L
Tagg
Bellman spelar
Samtida porträtt av Carl Michael Bellman, målat av Per Krafft d.ä.

Carl Michael Bellman

Diktaren och visförfattaren Carl Michael Bellman (1740-1795) är en av Sveriges mest kända skalder och trubadurer, ofta omnämnd som nationalskald. Bellman föddes i Stockholm och dog där 55 år gammal. Hans debutverk Evangeliska Dödstankar, skrevs 1757 och därefter följde en uppsjö av bland annat satiriska dikter.

Bellman blev snabbt populär, och som en social ung man med musikaliska talanger blev han ofta anlitad som musiker vid privata tillställningar. Hans repertoar bestod mestadels av dryckesvisor, som ”Supa klockan öfver tolv” och den ännu mer kända bibelparodien ”Gubben Noak".

ANNONS

Bellman behärskade cittra, klaver, och senare även luta, och det vittnas om att han var mästare på att trollbinda sin publik. Han var inte bara musikaliskt begåvad, utan när han framförde sina visor antog han också roller som i en teaterföreställning.

Det sägs att Bellman under hela sitt liv led av ekonomiska bekymmer, och många såg honom som en alkoholiserad krogpoet. Detta trots att han hade en nära relation med den dåvarande svenske kungen Gustav III.

Våra senare vissångare, som Evert Taube, Fred Åkerström och Cornelis Vreeswiijk har anammat Bellmans verk och fört dessa vidare genom historien. Bellmans visor finns översatta till mer än 20 olika språk.

Kända verk av Bellman är bland annat Fredmans sånger och Fredmans epistlar. Visor som vi känner väl till är ”Fjäriln vingad syns på Haga”, ”Joakim uti Babylon” och "Gubben Noak”. Kända karaktärer i Bellmans sånger är bland andra urmakaren Fredman, musikern Movitz och den prostituerade Ulla Winblad.

ANNONS

S  Fördjupning

Carl Michael Bellman är Sveriges genom tiderna mest populäre visdiktare. Släkten hade tyska anor och var relativt välbärgad. Bellman blev ämbetsman, men ett slösaktigt nöjesliv gjorde att han ständigt hade dålig ekonomi. Gustav III:s intresse för Bellman gav honom dock en statuspräglad tjänst: hovsekreterare vid nummerlotteriet.

Hans mest kända verk, Fredmans epistlar och Fredmans sånger, för in även den nutide läsaren/lyssnaren i en värld med "de tre stora Bellmansämnena, törsten, lusten och döden, där döden alltid är starkast" (författaren Lars Gustafsson) - en värld med ett myllrande folkliv och odödliga gestalter som den försupne Fredman och den lockande nymfen Ulla Winblad.

Bellman lånade pengar av alla, men också populära melodier från alla håll. Han skildrade både högt och lågt, krogar och natur, människor och miljöer.

Han var gift med Lovisa Grönland, en hantverkardotter som slet hårt med hem och familj - vilka var områden som den slarvige visdiktaren försummade. Trots ekonomiska besvär hade familjen en hygglig tillvaro, särskilt jämfört med den omfattande nöden i dåtidens Stockholm. Lovisa, som blev 90 år gammal, lär vid avtäckandet av skaldens byst på Djurgården 1829 i förundran över hyllningarna ha utbrustit: "Jag må väl undra, vad de skulle ha sagt, om de haft honom till man."
 


LÄS MER: Gustavianska tidens Sverige
 

Litteratur:
Elisabeth Mansén, Sveriges historia: 1721-1830, Norstedts, 2011
Jakob Christensson (red.), Signums svenska kulturhistoria: Gustavianska tiden, Atlantis, 2007
Susanna Hedenborg m.fl., Sveriges historia, Norstedts, 2006
 

FÖRFATTARE

Text: Ann Tillberg, legitimerad gymnasielärare ; fördjupningen är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här hittar du material som handlar om Carl Michael Bellman.

Uppdaterad: 25 november 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Länkar om Carl Michael Bellman

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS