 personer) som ryska fångar. Fångenskapen bekräftade den svenska stormaktens fall, men bidrog också till kartläggningen av Sibirien och genombrottet för en from religiositet, pietismen, när de överlevande karolinerna återvände...
Under 1700-talet fick människor större kunskaper och frigjorde sig efter hand från olika auktoriteter. Allt fler började ifrågasätta kyrkans lära. Istället för Gud och kyrkan kom människan alltmer i centrum för intresset. Det var framförallt två strömningar som bidrog till sekulariseringen, upplysningen och pietismen...
Artikel på Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands webbplats där du kan läsa om pietismen. Pietism i vid mening är en personlig form av fromhet. Men med pietism menar man också en rörelse i 1600-talets Tyskland. Rörelsen ville förnya kyrkan inifrån...
Artikel i tidningen Populär Historia där Daniel Braw berättar om när tron blev en privatsak. Väckelsen utgör en central del av den svenska 1800-talshistorien. Vid seklets ingång fanns en enda kyrka i landet, med monopol på förkunnelsen. Vid århundradets slut fanns flera trossamfund att välja mellan och religiositet hade i allt större utsträckning blivit en privat angelägenhet.
Genomgång (10:34 min) av SO-läraren Mikael Bruér om frikyrkornas framväxt och särdrag. Här berättas bl.a. om pietismen och om 1800-talets nya religiösa rörelser samt vägen till religionsfrihet i Sverige.
På Yvonne Sjöstrands webbsida om religion och livsåskådning kan du läsa om kristendomens och kyrkans roll i Europa efter reformationen. Här berättas bl.a. om motreformationen, ortodoxi och 1600-talets Sverige, pietismen, upplysningen och några filosofer och deras idéer.
