Pietismen var en religiös väckelserörelse som betonade den enskildes fromhet och moral. De väckta och troende anhängarna bildade sammanslutningar (s.k. konventiklar) utan präster. Individens själavård var enligt pietismen viktigare än teologisk lärdom.
Rörelsen uppstod vid 1600-talets slut och fick sitt centrum i den tyska staden Halle, från vars universitet svenska studenter förde hem den nya läran. Ännu större inverkan hade de hemvändande karoliner som blivit pietister under fångenskapen i Ryssland efter nederlaget vid Poltava.
