+ Visa hela artikelserien

Så bodde man förr, del 2: Herrgården

I slutet av 1700-talet hade Sverige drygt två miljoner invånare. Landet var glest bebott. Nittio procent av befolkningen bodde på landsbygden. De sociala skillnaderna var enorma, även om ståndsprivilegierna började luckras upp. Fem procent av befolkningen räknades till ståndspersonerna. Det var ett gynnat fåtal som bodde på herrgårdarna.
L

Årsta herrgård i Årsta, Stockholm. Baksidan.

Herrgården - ett mindre samhälle

I herrgårdens domäner ingick åkrar, ängar, betesmarker och skog. I trakter med järnhantering hörde gruvor, masugnar och smedjor till ägorna. Herrgården var ett stort ekonomiskt företag som krävde stor tjänarstab.

I de rika jordbruksbygderna Skåne, Västergötland, Östergötland och Mälardalen låg herrgårdarna tätt. I Bergslagen fanns en rad bruksherrgårdar, men norr om Dalarna var herrgårdar sällsynta.

Den stora herrgården hade inte mycket gemensamt med underlydande torp och bondgårdar i trakten. Kulturellt och materiellt stod herrgården närmare storstaden och påverkades därmed mycket av nyheter och internationella modeströmningar.

ANNONS

ANNONS

Herrgårdsliv på Årstafruns tid

År 1793 började frun på Årsta gård, Märta Helena Reenstierna, skriva den dagbok som hon troget fullföljde i 46 år och som är vår främsta kunskapskälla när det gäller herrgårdsliv i fest och vardag förr i tiden.

Men vem var egentligen Årstafrun? Märta Helena Reenstierna stiger fram ur historien som en ganska vanlig kvinna, en adelsdam, men inte en av de mera förmögna, utan en herrgårdsfru som själv tog del i arbetet på herrgården. En vanlig kvinna och ändå mycket ovanlig, eftersom hon det året hon fyllde 40 år började skriva dagbok. Hon fortsatte varje dag att med sirlig piktur på finlinjerade blad, vikta på längden till smala spalter, teckna ned allt stort och smått som hände på gården. År 1840 var hon tvungen lägga ned pennan på grund av sin dåliga syn. Året därpå dog hon.

Årstafrun
Bild: Wikimedia Commons
Miniatyrporträtt från 1796 av Märta Helena Reenstierna, känd som Årstafrun.
Så speglas den svenska historien under nästan ett halvsekel i ett enskilt kvinnoöde genom Årstadagboken. Den realistiska damen skötte med bravur och pondus under många decennier en gård med ägor och produktion. Få praktiska ting var främmande för henne.

Sju barn dog i späd ålder

Märta Helena Reenstierna föddes 1753. Vid tjugo års ålder gifte hon sig med den dubbelt så gamla .ryttmästare Henrik von Schnell. Hon behöll dock sitt flicknamn, så som adelsdamer brukade på den tiden. Paret bosatte sig på Årsta gård söder om Stockholm. Äktenskapet tycks ha varit lyckligt, trots att von Schnell framstår som en sur och knarrig gubbe. År 1811 blev Märta Helena Reenstierna änka.

Paret fick åtta barn, varav sju dog i späd ålder. En tragedi som Årstafrun ofta återkommer till när hon på någon av barnens födelse- eller dödsdagar minns sina bortgångna små och deras egenskaper.

En son, Hans Abraham, uppnådde vuxen ålder. Han gav sina föräldrar åtskilliga bekymmer eftersom han utvecklades till en levnadsglad ung man som var slarvig med pengar och som gärna roade sig friskt.

Hans Abraham var nybliven löjtnant när han en novemberdag 1812 gick ner sig under isen utanför Årsta och drunknade. Händelsen blir desto mer skakande genom att den beskrivs sakligt och med återhållen känsla av hans mor.

Man vet det mesta om Årstafrun, till och med hur hon såg ut. Av dagboken framgår att Årstafrun porträtterades iförd blå taftklänning med blomstergirlang i håret av miniatyrmålaren Rönngren 1796.

ANNONS

ANNONS

En yngre släkting till Årstafrun mindes henne som "en lång och ståtlig dame af en ovanlig skönhet, särdeles frapperade de stora nötbruna ögonen. Hon var en typ av adlig dame från 1700-talet, och hennes ansiktsuttryck visade en blandning av stolthet och glättighet, kraft och satir."

Helene dag och slåtteröl

Livet på Årsta gick sin gilla gång med omsorgen om det materiella, besök av vänner och grannar, stadsresor som komplicerades av leriga vägar (och en kusk som gillade starka drycker), utflykter t.ex. till Drottningholm och då och då detaljerat beskrivna fester.

En stor begivenhet var Helenadagen 31 juli, som ofta firades med pompa och ståt tillsammans med grannar och tjänstefolk. Till slåtterölet, den stora slåtterfesten, diktade familjens gode vän Carl Michael Bellman verser. Och Årstafrun nedtecknade all mat, vin och arrak (till punsch) som gick åt till en kostnad av hela tusen daler. Hon var en generös värdinna, berömd för sina egenhändigt skulpterade gumsar och andra figurer av smör, liksom för sitt utsökta oxläggevin, bryggt på gullvivsblommor, som lär ha påmint om champagne. För att inte tala om Årstabrännvinet, kryddat med pomerans som tillverkas än idag efter gårdens recept.

Förbjuden njutning i lusthuset

Trädgården och parken kring Årsta tog upp stort intresse. Det var praktiska omsorger med att sköta rabatter och trädgårdsland, flytta ut pomeransträd och ta hand om grönsaksskörden, men det fanns också tid för avkopplande stunder i trädgårdens avskildhet. Årstafrun kunde dra sig tillbaka till undangömda sittplatser - Helénes Solitude, Belle Montagne eller Eremitaget - kanske för att smutta på en kopp av den förbjudna dryck som i dagboken omskrivs som "dricka litet varmt", "te av den äkta bruna sorten" och liknande. Kaffeförbuden duggade tätt i början av 1800-talet och förorsakade varje gång stor sorg och veklagan. Den goda Årstafrun smusslade dock med bönorna och tog sig gärna en kopp i något av lusthusen i trädgården där doften inte förrådde henne.

Vid den här tiden snusade högreståndsdamerna ivrigt. Så också Årstafrun. Hennes silversnusdosa är märkt med initialerna MHR och Reenstiernas vapen. Dosan fick hon av sin man på sin födelsedag då paret just flyttat in på Årsta gård. Årstafrun bar alltid med sig sin snusdosa. Tobaksodlingen på Årsta gav gården viktiga inkomster. Silverdosan tillhör nu Nordiska museet.

Husmoderns mardrömsdag

I dagboken kan vi följa husmoderns duster med oregerliga drängar och fulla pigor. Årstafrun var en duglig men fordrande husmor. Ofta klagade hon över sina pigor som hon kallade "odugliga pjåkor".

ANNONS

ANNONS

Att hon kunde ha skäl för sina klagomål visar en anteckning från den 22 november 1801, som utvecklade sig till en husmoderns mardrömsdag, allt på grund av den slarviga pigan Lotta:

Fyrfatet med glöd och allt släppte hon, dels kring sals-, dels kring pigkammargolvet. Stora pannan full med starkt kokt kaffe slog hon överända på garderobsgolvet, en nattpotta slog hon ut på sängkammargolvet och en skål risgrynsvälling i röda förmaket. De tallrikar som man ätit skinka och senap på, satte hon orena fram, då fisken skulle läggas före, med ett ord, bar sig helt visst åt som en full eller vurmig människa.

Husfrun deltog i hushållsarbetet

Även om det fanns gott om tjänstefolk på gården deltog husfrun själv i många arbeten. Hon övervakade frukt- och grönsaksskörden, rensade grönsaker och förde räkenskaper över grönsaker, ägg och kött, som kördes till staden för att säljas. Till jul övervakade hon ölbryggningen, som kunde dra ut in på småtimmarna, och hon var den som tappade över ölet till tunnor. De stora baken skedde under personligt överinseende av husfrun, som även där gärna högg i själv.

Årsta gård
Bild: Jssfrk
Årsta herrgård.

Ljusstöpningen återkom varje år i december, då hela årsbehovet av ljus stöptes:

Jag steg upp tidigt men hann ej få ställningen och allt i ordning samt talgen smält förrän klockan tio då ljusstöpningen började, och fortsatte den till klockan tio om aftonen, då inalles av åtta diverse sorter tillverkades 2096 ljus, alla ganska vackra och bra. Herr Kindberg (informatorn) var mig behjälplig vid stöpningen och Catharine var vår hantlangare. Den nya sköna kopparljuskärnan var idag för första gången i bruk och passade så förträffligt efter mitt tycke, att jag, oaktat den trötthet arbetet medförde, var ganska glad.

ANNONS

ANNONS

Schatullets hemlighet

Märta Helena Reenstiernas tättskrivna smala höga dagböcker förvarades i ett schatull hos släktingar. År 1939 överfördes dagböckerna till Nordiska museet där det gigantiska materialet renskrevs. Det resulterade i 5 000 maskinskrivna sidor inbundna i 18 volymer. Flera museitjänstemän var engagerade i arbetet med kommentarer och register. På 1940-talet gavs ett urval ut i tre delar. En kulturhistorisk guldgruva som ger en unik inblick i vardagslivets sorger och glädjeämnen ur en herrgårdsfrus perspektiv.

LÄS MER: Så bodde man förr, del 1: Bondens stuga

LÄS MER: Så bodde man förr, del 3: Det borgerliga hemmet

LÄS MER: Så bodde man förr, del 4: De fattigas och arbetarnas bostäder

LÄS MER: Maten förr: I herrgårdens kök

LÄS MER: Städningens historia i Sverige

Årsta gård omfattade två säterier, ett frälsehemman, sex torp, varav ett med krogrättighet, sex så kallade lägenheter varav en av dem med smedja, tre boställen och dessutom brännvinsbränneri och kvarn.

Lantbruket utarrenderades efter 1799 men tjänstefolket var ändå talrikt: husmamsell, kusk, trädgårdsmästare, rättare, brännmästare, mjölnare, smed, tre drängar, tre pigor samt tidvis en informator. Vid kalas, byk och slakt tillkallades extra tjänstefolk. Husförhörslängderna omfattar omkring 140 namn, ståndspersoner och barn inräknade.

Den stora herrgården kunde liknas vid ett helt självförsörjande samhälle i smått.
 


Litteratur:
Märta Helena Reenstierna, Årstadagboken 1-3, journaler från åren 1793-1839, Forum, 1993
Julius Ejdestam, Så har vi bott, Rabén & Sjögren, 1979
Gustaf Näsström, Forna dagars Sverige, 1700-talet, Bonniers, 1962


Text: Jane Fredlund, journalist, kulturhistoriker och författare
Artikeln är en omarbetad version av material från boken Så levde vi : Fest och vardag i forna dagars Sverige, av Jane Fredlund

 

Senast uppdaterad: 14 juli 2022
Publicerad: 13 februari 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

L

Bödeln och bödelyrkets historia

Så långt tillbaka som samhällslivet i olika kulturer kan följas finner forskarna konflikter och...

M

P-pillrets tidiga historia

Kvinnorättsaktivisten Margaret Sanger hade länge drömt om att läkemedelsindustrin en dag skulle...

S

Elisabet I - jungfrudrottningen

Elisabet I, dotter till Henrik VIII och hans andra hustru Anne Boleyn, regerade England och Irland...

SO-rummet bok
M

Personlig hygien förr - en smutsig historia

Historien om vår hygien är ett ganska sorgligt kapitel, om man inte föredrar att skratta åt eländet...

SO-rummet bok
M

Städningens historia i Sverige

Mot smuts och damm har kvinnorna fört en ojämn kamp i alla tider. Före dammsugarens tid var det en...

M

Apotekens historia i Sverige

Apoteksväsendet har imponerande anor i vårt land. Redan för fyrahundra år sedan handlades...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Gustavianska tidens Sverige

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...

Arkitektur- och stilhistoria

Historia om arkitektur, stil och design. Äldre tiders stil kan ses i konsten och arkitekturen men även i många av de...

Relaterade taggar

Berömda kvinnor

Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Årstafrun (Märta Helena Reenstierna)

"Årstafrun", egentligen Märta Helena Reenstierna (1753-1841), var författare till den omfångsrika...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Lyssna